Matematik & bedömning

Människor sitter runt bord och samtalar.
I måndags var det dags för terminens första pedagogiska konferens kring matematik och bedömning!

Vårterminens innehåll på dessa pedagogiska konferenser presenterades av Anna och Hanna; Det kommer bli fokus på Skolverkets ”Bedömning för lärande i matematik”, ”Förstå och använda tal” samt gemensamma planeringar av matematik enligt cirkelmodellen. Vi är nämligen helt övertygade om att det går att arbeta enligt cirkelmodellen i matematik också, precis som vi gör i övriga skolämnen.

Människor sitter runt bord och samtalar.

 

 

 

 

 

Cirkelmodellen är en pedagogisk modell utarbetad av Martin och Rothery (1986). Modellen har visat sig vara en mycket bra utgångspunkt i språk- och kunskapsutvecklande arbete i alla ämnen. Cykeln är indelad i fyra faser. Det viktigaste är att arbeta igenom FAS 1-3 innan man kommer till FAS 4, den självständiga konstruktionen. Om eleverna misslyckas i FAS4 kan det bero på att vi gått för snabbt fram i de tidigare faserna eller helt enkelt hoppat över vissa viktiga moment.

FAS 1:

  • Elevernas bakgrundskunskap inhämtas genom ex mindmaps, EPA-övningar, förtest
  • Bygg upp kunskap genom upplevelsepedagogik: laborera, experimentera, studiebesök, läs, lyssna, observera mm
  • Verklighetsförankra, skapa mening och inspirera
  • Expertord

FAS 2:

  • Modellering & Dekonstruktion
  • Övningar där det specifikt språkliga och matematiska delmoment tränas. Matematiska uppgifter ”plockas isär” och olika delar studeras och diskuteras för att sedan sättas ihop igen. Olika mönster upptäcks och ett gemensamt språk skapas i klassen.
  • Konkret material testas och används

FAS 3:

  • Gemensamt räknande (bör genomsyra alla faser)

FAS 4:

  • Eget räknande av mer komplexa uppgifter
  • Tillverka egna uppgifter

I arbetet med planering enligt cirkelmodellen börjar vi med att studera Lgr11 och Skolverkets material ”Bedömning för lärande i matematik”, för att välja ut vilka kunskapskrav vi i aktuellt matematiska område ska bedöma i FAS 4 men även formativt under arbetets gång. I matematik ska de fem förmågorna problemlösning, begrepp, metoder, resonemang och kommunikation utvecklas och bedömas, tillsammans med de centrala innehållet som har huvudrubrikerna problemlösning, taluppfattning och tals användning, algebra, geometri, sannolikhet och statistik samt samband och förändring. Detta blir tydligt med uppgiftsexempel i skriften ”Bedömning för lärande i matematik”, som är ett interaktivt material, vilket gör att det går att skriva i mallarna. Bedömning för lärande i matematik

För att kartlägga våra elever och därmed få reda på var deras/klassens utgångsläge är utför vi översiktstesten i ”Förstå och använda tal – en handbok” varje termin i alla årskurser, F-9. Efter testen måste dessa analyseras för att se vilka uppgifter våra elever har problem kring, dvs vanliga missuppfattningar och svårigheter. I boken får man tips på allmänna råd och detaljerade förslag på hur man kan undervisa för att förebygga men även i efterhand hjälpa eleverna kring problemen. Även om boken har några år på nacken så är innehållet och förhållningssättet i matematik fortfarande högaktuellt och passar i vårt språkutvecklande arbete, vilket ex framgår i förorden:

”De flesta elever lär sig inte bäst genom att lyssna till förklaringar och regler. De lär bäst genom arbete med utmaningar och problem med konkret material, genom att prata med varandra och läraren om vad de gör och genom att förklara hur det tänker…” (s.3)

Utmanande uppgifter och konkret material hittar vi bla i Nationellt centrum för matematiks ”Strävorna”. I måndags fick alla lärare pröva en övning hämtat från just deras hemsida. NCM Strävorna

Kompendium för bedömning i matematik.