Men hur gör man då?

• Finns tydliga lärandemål för både innehåll och språk?
• Knyts begreppen till elevernas vardagsspråk och egna erfarenheter?
• Genomförs undervisningen så att kognitivt utmanande uppgifter kombineras med stöttning?

Men hur gör man då? Många böcker om undervisning och lärande presenterar generella teoretiska tankesätt som ska ligga till grund för undervisningen. Det ligger på läraren själv att omvandla kunskaperna från teori till praktik. Jag upplever att det där glappet mellan teori och praktik, den där utvecklingsresan där någon annans kunskap blir min, inte alltid är så lätt att få till.

Minst lika klurigt kan det vara att lära av mer konkret litteratur, där undervisning skildras. De komplexa processer som pågår i ett klassrum låter sig inte så enkelt fångas i text. Böcker som strävar efter att ge tips och konkreta råd kan upplevas platta eller till och med förskönande. “Hur många elever fanns det i det där klassrummet?”, muttrar man i värsta fall.

Då är det bra att läsningen inte måste dra hela lasset själv, det finns ju fler sätt för oss att lära och utvecklas. Har ni sett Filmbanken på Skolverkets nya Lärportal? Där finns en hel uppsjö filmade lektionssekvenser från olika årskurser och skolformer som ger känslan av att vara på besök i en kollegas klassrum.

// Lisa