Modersmålslärare prövar distansundervisning för alla årskurser i grundskolan

– Eleverna kan sitta i lugn och ro och lösa uppgifter när de har modersmålsundervisning på distans. De är mer fokuserade när de sitter ensamma hemma och inte har kompisar i närheten. Samtidigt får de ta mer ansvar, säger Mukhtar Ali som undervisar högstadieelever i somaliska på Rönnen- och Mellersta Förstadsskolan.

Mukhtar och Katarina är två av Språkcentralens sju lärare som knappt två veckor innan jul fick pröva att ställa om all sin undervisning och handledning till distansundervisning. I samband med vårterminens start har samtliga drygt 200 modersmålslärare fått göra samma sak. Det gäller än så länge till den 24 januari.

Delar med sig av sina erfarenheter

Mukhtar och Katarina har ett försprång och delar gärna med sig av sina erfarenheter. De har olika förutsättningar som lärare. Det är många elever i Malmö som har modersmålsundervisning i somaliska. Mukhtar undervisar och har studiehandledning för elever i årskurs sex och högstadiet på två skolor. Katarina arbetar halvtid som IT-pedagog och har modersmålsundervisning och studiehandledning i kroatiska i grundskolan. Hon har elever i olika åldrar från sju olika skolor.
De är bägge överens om att det gick snabbt, nästan på en gång, att ställa om till distansundervisning för elever som läser ämnet modersmål. Däremot tog det längre tid att komma igång med studiehandledning för alla elever. Flera ämneslärare och mentorer var sjuka innan jul och det fanns ingen lärare som kunde hjälpa eleverna på plats i skolan.
– Det var inte viljan som saknades. Jag är glad att det blev en förlängning. Nu går väldigt smidigt även för de allra yngsta eleverna med fjärrundervisning, säger Katarina.

Katarina har bland annat studiehandledning för en flicka i årskurs två på Dammfriskolan. Hon samarbetar med Kristina Runnerström, lågstadielärare på Dammfriskolan.
– I början tyckte jag det var lite klurigt hur vi skulle få till det. Vi har lite digitalt material för lågstadiet. Vi har mest böcker. Jag fotograferade av böckerna, gjorde ett bildspel och delade det med Katarina på Driven. När jag väl kom på hur jag skulle göra har det gått bra, säger Kristna Runnerström.

När det är dags för studiehandledning på kroatiska får flickan sitta i ett grupprum intill klassrummet med hörlurar på sig.
– Jag är med flickan i grupprummet, hjälper till med inloggningen, ser till att det fungerar med uppkopplingen och hörlurarna. Det krävs i alla fall i början, hon är ju så liten. Flickan tycker att det är jätteroligt. Det är något nytt som händer, säger Kristina Runnerström.
Under tiden Kristina är i grupprummet är en fritidspedagog i klassrummet och ser till barnen.
– Det behövs en vuxen till om det ska fungera. Jag kan inte lämna barnen ensamma. I morgon ska vi pröva att ha studiehandledning i vietnamesiska, säger Kristina Runnerström.
Kristina blir påmind med ett sms innan den utsatta tiden för studiehandledningen och efteråt får hon ett mejl från Katarina om hur det har gått för eleven.
Studiehandledningen i realtid för äldre elever kan gå till på ett annat sätt. Med sina högstadieelever som ska studiehandledning är Mukhtar med på länk i Google Meet när ämnesläraren har genomgång med sin klass. Det kan vara 25 elever som är uppkopplade samtidigt.

– Det går ganska bra. Jag har också en enskild länk till min elev. Men lika ofta har ämneslärarna delat in eleverna i sina klasser i fem-sex grupper. Varje grupp har en egen länk. Det blir små ”miniklassrum”. Jag vet i förväg vilken grupp min elev är med i. Det fungerar bra när de exempelvis har grupparbeten, säger han.
När det gäller modersmålsundervisning har Mukhtar valt att ha distansundervisning. Hans elever är vana vid Google Classroom. Han har delat upp eleverna efter årskurs, sexor och sjuor har ett klassrum och åttorna och niorna har ett annat gemensamt klassrum.
– Jag lägger upp olika uppgifter till eleverna. Sen får de en deadline, dagen efter de skulle ha fysisk undervisning. De flesta av eleverna klarar av att axla ansvaret att arbeta på egen hand, säger Mukhtar Ali
Katarina har lagt upp modersmålsundervisningen på i stort sett samma sätt. Hon har kompletterat med fjärrundervisning genom att ”drop in tider”. Då kan eleverna koppla upp sig och fråga henne om uppgifter de inte förstår på en länk.

Föräldrar blir involverade

Hon har fått involvera föräldrar för att få igång modersmålsundervisningen för lågstadieelever.
– Det har gått över förväntan. Jag har skickat material till föräldrarna. Har de ingen dator eller surfplatta hemma har de fått anpassat material i mobilen. Eleverna får arbeta självständigt. De får fem dagar på sig för att hinna med uppgifterna, säger Katarina Zovak.
Katarina påminner även föräldrarna ett par dagar innan inlämningsdatum om deras barn ännu inte gjort uppgifterna de fått.

Både Mukhtar och Katarina tycker att det är för tidigt att dra några långtgående konsekvenser av att hålla distans- och fjärrundervisning för elever i alla årskurser.
– Jag tror att det är en arbetsmiljövinst för många för modersmålslärare. Jag jobbar halvtid och har sju skolor. Flera av mina kollegor har elever från 14 – 15 olika skolor. Nu slipper de ta sig till alla skolor, säger Katarina Zovak.
På det hela taget är de positiva till omställningen till distansundervisning. De har lagt ner mer tid på att förbereda sina lektioner än när de varit på plats i skolorna.
– Vi får möjlighet att utvecklas. Det kan man göra på olika sätt. Det här är ett sätt. Mitt råd till kollegor är att våga vara nyfiken. Vi börjar från noll. Lärare lär sig snabbt, säger Mukhtar Ali.

– Gör det så enkelt som möjligt i början är mitt tips. Gör en ordentlig lektion. Att skicka mejl och ge tydliga instruktioner till eleverna är en bra start om man inte har jobbat med Google Classroom. Var inte rädd att fråga dina kollegor, avslutar Katarina.