NERA – skola på vetenskaplig grund

Fem personer står utanför entrén till Malmö universitet.
Forskningskonferensen NERA är en viktig arena för kunskaps- och erfarenhetsutbyte rörande förskola och skola på vetenskapliga grund. I år, när NERA genomfördes på Malmö universitet, passade vi som är vetenskapliga utvecklingsledarna på PI, på att dela med oss och få med oss ny kunskap tillbaka.

Vad är NERA?

NERA (The Nordic Educational Research Association) är en nordisk förening som varje år anordnar en forskningskonferens för alla som är intresserade av forskning inom pedagogik och utbildningsvetenskap i en nordisk kontext. Den 6–8 mars anordnades den 53:e konferensen i ordningen, denna gång i Malmö. Temat på årets konferens var Adventures of Education: Desires, Encounters and Differences, men det betyder inte att hela konferensen handlar om just det. NERA är uppbyggt av 25 nätverk (teman), vilket innebär att innehållet är brett, både utifrån ämnesinriktning och skolform. Det passar oss vetenskapliga utvecklingsledare på Pi som stöttar och arbetar tillsammans med förskola, grundskola, gymnasiet och vuxenutbildning inom olika områden.

Vad innebär det att vara en del av en forskningskonferens?

På årets NERA deltog drygt 900 personer och en stor andel av dessa hade egna presentationer eller hade en aktiv roll vid ett symposium. Som deltagare innebar det många parallella sessioner att välja mellan. Antingen följer man ett nätverk (ett tema) eller så väljer man det från smörgåsbordet som verkar mest intressant. Förutom de parallella sessionerna så tog vi också del av tre Keynote speakers.

  • Eve Tuck professor i Indigenous Studies vid NYU Eve inledde konferensen med att betona vikten av att involvera och ge utrymme för de grupper som forskningen berör, att inte forska PÅ utan MED människor www.evetuck.com
  • Lisa Hellström docent vid Malmö universitet. Under förra året tog Lisa fram en kunskapsöversikt om barn och ungas hälsa på uppdrag av Pedagogisk inspiration. Vi som tagit del av den kände igen mycket därifrån i hennes presentation.
  • Anne Pirrie, doktor vid University of the West of Scotland. Anne beskrivs som en generalist med öga för detaljer. Hon avslutade konferensen med en inspirerande föreläsning om nyfikenhet, närvaro och möten mellan lärare och studenter.

Förutom att lyssna på en stor mängd presentationer och därmed ta del av forskning, så handlar mycket om att nätverka. På en konferens som denna träffar man många som forskar inom områden som är viktiga för Malmö att ta del av. Att delta och nätverka är ett sätt att hålla sig ajour och ta del av forskning och projekt som behövs för att stärka våra skolverksamheters vetenskapliga grund och beprövade erfarenhet

Vad bidrog Pi med?

När NERA detta år var på hemmaplan så fanns det möjlighet för de flesta av oss som arbetar som vetenskapliga utvecklingsledare att delta. Det innebar att vi sammanlagt hade sju presentationer som på olika sätt knöt an till uppdrag vi har

  • Digital tools as part of the eco-social environment – the example of

mathematics education: Exempel från ett projekt med fokus på hur digitala verktyg kan stimulera matematisk dialog användes för att analysera och diskutera elevers interaktion och engagemang i läraktiviteter där digitala verktyg är centrala.

  • Early school leaving – students’ perspectives on dropping out. Presentation av en studie där unga 16-24 år som gjort avbrott från gymnasiestudier intyervjuats om sina erfarenheter och motiv till avbrottet.
  • Kids are coding Presentation av resultat från förskoleprojektet ”Barn programmerar”, för att se vilken påverkan satsningen och programmering som metod har fått på undervisningen över tid.
  • Practice-based research and development as relational learning practices Presentation av resultat från intervjuer som visar att relationer och aspekter av relationell pedagogik blir centrala i forsknings- och utvecklingsprojekt för pedagogisk personal.
  • Promotion of children’s belonging in early childhood policy: en presentation av ett pågående avhandlingsprojekt i pedagogiskt arbete, som handlar om hur förskolan främjar barns tillhörighet. Avhandlingens första delstudie är riktad mot vilka intentioner som finns i förskolans styrdokument och annan utbildningspolicy gällande barns tillhörighet.
  • Using mathematical dialogue and digital tools to develop good teaching: Vid detta pass användes ett visuellt ramverk (TPACK) för att diskutera hur lärare utvecklade sin undervisning i ett projekt med fokus på att stödja matematisk dialog med hjälp av GeoGebra.
  • Symposium – Mathematical literacy and science literacy in the context of societal challenges – Mathematical literacy and migration: Syftet med presentationen var att belysa skärningspunkterna mellan matematisk litteracitet, migration och inkluderande och exkluderande processer för att visa hur medvetna och omedvetna pedagogiska val kan generera processer av inkludering eller exkludering i relation till migrerade elevers språkliga, epistemologiska och kulturella resurser.

Några av oss deltog också i en förkonferens som anordnades av NERA-nätverket för skolutveckling. Där presenterade vi två samarbetsprojekt som vi haft tillsammans med skolor och förskolor i Malmö stad med Malmö universitet. Vi fick möjlighet att tillsammans med andra forskare diskutera begrepp som skolutveckling och aktionsforskning tillsammans med andra forskare.

Nästa år genomförs NERA i Helsingfors.