Dessa representeras i förskolans bokhylla

Berättelser är också en spegling av vår samtid och vilka som får representeras i den. Genom att skapa en bokhylla där alla barn är representerade kan vi förebygga diskriminering redan i förskolan. Därför har jag tagit hjälp av förlaget Olikas checklista för att göra en egen analys av bokhyllan på min avdelning.

Eftersom jag var intresserad av att ta reda på mångfalden i barnlitteraturen på min avdelning använde jag checklistan från Olika för att ta reda på detta. På vår avdelning har jag gått igenom hela 81 olika barnböcker. Att gå igenom en hel bokhylla, bok för bok, är en mödosam process. En enda bok kan innehålla många olika typer av representation som man måste vara observant på. Eftersom barnböcker ofta innehåller mycket bilder är det viktigt att också analysera vad bilderna vill säga. I texten kanske det inte uttryckligen står vilket kön karaktären har men dess namn och bilden på karaktären är kvinnligt/manligt kodat.

Resultaten i min ministudie var föga överraskande men ändå ett bevis på att checklistan är ett bra verktyg för att synliggöra representation.

Kärnfamiljen får stort utrymme

När det gäller olika familjeformer så var ”mamma, pappa, barn” den mest representerade. I 21 % av fallen hade barnet två föräldrar med olika kön. Pappor och Mammor som beskrevs som närvarande och omhändertagande var ungefär lika vanligt. Något som dock gjorde mig lite förvånad var att ensamstående föräldrar var representerade i stor utsträckning. Hela  20 % av böckerna innehöll barn som hade en förälder.

Homosexuella föräldrar var inte lika representerade. Bara i 6 % av böckerna återfanns barn till samkönade föräldrar. Om vi istället kollar på hudfärg så var vita familjer vanligt förekommande, alltså att vita barn har vita föräldrar. I de fall där en barnkaraktär var svart så hade familjen oftare blandad hudfärg  i böckerna.

Fler kvinnliga huvudkaraktärer

I de böcker som hade en uttalad huvudkaraktär var flickor representerade i 38 % av fallen.  Motsvarande siffra för manligt könade huvudkaraktärer var 27 %. Däremot beskrevs fler manliga karaktärer som initiativtagare, problemlösare eller modiga. Endast i 4 % av fallen omnämndes ett barn eller en vuxen som ”hen”. Däremot fanns det en del böcker där karaktärer inte könades alls.

Dubbelt så många vita karaktärer

En tråkig upptäckt var hur dominerad barnlitteraturen var av vita karaktärer. Barn eller vuxna med ljusare hudfärg fanns med i 70% av alla barnböcker. Detta går att jämföra med 35 % för svarta karaktärer. Det var alltså dubbelt så många vita karaktärer bland böckerna än svarta.

Barn med funktionsnedsättning osynliggjorda

Barn som utmanar funktionsnormer genom sitt sätt att vara fanns inte representerade i bokhyllan, varken uttalat eller ”mellan raderna”. När det gäller barn med synlig funktionsvariation t.ex. rullstol eller glasögon så fanns det några fler exempel i böckerna, närmare bestämt 9 %.  Då var det främst barnkaraktärer med glasögon som syntes till. Bara i en bok fanns det med ett barn som satt i rullstol.

En nyttig läxa

Det är nyttigt att få svart på vitt hur representationen ser ut på min avdelnings bokhylla. Samtidigt har arbetet bara börjat. Nu när resultatet är synligt finns ingen återvändo. Vill ni använda Olikas checklista så finns den här: En normkritisk bokhylla – som ger fler möjligheter!