Ny dag – nya utmaningar

Att elever stör varandra i skolarbetet är inte helt ovanligt. Ändå står skolor och lärare ibland handfallna inför problemet och tycker det är svårt att hitta gemensamma sätt att lösa det på den egna skolan. På Universitetsholmens gymnasium valde vi att angripa problemet från ett lite annorlunda perspektiv. Inom ramen för skolans kollegiala lärande, har vi under läsåret undersökt hur vi pedagoger kan anpassa arbetssätten för att hjälpa eleverna till bättre studiero. Detta är bloggen om hur arbetet fortskrider!

En solig måndag i maj hade vi samlats i våra respektive studierogrupper för att samtala kring fokusområdet “förberedelse för uppmärksamhet”. Att få eleverna fokuserade på både genomgång och elevaktiva uppgifter är ofta en utmaning för oss lärare. Vi som pedagoger vet aldrig vad vi kommer möta i klassrummet. Det finns elever som hoppar över frukosten på morgonen, vilket kan försämra humöret, en del ansvarar för lämning av småsyskon på för- och grundskola, någon har bråkat med föräldrar eller partner etc. Dessa faktorer kan på olika vis påverka elevens skolfokus och bidra till att uppmärksamheten inte finns där till etthundra procent. Samma princip gäller för oss lärare. Har vi råkat ut för något oförutsett i början utav en orörd dag, stressat på morgonen eller bara känner oss allmänt energidränerade, hur påverkar det vår förberedelse för uppmärksamhet?

Åsikterna kring hur vi ska skapa en stimulerande lärmiljö i klassrummet var många. En grupp ansåg att insamling av mobiltelefoner kan skapa mer fokus på undervisningen. Det uttrycktes även att en mjukstart på lektionen kan vara att föredra. Med mjukstart åsyftade gruppmedlemmarna en stund i början av lektionen då lärare och elever på ett lättsamt vis kan språkas vid och på så vis få eleverna att känna sig sedda och bekräftade. En del lyfte  fram vikten av att sätta förhållandevis korta deadlines på uppgifter och projektarbeten för att eleverna ska känna att det direkt lönar sig att arbeta aktivt. Samtidigt skapas struktur och tydlighet hos eleven när denne sätts i arbete.

En annan grupp ansåg att studieron främjas av att eleverna är delaktiga i utformningen av undervisningen. Genom att bland annat låta eleverna skriva egna betygsmatriser, komma med förslag på lektionsinnehåll och arbeta med kamratbedömning, blir de mer delaktiga i undervisningen och det ansvar som de känner kan även bidra till ett gott lektionsklimat. De lärare som provat att arbeta med matriser på detta sätt, har tyckt att det har varit bra. Eleverna har blivit mer engagerade även om det initialt stötte på vissa hinder.

Under våra samtal diskuterades även vikten av att arbeta utifrån ett situationsanpassat ledarskap. Dvs. att läraren måste vara flexibel och öppen för förändringar under lektionens gång. Som nämndes i början av detta inlägg vet vi aldrig på förhand vilken sinnesstämning eleverna har när vi träder in i klassrummet, och därför måste vi kunna agera utifrån detta.

En annan viktig aspekt för att eleverna ska känna så stor tillit och trygghet som möjligt, är att vi försöker upprätta en god länk mellan skolan och hemmet. Eleverna ska känna att alla stöttar dem i deras studier och att vi vill att de ska lyckas.

Vi vet aldrig hur dagen kommer börja, vad som kommer ske i mitten eller i slutet. Detta kan många gånger upplevas som frustrerande, ens planering kan spricka redan efter fem minuter, men samtidigt är charmen med läraryrket att den ena dagen aldrig är den andre lik. Kort sagt, en ny dag-  nya möjligheter.

Erika Andersson, Maria Brorsson, Agnes Gentili-Cronholm, Johan Bohman Grinneby, Bent Nielsen, Henrik Roslund och Ulf Österlindh.

Referenser:

Gibbons, Pauline (2010): Lyft språket, lyft tänkandet : Språk och lärande. Hallgren och Fallgren.

Hattie, John (2012): Synligt lärande för lärare. Natur och kultur.

Kornhall, Per (2015): Förstelärare : En handbok. Natur och kutur.

Scherp, Hans-Åke (2013): Lärandebaserad skolutveckling : Lärglädjens förutsättningar, förverkligande och resultat. Studentlitteratur.

Steinberg, John (2015) Lärarskicklighet. Gothia Fortbildning

Timperly, Helen (2013): Det professionella lärandets inneboende kraft. Studentlitteratur.