Nyanländas lärande

Under våren och hösten har vi haft möjligheter kopplade till nyanlända, vilka vi snart ska behandla men först några tankar kring begreppet nyanländ i en skolkontext. Begreppet är problematiskt då det lätt gör att de barn och ungdomar blir sedda som något annat än vad de egentligen är: barn och ungdomar med samma rättigheter till skolgång som alla andra barn och ungdomar i Sverige.

På Skolverkets uppdrag har bl.a. Malmö Högskola gett kursen Nyanländas lärande – mottagning, inkludering och skolframgång, vilken vi nu har avslutat. Kursens examinationsuppgift bestod i att analysera vår verksamhet, Språkintroduktionen på Värnhemsskolan, och utifrån kurslitteratur och föreläsningar reflektera kring hur denna verksamhet kan och bör utvecklas framöver. De tre fokusområdena för examinationen var mottagning och kartläggning, interkulturellt förhållningssätt och språk- och kunskaputvecklande arbetssätt.

Ta vara på kunskaper och erfarenheter

Våra slutsatser visar att en ofullkomlig kartläggning kan leda till bristande interkulturalitet. Att ta vara på de kunskaper och erfarenheter som de nyanlända bär med sig är centralt för att en inkludering och integration ska ske. På vår skola upplever vi att många goda intentioner finns men att en systematik saknas. Om samtliga elevers skolframgång ska öka krävs ett stort engagemang från lärare och ledning, god forskning och en systematik i kartläggning, mottagande och pedagogiska arbetssätt.

Forskning, bl.a. Pauline Gibbons, poängterar vikten av att arbeta språk- och kunskapsutvecklande för att stärka andraspråkselevens lärande och öka måluppfyllelsen. För att detta ska fungera krävs ett engagemang från lärare i alla ämnen och kunskap om vilka  arbetssätt man kan använda sig av. Stöttning i form av lässtrategier och läsmallar samt metoder för att hjälpa eleven att förstå det teoretiska utifrån praktiska erfarenheter är exempel på detta och något som vi redan kan se i vår verksamhet.

Symposium 2015

8-9 oktober 2015 deltog vi på Symposium 2015 vid Stockholms Universitet. Många av de saker som vi hade funderat över under kursen behandlades även där. Ofelia García, professor vid City University of New York, talade om translanguaging, vilket kan uttryckas som ett medvetet och strategiskt utnyttjande av elevernas flerspråkiga resurser, där man inte ser språken som åtskilda utan som ett och det ena språket kan integreras i det andra. I och med det bekräftas elevernas tidigare kunskaper och förmågor som viktiga och användbara i inlärningen av det nya språket. Mer om det kan man läsa

Även Pauline Gibbons var där och föreläste om hur man bör planera stöttning utifrån att integrera språk- och kunskapsutveckling i alla ämnen. Hennes enkla modell för stöttning är “I do, we do, you do”, d.v.s. att läraren först visar, modellerar och förklarar, att man därefter gör det gemensamt, för att slutligen eleven ska kunna göra det själv. Hon pratade också om planering av ämnesområden, där man förutom innehållet även ska tänka igenom vilka aktiviteter och vilka språkliga mål som undervisningen behandlar, där begrepp, genrer och språkliga funktioner bör finnas med.

Föreläsningarna gav oss en känsla av att vi är på rätt väg i våra tankar om hur verksamheten bör utvecklas och på vilka grunder som vi bör organisera oss, så att våra elever, nyanlända eller inte, får samma förutsättningar och rättigheter.

Läs gärna hela verksamhetsanalysen: ”Nyanländas lärande – mottagning, inkludering och skolframgång: examinationsuppgift”

Text: Fredrik Björkman & Gabrielle Hansen
Foto: Colourbox