Oro hämmar lärande

Skolans värdegrund och lärarnas ledarskap är en viktigt del för att skapa psykologisk trygghet i klassrummet. Skolpsykologen bidrar med psykologisk kompetens till våra elever och skolor, för att höja kvaliteten på undervisningen och skapa psykologisk trygghet.

Psykologisk trygghet i klassrummet

Skolpsykologen stöder skolledning och lärare i arbetet med att skapa en hög grad av psykologisk trygghet i klassrummet. På individ- och gruppnivå innebär detta att vi undanröja hinder för lärande och hjälper till att skapa främjande lärmiljöer. Enskilda elever kan behöva kompensatoriskt stöd, så att de genom egen ansträngning och delaktighet och utifrån egna förutsättningar kan ta ansvar för det egna lärandet. På gruppnivå gäller det att skapa miljöer där alla passar in, blir sedda och lyssnade till och får handlingsutrymme att påverka den egna lärsituationen. I lärmiljön ska det finnas utrymme, både för att lyckas och misslyckas. Det krävs mod, motivation och nyfikenhet att lära nytt.

Psykologisk trygghet i vår gemensamma arbetsmiljö

”Vad behöver jag som ledare för psykologenheten tänka på för att skapa en god kollegial lärmiljö, med hög psykologisk trygghet för mina medarbetare, så att de i sin tur kan gå ut och ge stöd i skolans och elevernas utmaningar och utveckling?”

Psykologenhetens kärnverksamhet är att bidra med psykologisk kompetens för att stödja elevernas lärande och utveckling. Vi arbetar hälsofrämjande, förebyggande och åtgärdade. Som ledare strävar jag efter att vara transformativ i mitt ledarskap, vilket innebär att skolpsykologerna ständigt involveras i verksamheten utveckling. I mötet med eleverna får psykologerna information om vad vi i verksamheten behöver utveckla för att bättre kunna möta elevernas behov. Kärnverksamheten ligger till grund för vår professionsutveckling.

Jag strävar efter en hög grad av öppenhet och ärlighet. Öppna och ärliga diskussioner skapar en trygg grund för kollegialt lärande. Ju högre grad av öppenhet och ärlighet som utmärker relationen mellan chefer och medarbetare, desto högre brukar tilliten var i en organisation (Ruppel & Harrington, 2000).

Feedback –  Mata framåt

För att kunna utveckla verksamheten behöver vi fundera på vad vi gör bra och vad vi behöver utveckla. Kritik som framförs i en verksamhet behöver utrymme. Jag ser det som ett tecken på en tillitsfull relation, när mina medarbetare vågar komma till mig med kritiska synpunkter på mitt agerande eller på rutiner som vi har på enheten.

Avvikelser

Som skolpsykolog är det viktigt att vi alla, både chefer och medarbetare, har god kännedom om de lagar som styr vårt arbete, framför allt HSL och skollagen. Ibland händer det att vi själva, andra professioner i skolan eller vårdnadshavare upptäcker att något vi gjort avviker från de lagrum som styr professionen. När fel uppmärksammas försöker vi bli bättre på att använda fel och misstag för lärande, istället för att skuldbelägga den som gör fel.

Fel måste korrigeras och vi behöver ha rutiner som gör att vi inte gör om samma misstag. Vi får inte ta risker som kan vara skadliga för elevens hälsa och lärande.

Vad är psykologisk trygghet?

Psykologisk trygghet är känslan av att det är tillåtet att framföra alla typer av åsikter utan risk för bestraffningar. Först när människor känner denna tillit kan de tillåta sig att visa tillit till omgivningen. I nästa steg blir det också viktigt att deras synpunkter blir hörsammande och kan leda till förändring. Det räcker således inte med möjligheten att öppet framföra sina tankar, utan detta behöver också kopplas till ett inflytande. (Louise Bringselius, 2021)

Hög psykologisk trygghet behöver också kopplas till höga ambitioner. Utan en aktiv inriktning mot lärande och verksamhetsutveckling riskerar annars tryggheten att aldrig leda till någon förbättring för eleven. (Louise Bringselius, 2021)

Professionsutveckling och kollegialt lärande

I mitt uppdrag som chef försöker jag ständigt påminna mina medarbetare om vikten av lärande och utveckling. Vi avsätter tid varje vecka för kollegialt lärande. Ibland framförs synpunkter om att vi avsätter för mycket tid för reflektion och samtal och att detta tar tid från vår kärnverksamhet. Ibland framförs synpunkter om att vi aldrig hinner diskutera färdigt de teman som lyfts på våra möten. Jag försöker, tillsammans med mina chefskollegor hitta en bra balans, för hur mycket tid som vi ska avsätta för obligatoriska lärtillfällen i relation till att skapa möjligheter för medarbetarna att själva styra hur och med vem de vill fördjupa sitt lärande. Vi försöker också hitta en balans mellan de individuella lärandet och verksamhetens utvecklingsbehov.

Välgrundade beslut

Som psykolog med legitimation måste vi ta ansvar och fatta viktiga beslut i arbete med elever, vårdnadshavare, skolmedarbetare och skolledningar. Psykologen tar varje dag ställning i beslut som rör kärverksamheten. Som första linjens chef verkar jag i kärnuppdraget. Jag ska kunna hjälpa mina medarbetare att fatta beslut som ligger i linje med uppdraget och följer lagen. Jag ska också hjälpa till att undanröja hinder som gör att medarbetaren kan använda sitt omdöme och får handlingsutrymme att fatta egna beslut.

För att skapa en omdömesgill skolorganisation behöver vi som verkar i den få chans att reflektera över värden som måste vägas in i varje beslutssituation. Inom psykologenheten innebär detta att varje beslut som fattas i såväl kärnverksamhet som förvaltning, är välgrundade utifrån psykologisk kunskap och kompetens och ligger i linje med skolans uppdrag. Välgrundade beslut, leder till handlingar som kommer  att påverka elevernas lärande och utveckling positivt.

Trygga chefer banar vägen för trygga medarbetare och trygga medarbetare banar vägen för trygga och nöjda elever.

Bloggen är skriven med inspiration från; Louise Bringselius, Tillitsbaserat ledarskap, Från pinnräknande till samskapande, Komlitt, 2021