Lekfull repetition och julstämning i klassrummet
Staden som lärplats – platsens betydelse
Jag kan inte planera som vanligt och har inte resurserna som ett klassrum erbjuder. Det tar tid att förflytta sig och jag kan inte gå iväg med eleverna själv. Det finns många hinder, men trots detta är några lärare väldigt flitiga med att använda sig av andra lärmiljöer än klassrummet. Ibland är det precis utanför skolgården, andra gånger på andra sidan staden. Vad är det som gör att de tycker det är mödan värd att använda staden som lärplats och hur upplever eleverna att arbeta på andra platser än klassrummet? Under hösten kommer här en liten bloggserie om utomhuspedagogik med fokus på Malmö.
Många lärare använder sig av platser utanför klassrummet som en didaktisk resurs för att förstärka och fördjupa ”klassrumsundervisningen”. Precis som klassrummet är ett val av plats för undervisning så utgör även platserna som används utomhus ett val. Ibland behövs det stöd och hjälp med att börja med att pröva på hur utomhuspedagogiken är ett stöd i undervisningen. Ett stöd som Pedagogisk Inspiration Malmö har arbetat fram är lektionsmaterial som är knutna till platser i Malmö. Ibland är platsen en park, vilken som helst, andra gånger en specifik plats som kungastatyn på Stortorget.
Val av plats
Som lärare har jag under många år valt att flytta ut delar av undervisningen utanför klassrummet. Till en början fanns det inte någon direkt plan med vilken del av undervisningen som skulle flytta utanför klassrummet eller på vilket sätt undervisningen skulle ske. Allt vi gjorde inne gjorde vi utomhus också. Särskilt i början skulle det inte kunna gå att urskilja några större skillnader mellan planeringen för utomhusundervisningen och undervisningen som bedrevs i klassrummet.
Genom åren har detta förändrats. Idag väljs platser utifrån hur relevant platsen är och vad den kan tillföra undervisningen. I lektionsmaterialen som är kopplat till Pedagogiska kartor används den lokala miljön och samhället som ett sammanhang och/eller källa för direkta erfarenheter, undersökande verksamhet och kunskap. Genom att använda närmiljön är det lättare att förbättra inlärningen om ett specifikt innehåll.
Detta är inget som jag kan göra helt själv utan det behövs många olika kunskaper och erfarenheter. Idag arbetar jag tillsammans med andra lärare och specialister såsom arkivarier, arkeologer, historiker och biologer för att skapa lektionsmaterial som aktivt använder närmiljön som undervisningsresurs för ett fördjupat lärande. Det som har vuxit fram är en växelverkan mellan klassrumsundervisningen och utomhusundervisningen. Denna växelverkan är en viktig del av utomhuspedagogiken. Det kan vara att det man kan utläsa på platsen kan bekräfta det som tidigare har lästs, men det kan också vara att en plats väcker frågor att arbeta vidare med. Det framarbetade materialet finns tillgängligt för alla via Pedagogiska kartor och Malmö Delar.
Platsbaserat lärande ur ett lärarperspektiv
Vilka positiva effekter beskriver då lärare som arbetar med utomhuspedagogik? Flertalet lärare beskriver att den sociala gemenskapen i gruppen ökar, att olika sinnen används i undervisningen, att eleverna får med sig förstahandserfarenheter och ökad autenticitet som kan användas i efterföljande undervisning. Inne växelverkar med ute. Ytterligare fördelar är den naturliga rörelse som kommer med att arbeta utomhus och att utomhuskontexten upplevdes som meningsfull av eleverna.
Platsbaserat lärande ur ett elevperspektiv
Vi kan planera olika aktiviteter hur mycket som helst, men hur tycker eleverna att det påverkar deras lärande? Under våren har jag intervjuat några elever för att ta reda på hur de uppfattar att de lektioner som har genomförts utomhus har påverkat deras lärande. Totalt deltog 16 elever i intervjun. Eleverna kom från olika skolor i Malmö. När undervisningen genomfördes gick de i åk 5, åk 8 och språkintroduktionen. Det gemensamma var att platser användes i historieundervisningen för att förstärka lärandet. Dessa platser har valts ut i syfte att använda lokalhistorien för att konkretisera och åskådliggöra den stora historien genom lokala källor.
Vad sa då eleverna? Att historia är ett svårt och abstrakt ämne beskrivs på olika sätt av några elever.
Jag hata …jag gillar inte så mycket SO, ah jag menar historia, asså, det är inte min typ av ämne som, för mig som jag tror passar mig” (Kalle årskurs 5)
För att vara ärlig så gillade jag inte så mycket historia innan, innan jag hade Lena som lärare faktiskt. Jag hatade den jättemycket för att jag hade så här, dåliga erfarenheter med historia för i mitt hemland så var det så här att man ska kunna alla texter utantill du vet och det var så historia var och sen när jag kom till Sve …när jag först kom hit så kunde jag inte så mycket svenska och så då gick jag i nian och det var en massa begrepp man ska kunna sån, så jag plågades med historia jättemycket. Jag gillade det inte så mycket, men med språkintroduktionen tyckte jag att den var ganska enkel eftersom, du vet, läraren spelar också en jättestor roll för de underlättar jättemycket för eleverna, särskilt Lena, hon pratade typ såhär med ett enkelt språk och de här erfarenheterna som vi hade också t.ex. att man går och ser platsen på egen hand och så hjälper jättemycket. Att man bara älskar historia, o hur det var innan, hur det är nu och sånt. (Aya språkintroduktionen)
Att besöka platser knutet till arbetsområdet har stor betydelse för lärandet beskriver 14 av 16 elever. Alla ser besöken som en av flera viktiga pusselbitar för ett ökat lärande, inte som någon isolerad händelse. De beskriver tydlig koppling till läromedelstexterna och vad lärarna berättat.
Eftersom jag läste på om platsen, var den låg, vad dom gjorde och sådana saker så fick jag i mig kanske livsinformation som jag kommer att veta en jättelång tid, hjälper att komma, komma ihåg historia. (Pelle årskurs 8)
Att platsen har haft betydelse för förståelsen av sammanhang. En av platserna som språkintroduktionen besökte var Stadsarkivet.
Ja lite, alltså man kunde se hur det varit inte bara vara på lektionerna, alltså man kunde se hur det varit innan vi kom till Sverige eller …, när vi gick till Stadsarkivet vi kunde se typ att det fakta också”, ” det är inte bara att plugga eller lyssna, men man kan se också så att du kan komma ihåg … (Ana språkintroduktionen)
Att använda sig av autentiska källor är ett sätt att öka variationen och möta fler elevers behov. De fem eleverna från årskurs åtta var eniga om att variationen som stadsvandringen gav var en positiv upplevelse för dem. Flera var tydliga med att alla inte lär sig på samma sätt utan att just den här sortens variation är viktig. Att göra något praktiskt kändes mer intressant och roligt som gör att det är lättare att komma ihåg informationen.
För då kan jag se det, och sen, då vet jag typ vad de menar där. (Sara årskurs 5)
Flertalet av eleverna, 11 av 16, förmedlade under intervjun att de inte hade svenska som modersmål. Fem av dessa beskrev att på det sätt som undervisningen bedrevs så hjälpte det dem utifrån ett andraspråksperspektiv, en hjälp att bygga språket och öka förståelsen.
Alltså det blir för många saker i huvudet, samtidigt som jag inte fattar, ähh, jag har också problem med att fatta gre…jag har problem med att fatta svenska, jag måste ha extra förklaring tills jag fattar…så det blir för svårt när lärarna pratar och jag kan inte ställa frågor och jag fatt inte och så där, ja men det var för svårt liksom. (Mariam årskurs 5)
För då kan jag se det, och sen, då vet jag typ vad de menar där. (Sara årskurs 5)
Det hjälpte oss eller mig för att man fick se hur det var, men man hade hellre gärna också gått in lite om man kan gå in i vissa byggnader då får man lite större överblick (Jacob årskurs 8)
Det här är ett litet axplock av vad eleverna förmedlade under intervjuerna, men slutsats som kan dras är att de flesta av eleverna, 14 av 16, upplever att deras lärande ökar när platsbaserat lärande inkluderas i historieundervisningen.
Under hösten kommer jag att berätta om olika platser som är användbara i undervisningen, i olika ämnen för olika åldrar.