Stora och små penseldrag på ASL-nätverksträffar i Malmö

Lapp om ASL-nätverksträff.
De stora penseldragen för ASL finns på plats hos pedagogerna. Men nu är det de små penseldragen och detaljerna som deltagarna tillsammans ska försöka hitta under läsårets nätverksträffar.

Det är den tredje skolveckan och sjuttiosju pedagoger är på gång att tillsammans med sina elever köra igång med Att Skriva sig till Läsning (ASL) med datorn som skrivverktyg. Några har provat ASL under förra läsåret men för de flesta är det helt nytt.

Inventering av frågor

Människor sitter runt ett bord och samtalar.

Pedagogerna är fördelade i sju grupper och ska träffas sex gånger under detta läsår. Under gruppernas första träff inventerade vi, processtödjarna Anna Cederpil och Charlotte Christoffersen, vilka frågor och funderingar som fanns för dagen och samlade dem på skrivtavlan. Här följer några av de frågeställningar som diskuterades i de olika grupperna:

På träffarna vill vi fokusera på didaktiska samtal. Frågor och problem av mer praktisk karaktär, såsom datorinställningar och tips på motorikövningar, gavs bara kort tid och förpassades till processtödjarna att lägga upp på den gemensamma bloggen bloggen ASL-tips Malmö. Men även frågeställningar som behöver granskas lite djupare kommer också att hamna i bloggen. Här under är en redogörelse för några diskussioner:

Hur organsiera ASL-arbetet?

Många av deltagarna ville diskutera organisationen. Det handlar om ett nytt arbetssätt och att börja jonglera med många bollar i luften med en gång är inte lätt; teknisk utrustning ska fungera, logistik för hur man sparar dokument och för utskrift, organisation av klassrumsarbetet, arbetsgång för eleverna, introducera datorns olika skrivfunktioner, hitta inspirerande skrivuppgifter m.m. Som Erica Lövgren säger: ”Ta en svårighet i taget – och låt det ta tid”. När det kommer till att introducera datorns olika skrivfunktioner för eleverna får man portionera ut en åt gången, se lista på sid 40 i Lövgrens bok (2009).

Arbetsuppgifter vid datorn

Som utgångspunkt för ASL-arbetet kan man som pedagog använda sig av Tragetons arbetsgång för ”arbetsuppgifter vid datorn”, fig 1, som finns mer utförligt i kap 4, Trageton (2005). Barnen arbetar parvis vid datorn på den nivå som passar dem. Arbetsuppgiften vid datorn ingår i ett arbetsschema eller ett stationssystem som även innefattar andra arbetsuppgifter såsom planera texten med skrivkamraten, rita en teckning, efterarbete av bokstavsräckor/texter, klippa & klistra och montera text och bild, motorikövningar, läsning m.m. Varje runda föregås av gemensam inspiration och gemensamma samtal och avslutas med att alla texter får en publik.

Hur para ihop barnen?

En bärande del i ASL är pararbetet och det dialogiska samarbetet mellan barnen. Lärarna diskuterade och jämförde olika erfarenheter. För stor skillnad i skriv- och läsförmåga var inte bra, för då är risken att den som har kommit långt inte orkar vänta och tappar tålamodet. Detsamma kan uppstå om en av barnen är väldigt snabb respektive långsam på tangenterna. Och hur gör man när man har udda antal elever eller om någon inte kan samarbeta alls? Lärarna som jobbar med  barn som har autism och kommunikationssvårigheter berättar att en av de stora svårigheterna för deras barn är just  samarbete. Där är istället pedagogen viktig som dialogpartner under barnets skrivande. Samtidigt tycker de att parskrivande kan användas ibland just för att barnen ska träna sig i att samarbeta.

Bokstavsräckor – hur då?

Människor sitter runt ett bord och samtalar.Många av lärarna kände sig osäkra kring arbetet med ”bokstavsräckor” och när barnen ska gå över till att skriva texter. Kort förklarat handlar ”bokstavsräckor” om att barnen ska träna sig i att använda alla fingrar på tangentbordet, att leka med bokstäver på datorn – i tre till fyra minuter. Därefter kan barnens utskrivna papper med bokstavsräckor innebära arbete under många timmar då de letar och räknar tecken och ringar in dem med färger. Här tipsade någon pedagog att vid skrivande av bokstavsräckor bör man stänga av ev. talsyntes – om man inte bara för skoj skull vill höra hur det låter. Det ljudande tangentbordet kan dock fortfarande vara på och utgöra en koppling mellan bokstavstecken och ljud. Efter ett tag kan barnens bokstavsräckor börja representera en berättelse för att så småningom allt mer innehålla enstaka ord och meningar, se fig. 1. Mer finns att läsa om bokstavsräckor i Tragetons bok (2005) från sid 60 och i Lövgrens bok (2009) från sid 16.

Hur möta barn som vill ha allt rättstavat?

I gruppen med förskolepedagoger var det imponerande hur många av deras barn som redan är skriv- och läsmogna. Här diskuterade gruppen länge ett barn som vill ha allt rättstavat med en gång. Barnet i fråga stannar hela tiden upp i sin berättar- och skrivarprocess för att fråga eller kontrollera stavningen med pedagogen. Alla i gruppen var överens om att det var av betydelse att barnet får ett flöde i skrivprocessen. Att man som pedagog med viss bestämdhet ska försöka barnet att fortsätta skriva utan avbrott och att skriva hur den tror att det stavas. I gengäld kan man som pedagog lova barnet att tillsammans gå igenom hela texten när den är klar. Det är ju så bra med datorn – det blir inte fult att sudda.

Genrepedagogik och ASL

ASL-nätverksgruppen som arbetar i åk 2-3 vill gärna utveckla genrepedagogiken tillsammans med ASL under kommande läsår.

Rita en teckning före eller efter?

I en del barngrupper får barnen rita en teckning innan de skriver på datorn och i andra efter det att de har skrivit. Även på andra håll förekommer det båda delarna. Trageton menar att det är viktigt att använda sig av olika kombinationer av icke-verbalt språk som bakgrund för skrivningen på dator. Men denna frågeställning vill vi undersöka närmare för att se vilka grunder som finns för det ena eller andra.

Text & foto:
Charlotte Christoffersen
samordare & processtödjare ASL i Malmö stad

Exempel på text och teckning vid ASL.
En elev i kommunikationsklass har skrivit om bussutflykten till Stenshuvud.