Platsers betydelse i lärandet

Det är något som händer i oss när vi börjar titta på platser som idag är så bekanta för oss, ur ett annat perspektiv. Vi vill gärna berätta vad vi själva har för relation till platsen, men det blir också en snackis när jag får ta del av en oväntad bild på vad som funnits där tidigare. De två senaste lektionspaketen i historia utgår inte bara från platser i Malmö utan även från barn- och ungdomsperspektivet.

Att känna igen sig gör det oftast mycket lättare att förstå och mer intressant att ta till sig av berättelser och kunskap. När eleverna i språkintroduktionen får möta Malmö både ur ett platsperspektiv och ungdomsperspektiv blir historieundervisningen något mer än något man läser om i en bok. Hur kan det komma sig att Axel Leonard bröt mot lagen när han arbetade på Malmö Skofabrik i kvarteret Björnen? Om jag då vet var Malmö Skofabrik låg, vad där är idag så blir det mycket mer intressant att utifrån källor på Stadsarkivet undersöka vilken  Axels livssituation var.

För eleverna i lågstadiet är det många gånger svårt att föreställa sig hur en plats idag har sett ut tidigare. Vissa tror att det alltid har sett ut som det gör idag, andra att ingenting har funnits där eller används till något tidigare. Hur ska det möjliggöras att förstå de olika tidsperioderna under forntiden. När eleverna ser, som i ovanstående film, att det har bott människor på samma plats för flera tusen år sedan som vi bor på idag blir det lite mer verkligt. Här finns ingenting kvar idag som visar på att det funnits ett långhus, men det finns dokument från arkeologiska utgrävningar som kan användas som källor. Genom att stega upp långhusets yttre väggar på den verkliga platsen och lyssna på sagor som handlar om barn i samma ålder ges möjligheten att skapa upplevelser som gör det enklare att använda i det mer teoretiserade skolarbetet.

 Är du nyfiken på att ta del av materialen hittar du dem via Pedagogiska kartor eller på malmo.se