Poesi som språkutveckling

Det är högt tryck på Skapande skola-aktiviteterna nu under våren och på Sofielundsskolan har Louise Buenafe Mistén från poesikollektivet Ordkanon träffat ÅK 5 under några veckor. Hos Ordkanon hittar man författare, scenpoeter och vinnare i poetry slam. Poesimästare och mästarpedagoger som de själva skriver.

Många skolor arbetar i sina åtaganden med språkutveckling och ibland väljer man att inkludera Skapande skola i det här arbetet. Uppskattat är att anlita en författare som också kan arbeta med skrivande. Men det finns många sätt att närma sig ett språkutvecklande arbete och det finns många olika språk att uttrycka sig med. Om man vill vidga perspektiven kanske det kan vara spännande med serieskapande, manus till film eller japansk poesi. Eller kanske kontakta någon av Ordkanons pedagoger.

Louise är estradpoet och författare och har lett många workshops i skrivande där fokus är att hitta lusten och få upp ett flöde. De tre skrivregler hon inleder med är: skriv hur du vill, skriv hela tiden och strunta i stavningen. Hon jobbar i ett högt tempo och inspirerar till att få ner ord på pappret i hög takt.
– Om du inte kommer på vad du ska skriva så skriver du just det, säger Louise. Hon har en stor ryggsäck full av metoder för att alla ska våga formulera korta berättelser. Alla börjar med att skriva om en dinosaurie, vad den heter, var den bor och vilka husdjur den har. Sen går klassen vidare med en övning där man ska vända på sanningar. Typ, regnet kommer aldrig från himmelen för att då skulle världen gå under. Klockan med tidtagning används flitigt. – Nu har ni två minuter på er uppmanar Louise.

Klassen producerar korta texter om liknelser, bilar och kärlek. I slutet av passet läser alla en av texterna för sin bänkkompis.

Nästa tillfälle besöker jag en annan klass och här är mer livligt men tempot är fortfarande högt och idag startar gruppen med att skriva listor. 6 fyrkantiga saker, alla ord som rimmar på gul och sex djur som bor i havet. Så småningom går arbetet vidare till att skriva dikter. En tärning används för att sålla ut ett tema och det landar i kärlek. Klassen väljer ut sex ord som kan kopplas till temat kärlek: snäll, glädje, kär, älska, rosor och choklad. Nu plockar Louise fram en metod som används inom estradpoesin som handlar om publikreaktioner. När ett visst ord blir uppläst så leder det till en reaktion. Till exempel när vi hör rosor så ska alla knäppa med fingrarna eller ordet choklad initierar en tyst applåd (sträcka upp och skaka med händerna). Det här momentet blir uppskattat och alla får en inblick i hur det kan gå till på ett poetry slam.

Resten av timmen ägnas åt att jobba vidare med texterna och att läsa upp för varandra. I slutet är tanken att den som vill kan läsa någon av sina texter för hela klassen men det är ingen som vågar. Här finns något att jobba vidare med. Kanske nästa Skapande skola-projekt?