Professionsutveckling och fördjupat lärande i Psykologenheten

Utvärdera och sammanfatta

Under maj månad har vi på olika sätt utvärderat och sammanfattat läsårets arbete. Arbetslagen har redovisat sitt åtagandearbete. Alla medarbetare har dessutom varit del av en arbets- eller lärgrupp och också redovisat detta arbete. Det har varit två spännande redovisningsdagar som visar på hög professionell kompetens hos Malmös skolpsykologer. Vi utvecklar och lär tillsammans, för att bättre möta elevernas behov.

Identifierad utmaning

Psykologenhetens utmaning är att nå ut med psykologisk kunskap och kompetens i skolans arbete med den tillgängliga lärmiljön för Malmös elever.

Under läsåret har vi på olika sätt arbetat med fem åtaganden.

Elever med låg måluppfyllelse

Utvecklande åtagande: Psykologbedömningar som leder till förståelse för elevers behov och anpassningar i lärmiljön.

Vi strävar efter att förstå eleverna utifrån sitt sammanhang och göra kvalitativa bedömningar tillsammans med skolpersonal, för att kunna arbeta med en tillgänglig lärmiljö så att eleverna når sin optimala potential och godkända resultat. Vi ser i nuläget stor variation hur utredningar initieras och hur resultaten av utredningarna kommer skolorna till gagn i det praktiska arbetet kring eleven. Det finns också en stor variation mellan skolorna i vilken grad de önskar psykologbedömningar/utredningar. Under lå 2023-24 var 75% av psykologenhetens ärenden åtgärdande insatser på individnivå. Det är viktigt att varje utredning kommer elev och skola till del på ett sätt som gör att den på sikt kan undanröja hinder för lärande och på så sätt bli hälsofrämjande och förebyggande.

Elevers ökade frånvaro

Utvecklande åtagande: Implementera och utvärdera insatsprogrammet för elever med problematisk frånvaro på några av Malmös skolor.

Under läsåret 2022-23 utarbetades ett insatsprogram för elever med problematisk skolfrånvaro. Ambitionen under det gångna läsåret har varit att programmet ska prövas brett på Malmös skolor, med målet att skolpsykologen på sikt ska kunna arbeta effektivt med skolpersonal för att minska frånvaroproblematiken på skolorna. Under detta läsår har vi på enheten arbetat med att implementera insatsprogrammet på ca 15 skolor och totalt 48 elever har genomgått insatsen i alla delar. Resultaten varierar men i samtliga fall har programmet medfört förbättrad förståelse för elevens situation vilket öppnar för andra insatser som ökar skolnärvaron.

Elevers ökade psykiska ohälsa

Undersökande åtagande: Hur kan psykologen verka för en trygg och säker inlärningsmiljö som stärker elevens psykiska hälsa och utveckling? Hur kan vi nå ut till både pojkar och flickor och förstå olika uttryck av ohälsa?

Det finns en tydlig koppling mellan hälsa och lärande. En lärgrupp har under läsåret gått igenom forskning i ämnet, för att bättre förstå vad som kan påverka den negativa utvecklingen kring ungas hälsa. Ungas klimatoro är en faktor som belyses, samt ungas ökade skärmtid kopplad till ohälsa. Vi har berört frågor kring hur skolpsykologen kan arbeta hälsofrämjande på grupp- och skolnivå för att motverka exv. skolrelaterad stress. Lärgruppen lyfter bl.a. upp positiv psykologi som ett sätt att arbeta med elevers välmående.

Vi har ofta haft en arbetsgrupp som fördjupat sitt lärande och sin praktik kring PBS (positivt beteendestöd) och IBIS (inkluderande beteendestöd i skolan). Positivt beteendestöd syftar till att stödja elevens färdigheter och beteende på ett sätt som främjar lärande och utveckling och som förebygger och minskar problematiskt beteende såsom våld, skadegörelser eller självskadebeteende hos elever med olika typer av stödbehov. Några av Malmös skolor samarbetar med Uppsala universitet, för att implementera positivt beteendestöd på skolnivå och psykologenheten arbetar för att kunna stödja skolorna i detta arbete.

Hälsa och lärande för elever i övergångar

Undersökande åtagande: Hur kan psykologenheten i samarbete med andra verka för trygga övergångar för elever inom skolan (övergång förskola-skola samt skola-gymnasium, stadieövergångar, skolformsbyte)?

Skolpsykologen kopplas tidigt in, då elever med intellektuell funktionsnedsättning (IF) eller misstänkt IF börjar i förskoleklass. Då det inte finns förskoleklass inom anpassad grundskola, får elever med IF börja i grundskolans föreskolklass, alternativt stanna kvar ett år extra i förskola, innan de kan börja årskurs 1 i anpassad grundskola. Skolorna behöver stöd i hur de ska kunna tillgängliggöra lärmiljön och integrera elever med stort stödbehov i den ordinarie verksamheten. Under läsåret har psykologenheten arbetat med drygt 60 elever i förskoleklass. Då vi jämfört antal ärenden i varje årskurs ser vi att vi har haft flest ärenden i åk 4, vilket ligger i linje med kunskapsinnehållet i God lärmiljö för alla – konsten att hantera övergångar i skolan. Vid stadieövergångar blir det ofta tydligt när en elev inte har tillägnat sig färdigheter för att klara utmaningarna i den nya årskursen. Skolpsykologen har god kunskap och kompetens för att stödja skolorna att möta elevernas, med deras särskilda behov av anpassningar och stöd.

Att som psykolog nå ut i skolans systematiska kvalitetsarbete

Utvecklande åtagande: Arbeta för att vara en del av skolans systematiska kvalitetsarbete i linje med den nya skollagen, med målet att nå ut med psykologisk kunskap och kompetens till skolmedarbetare.

Alla psykologer förväntas ha en god kunskap om skolans systematiska kvalitetsarbete och utifrån de förutsättningar som finns bidrar de i respektive skolas utvecklingsarbete. Idag deltar skolpsykologen inte på ett likvärdigt sätt mellan skolorna, då skolorna önskar olika grad av delaktighet av skolpsykologen och skolpsykologerna har olika kunskaper och möjligheter att deltai utvecklingsarbetet. I skollagen har elevhälsan fått ett förstärkt uppdrag, där det står att ”elevhälsan ska vara en del av skolans kvalitetsarbete”.

Flertalet av enhetens psykologer har haft målsättningssamtal med rektor/skolledning på respektive skola, där mål och förväntningar på uppdraget diskuterats. Detta ska ses som en viktig del i skolpsykologens bidrag till skolans kvalitetsarbete. På kort sikt syftar dessa samtal till att genom dialog, ökad struktur och uttalade förväntningar stärka samarbetet mellan skolpsykolog och rektor samt konkretisera skolpsykologens uppdrag och främja och utveckla den psykologiska elevhälsan på skolan. Önskad effekt på lång sikt är att kunna lägga mer fokus på hälsofrämjande och förebyggande insatser, öka systematiken och utvärderingen av psykologinsatser, öka likvärdigheten av psykologiska interventioner mellan skolorna och att psykologisk kunskap och kompetens ska komma alla elever till del.

Glädje av att vara en del av en lärande organisation

Under maj och juni har vi på Psykologenheten, som nämnts ovan, haft resultatredovisningar av arbetslagens och lärgruppernas arbete. Vi har samlat och analyserat läsårets data, identifierat utmaningar och framgångsfaktorer och sist men inte minst firat framgångar! I kvalitetsarbetet har vi fått syn på vad vi behöver fortsätta att utveckla för att öka kvaliteten på psykologisk elevhälsa, för att på ett likvärdigt sätt nå ut till alla elever och skolor.

I resultatdialogerna har vi blivit uppmärksamma på vilken samlad psykologisk kunskap och kompetens som finns inom enheten och därmed inom grundskoleförvaltningen. Som ledare för psykologenheten är vi väldigt stolta över det viktiga och professionella arbete som psykologerna gör varje dag på Malmös skolor. Vi vill fortsätta att synliggöra och nå ut med psykologisk kunskap på alla nivåer i förvaltningen. Vi arbetar med psykologisk elevhälsa på elevnivå, skolnivå och förvaltningsnivå. Det är en glädje att få vara en del av en lärande organisation och på så sätt bidrar till skolans utveckling och elevernas hälsa och lärande!

Johan Bjerin, enhetschef

Frida Harrysson, sektionschef

Caroline Söderholm, sektionschef