Att vända frånvaro till närvaro
Psykologisk säkerhet eller på Google firar man nedlagda projekt för att uppmuntra mer risktagande
Samarbete som verkligen fungerar… det har jag erfarenhet av. Det händer när jag samskapar med andra människor som har andra kompetenser än de jag har där vårt samarbetsklimat är öppet och tillitsfullt. Jag vet att jag inte kommer bli sårad, riskerar att skämmas eller kritiseras varken när jag ställer en fråga, ger feedback, tänker högt utan att vara färdig i min tanke eller berättar om ett misstag. Tvärtom bjuder vi i gruppen in varandra, ber om feedback och hjälp, delar erfarenheter och lärande. Vi experimenterar. Det är innovativt och vi kan hantera komplexa situationer tillsammans.
Mitt uppdrag blir bättre när jag samarbetar så. Det blir de andras också. Andan av ” det är viktigt att det går bra för oss alla” finns i det vi gör. Så har vi också uttalat och satt ord på, just det. Vilket är vårt uppdrag? Hur förstår vi det? Varför är vi en grupp? Hur ska vi samarbeta, vad är viktigt för oss? Vilka spelregler är viktiga för oss? Hur gör vi när vi inte lyckas? Vad ska vi fira och hur då?
Samarbeten som inte fungerar… det har jag också erfarenhet av. Samarbeten som efter en tid präglas av misstro och osäkerhet. Tystnaden i hela arbetsgruppen som kommer frekvent. Kollegor som vänder inåt, tystnar. Ofta efter att någon sagt något, kanske haft en ide som hen delgett. Som en blöt filt lägger sig tystnaden över allt och alla i vårt mötesrum. Graden av lyssnande är låg. Ofta argumenterar vi mer än bygger vidare på varandras bidrag. Vi delar inte information, tankar eller ideer. Jag upplever mig sårbar, vågar inte ta chansen att säga det jag tänker. När mitt bidrag tystnar, försvinner möjligheten till samarbete. Det blir inget experimenterande, ingen innovation och komplexa situationer skriver vi om så att vi kan hantera dem.
Vad är skillnaden som gör skillnaden i samarbeten? Vad är de avgörande faktorerna för att nå framgång i teamarbete i komplexa organisationer?
Google var nyfikna på detta redan 2012, och gjorde en undersökning där man sammanlagt studerade 180 av sina team i projektet Aristoteles. Tillsammans med en forskare arbetade företagets bästa statistiker, psykologer, sociologer och ingenjörer för att hitta orsaken till att team lyckades kontra inte gjorde det. Gruppen utforskade frågor som handlade om sammansättningen av grupper, deras utbildningsbakgrunder, balansen mellan kvinnor och män, gemensamma drivkrafter och hur länge samarbeten pågick. Man hittade ingen gemensam nämnare som talade för att själva sammansättningen av teamen utgjorde någon skillnad i produktivitet.
Forskningen riktades istället in på gruppnormer, såsom oskrivna regler och beteenden. Dynamiken i en grupp kan bli en källa till stress om det finns en rädsla för att göra misstag. Projekt Aristoteles synliggjorde vikten av att kunna dela med sig av tankar och idéer utan risk för att göra bort sig, så kallad psykologisk säkerhet.
De mest framgångsrika teamen visade sig bestå av medarbetare som respekterar varandras känslor. Grupperna hade en social känslighet. De var duktiga på att läsa av sina medarbetare genom tonfall och uttryck. Alla i gruppen hade också samma möjligheter att komma till tals.
Du kan läsa mer om projekt Aristoteles i ”What Google learnt from its quest to build the perfect team”.
https://www.nytimes.com/2016/02/28/magazine/what-google-learned-from-its-quest-to-build-the-perfect-team.html?_r=0
Forskaren Amy Edmondson har arbetat med vad det är som påverkar framgångsrikt teamarbete sedan 1999. Hennes forskning visar att graden av psykologisk säkerhet (Psychological Safety) var den absolut tydligaste faktorn i detta.
Psykologisk säkerhet innebär att deltagarna i teamen upplever att det går att:
• dela med sig av tankar och idéer utan risk för att göra bort sig
• kunna erkänna misstag utan att bli klandrad.
• medarbetare respekterar varandras känslor
• medarbetarna var duktiga på att läsa av sina medarbetares reaktioner
• alla i gruppen pratar lika mycket under möten
Samarbeten som kännetecknas av psykologisk säkerhet möjliggör innovation, utveckling och lärande. Kulturen i samarbetet präglas av stöd och tillit. Idéer och frågor möts av konstruktivitet och tydlighet. Gruppen har respekt för varandras kompetenser och bidrag.
Vill du förstå hur du som chef och ledare ska göra för att säkerställa psykologisk säkerhet i din verksamhet – klicka här!
Text: Tina Rörgren