Matematik, motivation och stödmaterial!
Reading to learn praktiseras på Värnhemsskolan
- Den stora skillnaden är nog att vi läser och samtalar om texterna tillsammans och att alla därför hänger med. Att vi dessutom konstruerar texter tillsammans blir också ett stöd för eleverna när de ska skriva egna texter.
Det säger Magnus Bengtsson, lärare på Värnhemsskolan, som praktiserar samtalsläsning i Reading to learn tillsammans med kollegorna Fredrik Björkman och Louise Hörle.
Klassen med 13 elever går språkintroduktion på Värnhemsskolan. Den här dagen finns Ann-Christin Lövstedt, utbildare i Reading to learn, på plats för att ge Magnus respons på metoden. I våras gick han och ytterligare 23 gymnaiselärare en åttadagarsutbildning med målet att ge eleverna bättre förutsättningar att förstå ämnestypiska texter på djupet och även skriva ämnestypiska texter. I höst implementeras Reading to learn i klassrummen.
Strukturen i samtalen är avgörande för att eleverna ska förstå. Först introducerar Magnus syftet med texten, berättelsen om Herr räv. Sedan visar han bilder, först på bokens omslag och därefter på räven, de tre bönderna och hönorna som alla har viktiga funktioner i handlingen. Eleverna får veta vilket som är problemet innan det är det dags för högläsning. Magnus läser och agerar så inlevelsefullt att eleverna skrattar högt.
Eleverna har texten framför sig och är dessutom förberedda med överstrykningspennor, så när Magnus introducerar läsningen stycke för stycke vet eleverna att de ska hjälpas åt att förklara vad som ska hända och vad orden kan betyda. Metodiskt lotsas klassen igenom hela texten och stryker över besvärliga ord och fraser som Magnus redan innan lektionen har förberett noga.
På bara några lektioner tar sig språkintroduktionsklassen igenom berättelsen, lär sig hur strukturen är uppbyggd och vad de olika stegen och faserna heter i texten. På så sätt får de ett språk att tala om texten.
Ann-Christin är nöjd med vad hon ser. Eleverna är aktiva och nyfikna och Magnus får veta på att han är på rätt väg. ”Det är bra att du vidareutvecklar med olika exempel och bekräftar eleverna. Glöm inte att utnyttja funktionen i meningarna, alltså vad som sker eller vem som gör och hur det går till.”
Lektionen är slut, men en av eleverna dröjer sig kvar och funderar vidare på den stiliga räven i berättelsen. Han smakar på ordet: ”stiiilig, staylish, du är stilig idag Magnus!” säger han och skrattar.
Eva Bringéus
