Så kan skola och hem samarbeta just nu

En ungdom sitter på sitt rum med en telefon.
Idag är unga människor måltavlor och konsumenter av propaganda på många olika sociala medieplattformar , som till exempel TikTok, Facebook, Instagram, snapchat samt på många spelsajter där föräldrar, myndigheter och skolor inte är närvarande. Denna tillgänglighet innebär att unga ofta får ofiltrerade och många gånger falska nyheter om händelser i olika delar av världen, ibland till och med innan deras föräldrar.

Att ha svåra samtal med unga människor under tider av kriser som till exempel krig och terroristattacker är en komplex och utmanande uppgift. Det finns många saker att ta hänsyn till, eftersom resultaten av samtalen kan påverkas av många variabler, såsom de vuxnas känslomässiga tillstånd i skolan. Om de vuxna visar rädsla och förvirring kommer sådana känslor att överföras till osäkerhet bland skolbarnen.

Hur skolan hanterar dessa situationer kan variera beroende på elevernas ålder och känslomässiga mognad samt den specifika kontexten av konflikten. Att skapa en säker plats för diskussion och erbjuda aktuell information kan vara till stor hjälp när eleverna navigerar genom svåra tider.

Hur kan vi vuxna stötta våra elever idag, och föra diskussioner om det som de tar del av i till exempel sociala medier?
Det är viktigt att skapa en öppen och trygg kommunikation med barnen/eleverna. Lyssna på deras oro och frågor. Föreslå att de kontrollerar källor och bekräftar informationen. Dela med dig av pålitliga nyhetskällor som från (Svenska myndigheter, Polisen, Sveriges radio och TV) och informera om mediekompetens så att de kan kritiskt granska nyheter. Diskutera komplexiteten i konflikten och främja förståelse och empati. Dock är det viktigt att notera att hur väl samtalsmetoden eller svaret fungerar beror på många variabler, till exempel vem som ställer frågan, hur frågorna ställs och den fysiska miljön.

Hur kan vi vuxna stötta och bemöta elever som bär på stor oro och ångest?  
Kom ihåg att de rädslor som eleverna känner är verkliga rädslor för dem och som baseras på vad de har läst, sett eller hört från sina vänner. Behandla dessa rädslor med respekt.

Visa förståelse och empati för deras känslor. Fråga öppna frågor som ”Hur känner du dig?” eller ”Vad gör dig orolig?” och lyssna aktivt på deras svar. Erbjud tröst och trygghet. Hjälp dem att hitta sätt att hantera ångest, som andningsövningar eller att prata med en psykolog om det behövs.

Hur kan skola och hem samarbeta just nu?
Samarbetet mellan skola och hem är avgörande. Skolor kan erbjuda information om händelseutvecklingen, tillhandahålla resurser för föräldrar att stötta sina barn och ha öppen kommunikation om elevernas behov. Hemmet kan stödja barnens skolarbete och erbjuda en trygg miljö för att hantera känslor.

Hur kan allt som sker just nu ta sig uttryck i de yngre barnen? Hur kan man inom förskolan samverka med vårdnadshavare?
Yngre barn kan uttrycka sina känslor genom lek, teckningar och ibland aggressivitet. Förskolor kan samarbeta med vårdnadshavare genom att hålla regelbunden kontakt och dela information om barnens reaktioner. Skapa en stödjande miljö i förskolan där barnen kan prata om sina känslor och få tröst. Erbjud resurser och råd till föräldrar om hur de kan hantera barnens oro och sorg även hemma. Återigen, betona vikten av att anpassa tillvägagångssättet till specifika omständigheter och individer.

Här är några riktlinjer för att skapa en trygg miljö:

Se till att skolmiljön är säker och välkomnande. Eleverna bör känna att de kan uttrycka sina bekymmer utan rädsla för bedömning eller diskriminering. Uppmuntra öppen och ärlig kommunikation med fakta. Låt eleverna veta att de kan vända sig till lärare, skolkuratorer eller andra betrodda vuxna för att diskutera sina känslor eller ställa frågor.

Ålderanpassad information: Anpassa informationen och diskussionerna till elevernas ålder och utvecklingsnivå. Yngre barn kan behöva enklare förklaringar, medan äldre elever kan delta i mer komplexa diskussioner.

Aktivt lyssnande: Lyssna på elevernas bekymmer utan att avbryta eller påtvinga personliga övertygelser. Låt dem uttrycka sina känslor och tankar.

Bekräfta deras känslor: Det är viktigt att erkänna och bekräfta de känslor elever upplever. Låt dem veta att det är normalt att känna sig rädda, förvirrade eller upprörda under sådana händelser.

Tillhandahålla fakta: Erbjuda korrekt och ålderanpassad information med fakta om situationen. Använd pålitliga källor för att klargöra missuppfattningar eller desinformation.

Uppmuntra kritiskt tänkande: Lär eleverna kritiskt tänkande färdigheter, såsom att utvärdera källor och ifrågasätta informationen de stöter på. Hjälp dem att skilja mellan fakta och åsikter.

Erbjuda försäkran: Ge försäkran och betona att många människor, inklusive regeringar och organisationer, arbetar för att främja fred och säkerhet.

Framhäv empati: Främja empati genom att uppmuntra eleverna att överväga perspektiven från alla sidor i en konflikt. Diskutera våldets mänskliga påverkan och vikten av dialog och förståelse.

Deltag i konstruktiva aktiviteter: Uppmuntra eleverna att uttrycka sina känslor och tankar genom kreativa aktiviteter som konst, skrivande eller gruppdiskussioner.

Följ välmående: Håll ett öga på elevernas emotionella välmående. Om ni märker ihållande tecken på nöd, överväg att involvera skolkuratorer eller psykisk hälsovårdspersonal.

Engagera föräldrar och vårdnadshavare: Kommunicera med föräldrar och vårdnadshavare och ge dem information om hur de kan stödja sina barn hemma. Detta samarbete kan skapa en konsekvent och stödjande miljö för eleverna.