Sagans värld blir verklighet på Värnhemsskolan

På Värnhemsskolans Barn- och fritidsprogram (BF) är vi överens om att eleverna behöver jobba i ämnesövergripande teman/projekt för att förstärka programkänslan. Restaurang- och frisöreleverna har sin metodik på plats med kök och egen salong, men vi har ju inga “riktiga” barn att träna på. Det är därför vårt *Sagoprojekt har kommit till. I år är det andra gången vi genomför det med våra andraårselever.

* Sagoprojektet går ut på att eleverna ska gestalta olika sagor som sen ska spelas upp för en inbjuden publik bestående av barn från förskola (5 år) och förskoleklass (6 år). Det är valfritt om det blir i form av en pjäs, dockteater eller film – däremot är det viktigt är att det sker någon form av interaktion i mötet med barnen. Lärargruppen sköter allting praktiskt kring inbjudan, salsbokning och logistik så att eleverna helt kan ägna sig åt sina pjäser och filmer.

Etnicitet och kulturmöten

I årets version hade vi “Etnicitet och kulturmöten” som tema och förutom tidsplan ingick även en förklaring på vad vi menar med “etnicitet” och “kultur” (BF-eleverna läser en kurs som heter just “Etnicitet & kulturmöten”). Övriga involverade kurser var sve/sva, skapande verksamhet, dramapedagogik och pedagogiskt arbete – totalt sju lärare. För att hitta spännande sagor tog vi hjälp av vår bibliotekarie Maria Gellert, som lånade ihop en stor hög sagoböcker från andra bibliotek i stan.

Lärarna klädde ut sig till sagofigurer

När vi presenterade projektet hade vi bokat en stor sal och samlat alla, både lärare och elever. Precis som förra året var vi (lärarna) utklädda till olika sagofigurer – och det oväntade inslaget blev en ”hit” även den här gången. Tystnaden var total (nästan) under genomgången och efter gruppindelningen kom idéer och diskussioner igång direkt. Vi kunde bara diskret dra oss tillbaka…

Normkritiska inslag

Efter en vecka började vi kunna se strukturer. Vissa grupper hade valt sagor som de kände till från sin barndom i andra länder, andra hittade på egna berättelser på temat “resor till olika länder”. Glädjande nog var det flera som hade valt att lägga in olika typer av normkritik i sina verk. “Prinsessan ville gifta sig med en prinsessa” och “Killar kan också ha rött och rosa på sig” etc. Flera använde berättarröst som även sammanfattade sagan “Vad har vi lärt oss idag?”. De hade planerat att barnen skulle få vara med och formulera någon slags sensmoral på temat “Hur vi människor borde vara mot varandra”.

Disney forever

Några grupper hade “missat” alla utländska sagor som vi hade laddat upp i Classroom, hoppat över allt vad etnicitet och kulturmöten heter och tänkt “Disney”. Lite försent insåg vi att vi borde ha varit tydligare från början med att vi just inte ville att de skulle välja de gamla vanliga Askungen, Rödluvan och Snövit rakt av… Vi samlade lärargruppen och enades om att dessa grupper skulle förändra sina koncept så att Snövit, Askungen och Rödluvan fick annan etnisk kontext. Efter en del protester fungerade det hyfsat.

Väckarklocka

Tre veckor in i projektet träffade vi samtliga grupper så att de fick visa hur långt de hade kommit, för oss och för varandra. Vi fick se fyra teaterföreställningar och två filmer – i olika skeden av processen. En grupp hade valt att göra en Stop Motion med lerfigurer inklusive en planerad diskussion med barnen efteråt! Det var tydligt att vissa bara hade finishen kvar, medan andra behövde ändra och justera och framför allt; snabba på att bli färdiga! Vi filmade alla föreställningarna och delade med respektive grupp, så att de själva kunde se vad som behövde förbättras. Det blev en rejäl väckarklocka för alla och visade sig dessutom höja arbetsmoralen i grupperna inför den sista veckan…

Femtio 5-6-åringar på Värnhemsskolan

En vecka senare, prick klockan ett, var det dags att släppa in femtio förväntansfulla 5-6-åringar i rasthallen. Vi hade bjudit in barn från Rörsjöskolan och Sjöhästens Förskola som ligger alldeles i närheten. Salarna var riggade, eleverna var proffsigt sminkade av Hantverksprogrammets stylistelever, barnen delades in i grupper och sagovandringen i den gigantiska Värnhemsskolan kunde börja! Det blev lite nervöst här och där i elevgrupperna, men för barnen var det succé. Tre föreställningar per grupp hanns med, sen var det fika i E-huset – Barn- och Fritidsprogrammets nuvarande ”hjärta” – och barnen fick träffa “sagofigurerna” på riktigt.

Överträffade sig själva

Det är i stunder som den här, som BF-programmet fungerar som bäst. Vi var nöjda, eleverna var nöjda och vi kunde pricka av uppfyllda mål i samtliga involverade kurser. Men framför allt fick vi se våra elever i ett nytt sammanhang. Återigen blev vi överraskade över hur alla – till och med de svaga eleverna med mycket frånvaro – lyckas överträffa sig själva och stärka sin självkänsla när ett skolprojekt ligger såhär nära verkligheten.

Text: Anna W Gustafson Foto: Anna W Gustafson & Kristina Nordlöf