Sagolandet tillhör alla

Uppslagen bok som det kommer ett ljussken ur.
I sagans värld ska allt vara möjligt. Det ska vara en öppen plats som alla kan känna sig välkomna i.

Dessvärre ser vi allt för ofta censur av barnlitteratur. Ett sådant exempel är barnboken ”Sagolandet tillhör alla” som gavs ut i Ungern för några år sedan. Där blev boken föremål för en hatisk debatt från Viktor Orbań s högernationalistiska regering. Nu är boken utgiven i Sverige vilket är ett gyllene tillfälle för oss lärare att använda den i undervisningen.

Tre personer sitter och samtalar med mikrofoner i händerna.
Dorottya Rédai (Labrisz), Irina Schmitt (Lunds universitet) och Jude Dibia (Dawit Isaak-biblioteket).

I tisdags kväll var jag på ett intressant boksamtal och boksläpp på hbtq-bokhandeln Page 28. Samtalet handlade om barnboken ”Sagolandet tillhör alla” som innehåller sjutton nyskrivna sagor som utmanar stereotypa föreställningar i barnlitteraturen. Sagorna må vara bekanta men berättas på ett normkreativt sätt.  Det är forskaren och HBTQI-aktivisten Dorottya Rédai som projketlett denna barnbok tillsammans med såväl unga som erfarna författare i Ungern. Dorottya  berättade bland annat om mottagandet som boken fick i Ungern.

Det sorgliga i denna historia är att sagorna väckte starka reaktioner hos Viktor Orbań s högernationalistiska regering. Situationen för hbtq-personer i Ungern är svår. Den ungerska HBTQI-rörelsen utsätts för både smutskastning och förföljelse av den ungerska regeringen. Detta var något som även skaparna av sagoboken fick utså. Orbán fördömde sagorna och menade att de stred mot nationalkonservativa värderingar. En parlamentariker från det högerextrema  partiet Mi Hazánk visade sitt missnöje offentligt genom att sabotera boken i en dokumentförstörare.

Från hatad till slutsåld

Hatet från den ungerska regeringen  skapade i sin tur en motreaktion i landet och boken sålde snabbt slut. Snart fick boken också internationell uppmärksamhet och nu finns det alltså en svensk översättning av den. Som förskollärare är jag väldigt glad över att ”Sagolandet tillhör alla” nu finns på svenska. Boken är nämligen skapad som ett pedagogiskt verktyg för lärare till att samtala om diskriminering, mångfald och social rättvisa.

Lärare bär ansvaret att öppna dörrar

Nu ska det dock sägas att språket i sagorna är rätt avancerat för barn i förskolan. Samtidigt ska vi inte vara rädda att använda svåra begrepp i förskolan. Dessutom är det en spännande utmaning att göra sagorna tillgängliga för barn. Just nu håller jag och min förskollärarkollega Karin på att skapa en flanosaga av ”Prinsen gifter sig” som är den avslutande sagan i boken. Sagan handlar om en prins som ska hitta en prinsessa men som till slut blir kär i en prins istället.  Vår tanke är att sagan ska kunna läsas med stöd av bilder som vi har hittat. När barnen fått boken läst för sig ett par gånger kan man börja berätta sagan med hjälp av dockor och leksaker. Varför inte göra en film av den med lärplattan? Möjligheterna är många. För det är faktisk vi lärare som bär ansvaret att öppna dörrar för barn. Att läsa en normkreativ sagobok från ungern är ett sätt att öppna en dörr.

Bokomslag till "Sagolandet tillhör alla".
Boken ”Sagolandet tillhör alla” (svensk översättning)