Elevers samarbete i fokus på ASL-nätverksträffar

Människor sitter runt ett bord och samtalar.
Är det nödvändigt att eleverna samarbetar kring textskapandet på dator? Det är svårt att få samarbetet mellan skrivparen att fungera. Några elever kan inte samarbeta alls och det finns elever som hellre skriver själva. Får eleverna skriva individuellt när de arbetar med 'Att Skriva sig till Läsning' (ASL)?

Ett återkommande ämne i de sex nätverksgrupperna under höstterminens två första träffar var elevernas samarbete när de ska skriva en text på datorn. En av de bärande idéerna med Tragetons arbetssätt ASL är just att barnen samarbetar i par när de skriver. Vi processtödjare bestämde oss för att tillsammans med grupperna fördjupa oss i det här med samarbete.

Omslag till Stärk språket stärk lärandet.

Utvalt citat

Inför den tredje träffen i november fick lärarna i ASL nätverksgrupper läsa ur Pauline Gibbons bok Stärk språket stärk lärandet (2006). Deltagarna fick Kap. 2 som utdrag: ”Att skapa sammanhang för språkinlärning”. I uppgift fick de även att välja ut några intressanta citat att reflektera kring och ta med till gruppen:

  • Mitt utvalda citat i kapitlet som jag tycker är särskilt intressant.
  • Reflektion: Konsekvenser som jag tror att citat och reflektioner kommer att ha för mitt fortsatta arbete
  • Min fråga/undring till mina kollegor. (Något som jag grunnar på, något som är otydligt för mig, något som jag vill ha andras perspektiv på.)

Några utvalda citat från Gibbons (2006)

Här är några av de de citat som många deltagare särskilt fastnade för som viktiga eller intressanta:

”Det talade språket är viktigt som en bro till det kunskapsrelaterade språk eleverna möter i skolan.”

”… det språkliga utflöde som eleven själv producerar är av avgörande betydelse för språkutvecklingen … därför måste barnen tvingas att tänka högt.”

”Forskning kring andraspråksinlärning visar tydligt att mycket beror på hur samtalen i klassrummet läggs upp för att elever framgångsrikt ska tillägna sig andraspråket.”

”För att stötta inlärningen måste läraren därför skapa tillfällen där det ges utrymme för mer varierad och dialoginriktad interaktion.”

”Informationen kommer att uttryckas på en mängd olika sätt. Att ställa frågor, utbyta idéer och lösa problem innebär att ord upprepas, tankar formuleras om och meningar korrigeras i sitt sammanhang.”

”Pedagogiskt sett är de övningar bäst där det finns en informationsklyfta – d.v.s. när varje elev, i par eller i grupp, sitter inne med olika delar av informationen så att uppgiften kan lösas endast om de delar med sig av det de vet.”

”Det finns två sätt att göra alla elever delaktiga. För det första kan arbetet läggas upp så att alla i gruppen måste vara aktiva. Expert-/hemgrupper kräver att alla tar sitt ansvar annars kommer inte hemgruppen att i slutänden få den information som behövs.”

”Det krävs träning för att arbeta i grupp – vissa vuxna klarar inte av det! om eleverna inte kan samarbeta kommer förmodligen den mest välplanerade lektion att bli misslyckad.”

Expert- och hemgrupper för att skapa informationsklyfta av särskilt intresse!

Gibbons beskrivningar för hur man med hjälp av expert- och hemgrupper kan skapa en informationsklyfta mellan eleverna väckte nyfikenhet och särskilt intresse bland deltagarna. Läs mer i ASL-tipsblogg om Expert- och hemgrupper för att skapa delaktighet vid skrivande.

Hur kan man som lärare få samarbetet mellan elever gemensamma textskapande att fungera?

I Kap. 2. presenterar Gibbons några viktiga principer för att pararbete eller grupparbete ska fungera. Läs mer om dem i ASL-tipsblogg: Effektivt par-/grupparbete enligt Gibbons.

Charlotte Christoffersen & Anna Cederpil
processtödjare ASL-nätverksgrupper
Centrum för Pedagogisk Inspiration/FoU Malmö-Utveckling