Matematik, motivation och stödmaterial!
En ekonomichef om samverkan skola-samhälle
Som en del i Skolverkets kurs ”Entreprenöriellt lärande” ska vi kursdeltagare intervjua några representanter för samhället i företag, organisationer och offentliga verksamheter, om de har några tankar för hur samverkan mellan skola-samhälle skulle kunna gestalta sig.
Ett Malmöföretag inom byggbranschen
Jenny Nelson, är ekonomichef på ett företag i Malmö som gör balkonginglasningar, balkongräcken och fönsterrenoveringar. Kunder är i huvudsak byggföretag och bostadsrättsföreningar. Företaget har 35 anställda fördelat på fyra orter i Sverige. Företaget är ganska nytt i Malmö och är huvudkontor.
Här i Malmö är man sju anställda med några olika funktioner såsom säljare, projektledare, kalkylavdelning och ekonomiavdelning. Tidigare hade företaget egen tillverkning i Sverige, men idag görs tillverkningen av ett företag i Turkiet och man hyr in installatörer från underentreprenörer.
Samverkan skola-samhälle idag?
Jenny berättar att man inte har någon samverkan med skola idag. När vi talar om samverkan skola-samhälle tänker Jenny som de flesta av oss på PRAO. Företaget har inga PRAO-elever och att samverkan mellan skola-samhälle skulle kunna ske på fler sätt har de inom företaget heller inte funderat på. Av den anledningen är de därför också väldigt omedvetna om hur samverkan mellan skola-samhälle skulle kunna se ut.
På vilket sätt kan er verksamhet vara ett läromedel för elever i skolan?
Jenny menar att företaget visst kan sätta av någon timme för att ta emot elever som vill lära sig något om hur det fungerar på deras företag. Men tid är pengar och på ett så litet företag så kan det vara svårt att sätta av allt för mycket tid till studiebesök. Större företag har kanske en goodwill-avdelning där det kan ingå att ha kontakt med barn och unga.
Men inte ett så här litet företag. Jag förstår att Jenny ser en anstormning av elever från närliggande skolor som alla vill göra studiebesök. Det är klart att man som ett litet företag ensam inte kan klara anstormningen från en skola i ett område. Därför krävs det att flera företag i ett område involveras och delar på ansvaret.
På vilket sätt skulle elever i skolan vara en resurs för er verksamhet?
När vi kommer till det omvända om eleverna kan göra något för företaget glimtar det till i Jennys ögonen av nyfikenhet. När hon fått några exempel menar hon att med tanke på den tidsinvestering företaget lägger på samverkan blir det mer intressant om företaget också kan få ut något av samverkan. Men i stunden har får hon ingen idé om vad det skulle kunna vara.
Kompetenser som Jennys företag efterfrågar
Företaget är just igång med att rekrytera två nya medarbetare. Sökanden behöver inte ha VG och MVG i allt – viktigt att personen i fråga har en högskoleutbildning och att han/hon har slutfört utbildningen. Jenny tar upp några kompetenser som de gärna vill ha bland sina medarbetare: att medarbetarna ska komma i tid, komma i tid till avtalade möten med andra. Det är också viktigt att man som medarbetare vågar signalera i tid om man inte kan uppfylla de avtal och mål som finns avtalade med kunder.
Överhuvudtaget är det viktigt att erkänna sina misstag och fel och att inte skylla ifrån sig så att företaget får en möjlighet att rätta till misstag innan det är för sent och det har kostat för mycket pengar. De vill också att medarbetaren ska vara nyfiken, ta reda på saker i omvärlden, hitta nya lösningar för att kunna lösa problem.
På Jennys företag funderar de på om de vill ha en ung och kreativ medarbetare som för företaget framåt eller om de vill ha en mer stabil medarbetare som stannar i fler år. De unga och kreativa medarbetarna har en tendens att försvinna ganska snart igen. Så det gäller att tänka efter innan de anställer någon. När vi talar om det gemensamma ansvaret i samhället med att få fram unga med den kompetens som företagen efterfrågar menar Jenny att högskoleeleverna är mer intressanta eftersom det ligger närmare i tiden.
Jenny och jag kom överens om att jag återkomma vid ett senare tillfälle för att höra om hon efter vårt samtal har fått några idéer om hur samverkan skola-företag skulle kunna se ut.
Charlotte
Christoffersen