Searching for Sugar Man

“So I set sail in a teardrop and escaped beneath the doorsill” som Sixto Rodriguez sjunger i sin låt Cause är ett sätt möta motgång och sorg, men kanske inte det bästa. Visst får man krypa ihop och gråta, det behöver alla göra, men sedan måste man arbeta sig igenom sorgen. Det tar olika lång tid för oss och det måste vi kunna bemöta i skolan, där det ofta dyker upp frågor som på olika sätt tangerar döden och sorg. Ibland är det enskilda elever som drabbats av en förlust och ibland är det naturkatastrofer eller krig som väcker frågor. Hur vi möter de här frågorna varierar, men ett sätt kan vara att lyfta fram det som lämnats kvar. Minnen är det vanligaste, men i Malik Bendjellouls fall så finns en fantastisk film som berör varje gång du ser den.

Searching for Sugar Man finns som strömmande media för Malmös skolor och för elever på högstadiet och gymnasiet fungerar den här filmen alldeles utmärkt. Att berätta något med film, säger även något om personen som berättar. Bendjelloul visar ett genuint intresse för människor och deras berättelser, samtidigt som han värnar om den klassiska dramaturgin. Detta i kombination med en respekt för hantverket gör att ingen som har sett Searching for Sugar Man är förvånad att den vann Oscar för bästa dokumentär.

Och det är just klippningen som sticker ut som något helt fantastiskt. Det är sällan man ser film som är så mjuk i sin komposition utan att tappa fokus på de människor som öppnar upp sig framför kameran och delar med sig. Filmen har ett flyt som gör att publiken varken tänker på tid eller rum. Det är bara Searching for Sugar Man, och bakom den står Malik Bendjelloul. Jag och många med mig kommer att sakna Bendjelloul, men samtidigt känner jag tacksamhet att den här filmen finns kvar för att sprida den värme som han representerar.

Länk till filmen i Selma:
http://selma.pedc.se/record=b1238322~S4*swe