Skapa förutsättning för elevhälsan – Att bygga smarta elevhälsoteam, del 1

För några veckor sedan pratade jag elevhälsa för den nytillträdda gymnasie- och vuxenutbildningsnämnden. Det var ett stort engagemang med många frågor från de folkvalda. Det som var viktigast för mig att förmedla var sambandet mellan hälsa och lärande och hur elevhälsan med rätt förutsättningar kan bli en stark framgångsfaktor för att främja hälsa och lärande.

Vad är då rätt förutsättningar? Utifrån skollagen ska det finnas tillgång till de olika kompetenserna inom elevhälsan. Tillgång till är ett extremt flummigt begrepp som ger möjlighet för egna tolkningar. För flera professioner inom elevhälsan står vi inför stora utmaningar gällande kompetensförsörjningen. Vid en av de senaste rekryteringarna fanns fem likvärdiga tjänster ute samtidigt bara inom Malmö stad. Vi konkurrerar alltså inte bara med andra huvudmän utan även internt mellan skolor.

I en tidigare medarbetarenkät framkom att delar av elevhälsans personal låg lägre än genomsnitt på några parametrar. Det föranledde att vi på Centrala elevhälsan inom gymnasieskolan tillsammans med HR genomförde en enkät med fördjupade frågor avseende rekrytering, introduktion, arbetsmiljö, arbetssätt och utvecklingsmöjligheter. Enkäten besvarades av lagstadgade professionerna inom elevhälsan samt studie- och yrkesvägledare. Det är ingen vetenskaplig studie men ger en fingervisning om medarbetarnas upplevelse.

I svaren framkom att många sökte jobb inom elevhälsan för att få jobba hälsofrämjande och förebyggande samt för att göra skillnad för barn och unga. Sammanfattningsvis framkom att det finns utvecklingsmöjligheter för oss som arbetsgivare gällande rekryteringsprocessen. Därtill upplevde 70% att stressnivån är hög. En stor andel ansåg att det saknas förutsättningar för att arbeta hälsofrämjande och förebyggande. Jag förvånas lite över resultatet att 25% att anser att deras professionella kompetens inte tas tillvara.

Under början av året har enkätens resultat presenterats för rektorer, Centrala elevhälsan samt i de olika professionsnätverken. Nätverken har sedan fått arbeta med förslag på hur vi kan utvecklas utifrån resultatet. Vi är halvvägs i processen men kan redan konstatera att vi fått in många bra förslag. En del förslag innebär ekonomiska åtaganden men andra innebär ett ändrat arbetssätt. Nu samlar vi in förslag och efter sammanställning tar vi fram en åtgärdslista. Och längre fram en uppföljande enkät för att kunna se effekter utifrån de förändringar vi genomfört.

Är resultatet från vår verksamhet unikt? Jag tror inte det. Skiljer det sig mellan grund- och gymnasieskola? Kanske något. Hur skulle resultatet se ut om vi jämförde kommunala skolor med fristående? Jag tror att vi liksom många andra arbetsgivare kämpar med samma eller liknande utmaningar. Hur förbereder vi oss för nuvarande och framtida rekryteringsutmaningar? Hur skapar vi förutsättningar för elevhälsans personal?

Jag tror det viktigaste är tydliga uppdragsbeskrivningar samt tillgång till elevhälsa anpassad utifrån uppdrag och elevernas behov. Med rätt förutsättning är elevhälsan en viktig faktor för måluppfyllelse och hälsa för våra barn och ungdomar. Tillsammans skapar vi förutsättningar!

Allt gott,
Agneta