Skolledningen viktig i arbetet med Läslyftet

“Redan kan man se förändringar hos oss lärare, men kanske inte resultatet hos eleverna ännu. Men om jag håller fast vid det här nu kanske man kommer se det på eleverna i trean. Det hänger på mig nu!”, säger en lärare. Såväl lärare som handledare och skolledare berättar i intervjuerna om svårigheter att utvärdera Läslyftets effekter på undervisning och lärande.  Istället poängteras det kollegiala lärandet. Här är det lättare att tidigt se förändring på skolorna och det verkar råda konsensus om att delar- och fortbildningskultur på skolorna stärkts och utvecklats genom arbetet med Läslyftet. “När lärare får möjlighet att regelbundet träffas på ett organiserat sätt för att diskutera pedagogik och didaktik bidrar det automatiskt till förbättrad fortbildningskultur”, säger en skolledare. “Det hade troligen haft positiv effekt oavsett innehåll.”

Handledarens kompetens och mandat att leda Läslyftet spelar stor roll, berättar en deltagande lärare. “Vår handledare har varit engagerad och väglett oss. Hon är alltid väl förberedd och har väglett diskussionerna. Hon har helt enkelt skapat mervärde.”

De handledare vi talat med betonar å sin sida  skolledningens deltagande och stöd i arbetet. På en av skolorna har skolledningen deltagit aktivt genom hela processen, från att Läslyftet introducerades för kollegiet till den gemensamma utvärderingen av insatsen efteråt. Skolledningen har också sett till att skapa goda förutsättningar för Läslyftet genom att schemalägga inte bara de gemensamma träffarna utan också regelbundna möten mellan handledare och skolledning. När hinder i Läslyftsgrupperna uppstått har skolledningen på så sätt kunnat gå in och stötta direkt. Detta är en viktig förstärkning, handledaren är och förblir en kollega och inte en chef. En annan framgångsfaktor som lyfts fram i intervjuerna är vikten av att Läslyftet passar in i skolans pågående utvecklingsarbete. “Det måste hänga ihop med det man gör, annars känns det inte meningsfullt”, berättar en rektor. “Man skapar också meningsfullhet genom att vara tydlig med att alla ska delta och varför”, fortsätter han.

Valet av modul är betydelsefullt av flera skäl, visar intervjuerna. Först och främst behöver modulens innehåll passa för skolans behov, men det finns också ett stort värde i att lärarkollegiet har inflytande i modulvalet för att säkerställa motivation och giltighet. Modulen “Samtal om text” som också var den första modul Skolverket publicerade, har använts flitigt i Malmö stad såväl detta läsår som det förra. En annan modul som lyfts upp av de som intervjuats är “Kritiskt textarbete”. Denna modul har hög aktualitet och har lett till engagerade diskussioner, menar en skolledare.

“Vem är det som talar i texten, vilka är det som inte får komma till tals i texten – sådana frågor är avancerade för små barn”, berättar en lärare på en skola där man inledde läsåret med “Samtal om text” och arbetade med “Kritiskt textarbete” på vårterminen. “Men ibland blir man överraskad, till exempel läste vi Bröderna Lejonhjärta och där fanns så många bottnar, och de klarade det så fint! Där hade jag stor användning för modulen”, fortsätter hon. På samma skola råder i intervjuerna enighet om att kombinationen av modulerna, där “Kritiskt textarbete” och “Samtal om text” (i den ordningen) har varit gynnsam.

Språkutvecklarna på PIs  sammanfattade intryck av Läslyftet i Malmö stad sammanfaller mycket väl med den nationella utvärdering av Läslyftet som genomförts av Centrum för utvärderingsforskning (UCER) på uppdrag av Skolverket.

“… majoriteten av grundskolans huvudmän, rektorer och handledare och knappt hälften av lärarna, uppger att Läslyftet har varit mycket bra. För lärarna har Läslyftet haft störst effekt på deras insikter och engagemang i språk- läs- och skrivutvecklingsfrågor men också på kollegialt lärande. Hälften av lärarna svarade att modulerna ”i stor utsträckning” bidragit till att de fått mer kunskap och kompetens i dessa frågor och att de använder den kunskapen/kompetensen i sin undervisning.”

(UCER, 170206)

Kort sagt – Läslyftet (och hela nya Lärportalen) är en värdefull resurs. Även skolor som hunnit arbetat med Läslyftet ett läsår eller två har mer att hämta. Håll i och håll ut!

Läslyftet är en kompetensutvecklingsinsats i språk-, läs- och skrivdidaktik för lärare och förskollärare som också syftar till att stärka det kollegiala lärandet på Sveriges skolor. Nio skolor i Malmö fick statsbidrag men långt fler skolor arbetade med Läslyftet på olika sätt under läsåret. Alla som intervjuats arbetar på skolor där Läslyftet genomförts med statsbidrag, vilket bland annat innebär att handledarna har haft avsatt tid för genomförande och planering av Läslyftet.