Skolutveckling ny uppgift för danska skolbibliotekarier

Inte sällan har svenska skolbibliotekarier sneglat på sina danska kollegor. Danskarna har alltid varit försigkomna när det kommer till skolbibliotek. Så även nu. Den nya Folkeskolereformen, som infördes 2014, förvandlade skolbiblioteken till Paedagogiske laeringscenter, med en förnyad roll för skolbibliotekarien.

För att stilla nyfikenheten tog bibliotekarierna på Pedagogisk Inspiration med sig 30 skolbibliotekarier och rektorer över sundet för att på nära håll studera hur dessa Pedagogiska lärcenter fungerar.

2014 moderniserades den danska grundskolan när den nya folkskolelagen infördes. Lagen föreskrev att alla grundskolor skulle inrätta ett så kallat Pædagogisk læringscenter, som ersatte skolbiblioteken. Från att danska skolbibliotek tidigare varit mer av en servicefunktion, sker ett fokusskifte där de nya lärcentren får en utvidgad roll. De Pedagogiska lärcentren ska medverka till att främja elevers lärande och trivsel, samt stötta och inspirera pedagogerna i deras undervisning. Dessutom ska de i samarbete med skolledningen arbeta med forskningsbaserade skolutvecklingsfrågor.

Analoga och digitala resurser

I Köpenhamn tar Læringskonsulent Thomas Jensen på Undervisningsministeriet emot oss. Han har en bakgrund som skolbibliotekarie och arbetar nu med övergripande frågor. Han reder ut begreppen kring organisationen av de Pedagogiska lärcentren. De Pedagogiska lärcentren är en del av skolans verksamhet och samarbetar med folkbiblioteken. Jämfört med svenska förhållanden finns betydligt mer detaljerade anvisningar för hur de Pedagogiska lärcentren ska arbeta.
Lärcentren ska ha en överblick över och förmedla ett brett spektrum av lärresurser. Det ska finnas såväl analoga som digitala medier. Fysiska böcker för undervisning och barns fritidsläsning. Digitala verktyg, lärplattformar och interaktivitet med externa aktörer.

-Skolan ska vara mer öppen för omvärlden än tidigare, framhåller Thomas Jensen. Skolan ska etablera kontakt och samarbete med idrotts-, kultur- och föreningsliv. Vi betraktar aktörer i samhället som lärresurser, som ett komplement till de undervisningsresurser som är utformade för skolan. Lärcentren ska inspirera och handleda både elever och lärare i användandet av digitala verktyg.

De Pedagogiska lärcentren ska också ha en kulturförmedlande roll. Kultur ur tre perspektiv ska komma barnen till godo: kultur för, med och av barn. Kulturarrangemang av olika slag ska varvas med workshops och kurser där barnen får vara delaktiga. Lärcentren ska vara en arena för barnens eget skapande.

Planering och utvärdering nya uppgifter för skolbibliotekarien

Medieförsörjning och kulturförmedling är traditionella bibliotekarieuppgifter både i Sverige och Danmark. De nya och smått banbrytande uppgifter som de danska skolbibliotekarierna fått genom reformen består i att stötta pedagogerna i planering, genomförande och utvärdering av undervisningen. Lärarna ska ägna mer tid åt undervisning och bibliotekarien, som i Danmark har pedagogisk utbildning, har ett större ansvar att ta initiativ till utvecklande projekt. Framförallt ska bibliotekarien fungera som igångsättare. Denne ska dra upp riktlinjer, sätta ramar och skapa nya samarbetsformer med utgångspunkt i Fælles mål, dvs den danska läroplanen. Bibliotekarien måste således vara väl förtrogen med Fælles mål och kunna stötta pedagogerna i arbetet med att omsätta denna till daglig praxis.

Ytterligare ett viktigt arbetsområde för personalen på de Pedagogiska lärcentren är att, på evidens- och forskningsbaserad grund, medverka till skolutveckling. I samarbete med skolledningen ska lärcentren ringa in utvecklingsområden. De Pedagogiska lärcentren kan på detta sätt fungera som experimentverkstäder där pedagoger kan prova nya arbetsformer som förbättrar elevers lärprocesser och kunskapsresultat. Lärcentren måste därför vara flexibelt organiserade.

Folkeskolelagen anger i stora drag vilka uppgifter de Pedagogiska lärcentren ska ha. De enskilda lärcentren har emellertid frihet att utforma verksamheten efter skolan och dess elever. Många av lärcentren har organiserat sig i team, där experter inom olika professionsområden fungerar som vägledare. Det kan till exempel finnas vägledare för IT och medier, matte, eller läsning. Gemensamt för all vägledning är fokus på lärande. Språkutveckling finns som en röd tråd genom alla ämnen.

Vägledare eller coach?

De Pedagogiska lärcentren har funnits i ett par år och börjar hitta sina former.

-Det finns fortfarande utmaningar, säger Thomas Jensen. Lärcentren ska vara dynamiska och föränderliga till sin natur och lyhörda för vad som sker i det omgivande samhället. De ska ha ett tvärvetenskapligt och proaktivt förhållningssätt.

– Vägledning kan ske på olika sätt. Något jag reflekterat över är om vi ska agera som coacher eller vägledare, funderar Thomas. Det anses som lite “finare” att få adepterna att hitta fram till svaret själva, men jag brukar göra en avvägning. Ibland passar konkreta råd bättre. Det finns ju också andra modeller för lärande, till exempel sparring, kollegial vägledning och klasskonferenser.

Vägledning kan ses som en form av delegerad ledning. Skolledningen lämnar över en del ansvaret till teamet i lärcentren. Det är viktigt med överblick och lärcentret med sin centrala position fungerar då som en kanal ut i skolan. Allt utvecklingsarbete sker dock i samarbete med skolledningen.

Litteraturanalys och IT-vägledning på Lindevangskolen

Efter lunch är det dags för gruppen att få se ett praktiskt exempel. Per buss ger vi oss av till Lindevangskolen, beläget i stadsdelen Frederiksberg. Skolan har 810 elever i åldrar från förskoleklass till år 9. Helle Reventlow Fredriksen, som är Pædagogisk leder, tar emot oss och visar oss genom den vackra gamla skolbyggnaden, till lärcentret.

Teamet som arbetar i lärcentret, består av fem personer som tillsammans lägger ner 34 timmar i veckan på elevaktiviteter, vägledning och utvecklingsfrågor. Lärcentret har en inriktning mot litteratur och kultur. Två av skolbibliotekarierna har masterexamen i barnlitteratur, vilket gör det möjligt att erbjuda kvalificerade språkutvecklande aktiviteter för eleverna. Skolbibliotekarierna arbetar mycket med bilderböcker, även för de äldre eleverna.

-Bilder ger ytterligare en dimension till texten, vi pratar mycket om vad bilderna tillför. Textanalys, rim, ramsor och ordlekar används också flitigt under lektionerna.

Varje år anordnas en litteraturfestival i samarbete med folkbiblioteket. Alla klasser får författarbesök. Förberedelser för besöken pågår i klasserna och skolbibliotekarierna bistår klasslärarna med inspiration och fortbildning i litteratur. IT-vägledning är en av lärcentrets uppgifter. IT-vägledaren hjälper lärare igång med IT, men utbildar även de äldre eleverna i till exempel layout och programmering. Lite mer långsiktiga utvecklingsprojekt bedrivs i form av workshops och experimentverkstäder. Där för teamet en dialog med lärarna bland annat om IT i framtiden och vad ett bibliotek är.

Framåt seneftermiddagen beger sig den svenska delegationen mot metron med destination Sverige. Vi har mycket att prata om och många intryck att smälta. Vad kan vi ta med oss hem till Sverige? Hur kan svenska skolbibliotekarier bidra ännu mer till elevers måluppfyllelse och som stöd för lärare? Kan skolbiblioteket få en mer central roll på skolan? Diskussionerna fortsätter och jag är övertygad om att studieresan genererade många goda idéer till de deltagande skolorna.

Text: Maria Lindroth
Foto: David Norgren