Skulpturer och potatis och allt vi kan lära med hjälp av dem

På egen hand ute på platser i staden – det innebär ingen bokning eller annan registrering av användare, och därför vet vi inte om något används över huvudtaget. De som utformat dessa aktiviteter är alla pedagogiskt verksamma någonstans i Malmö, vana vid att möta grupper och få respons på det man gör.  Att inte veta om ens produkt blir använd är nytt och lite frustrerande.

Kristina Gidlöf Persson och Anette Gruber från Malmö Museer tog saken i egna händer och prövade en av sina aktiviteter, Skulpturvandring i Pildammsparken, på en helt annan målgrupp, som de nu arbetar mycket med. En grupp som läste SFI, och som de träffat innan. ”16 vuxna deltagare och en lärare dök upp. Vi gick rundan enligt vårt lektionsförslag och det tog ca två timmar, precis som planerat. Vi stannade vid varje skulptur som vi markerat på kartan och förde en dialog kring vad vi såg, hur den kunde beskrivas, material, hur det kändes att ta på den osv. Promenaden och samtalen togs positivt emot av gruppen. De tyckte det var spännande att upptäcka parken eller nya delar av parken för vissa.”

Så även om utgångspunkten för lektionsförslaget var barn, så visade detta försök med SFI-gruppen att det fungerar precis lika bra med vuxna som tränar svenska. Nu vill vi veta hur det fungerar med den tänkta målgruppen, elever i åk F-6. Någon som har prövat? Eller vill? Kontakta mig, marianne.bomgren@malmo.se

Vi har också skapat en aktivitet som heter ”odling i Lindängelund”. Elever var där tre gånger: satte potatis, rensade ogräs/kupade samt grävde upp sin skörd och tillagade den . Under planeringen insåg vi att här måste resurser till. Det måste bokas – alla kunde inte vara där samtidigt, lärarna behövde introduceras, någon måste se till att de fanns sättpotatis, anvisa markutrymme, hålla koll på redskapen som lånades ut, kommunicera med andra som använde området – detta blev till något annat än det vi tänkt! Men -det förde också med sig att vi mötte elever och lärare på plats, och kunde utvärdera  med dem. De lärare som svarat på våra frågor har varit mycket positiva och vill gärna vara med nästa år igen. Aktiviteten fungerade för både elever i åk 1-3, där man la större vikt vid språkutveckling och för de i åk 5-6, där man knöt an till NO/biologi. Att eleverna fick vara mer utomhus ansågs viktigt av samtliga.

Kommentarer om elevernas process:

”Ett stort intresse och engagemang. Lärande både praktiskt och teoretiskt är bra. Härlig miljö som lockar till lek och social gemenskap. Långt att åka för oss men fantastiskt att vara där.”

”Det är tydligt hur lärande och engagemang blir bättre när eleverna får ett upplevelsebaserat lärande. Utöver kunskaperna kring potatis och odling har även den språkliga utvecklingen och arbetet med att formulera sig ord, i såväl tal som skrift stimulerats på ett bra sätt. Likaså har arbetet med bildskapande varit en del i detta arbete.  Både förarbetet och efterarbetet har varit intressant och lärorikt och den idebank som vi fick av er var värdefull.”

Utvecklingsförslag:

”Man skulle ha kunnat få följa hur odlingen av andra grödor går till. Och måhända odla även annat själv.”

”De tyckte mycket om att vara i skogen och bygga på kojerna och där kanske de skulle kunna koppla det till teknik…”

”Miljön omkring med skogspartiet och dammarna skulle troligen fungera som ett bra alternativ till Käglinge. ”

Härligt att få veta – säger vi som utformat aktiviteten.

Nu har vi också fått höra att det troligtvis inte kan bli på Lindängelund nästa år, men vi letar efter ny plats. Naturligtvis vill vi fortsätta, nu med stöd av denna feed-back.

Alla de andra aktiviteterna finns kvar i idékatalogen . De flesta fungerar året om, i kläder efter väder.