Språkutvecklande metoder: Före läsning

På Universitetsholmens gymnasium valde vi att angripa problemet från ett lite annorlunda perspektiv. Inom ramen för skolans kollegiala lärande, har vi under läsåret undersökt hur vi pedagoger kan anpassa arbetssätten för att hjälpa eleverna till bättre studiero. Detta är bloggen om hur arbetet fortskrider!

Före läsning

Frågan är nu vad som utmärker en lektion med språkfokus? Det handlar om att lära i interaktion genom naturliga samtal, variation, samarbete och inte minst genom att uppmärksamma elevers olika sätt att lära. Vidare handlar det om att lära med språklig stöttning genom att demonstrera, visa, ge exempel, berätta gestalta, genom att ge stöd till texter och uppgifter, genom att ta reda på hur elever uppfattar begrepp och inte minst genom att ha tydliga kunskaps- och språkliga mål. Slutligen handlar det också om att lära i kontext genom vardagliga och ämnesspecifika förkunskaper, varierade texttyper och media och genom att tillföra vardagskunskaper. (Hajer/Meestringa 2010)

Språkutvecklande undervisning handlar om en undervisning där kunskapsmål och färdighetsmål är tydliga, en undervisning som är innehållsrik, kontextrik, och ger många exempel, en undervisning som har mycket interaktion och språklig stöttning, en undervisning som ser de språkliga förmågorna i det centrala innehållet: “att förklara, beskriva, problematisera, analysera, tolka” osv. Språket har en stor roll i samband med kunskapsutveckling. (Greppa språket)

Till en början var den allmänrådande uppfattningen bland många lärare att språkutveckling handlar om att lärare samarbetar över ämnesgränserna och i slutskedet av arbetsprocessen överlämnar det skrivna materialet till svensklärarna för språklig rättning. När grupperna enats om vikten av att genomgående fokusera på språket, började vi samtala om vilka metoder vi kan använda oss av för att öka elevens förståelse för innehållet i våra ämnen.

I alla ämnesplaner finns det ord som visar att elever måste använda sig av språket, skriftligt eller muntligt. I många yrken idag använder sig medarbetarna av någon slags dokumentation. Det har ingen betydelse om du är elektriker, rörläggare eller undersköterska. Du måste kunna redovisa, reflektera över och dokumentera det du gör. Vi använde oss av ämnesplanen för kursen “Ellära 01” och diskuterade vilka språkliga utmaningar som finns i de styrdokument som vi lärare förväntas göra begripliga för eleverna. Dessutom delade vi med oss av hur vi tidigare har arbetat med innehållet i kursplanerna när vi har diskuterat betygskriterier med eleverna.

Förförståelse och motivation

Efter genomgång och diskussion av ovanstående funderade vi i grupperna över vad vi gör idag i klassrummet för att skapa förförståelse och därmed öka motivationen. Vad kan vi göra för ytterligare aktiviteter för att skapa förförståelse? Efter att ha diskuterat goda exempel från de egna klassrummen introducerade vi processledare EPA-modellen (enskilt, par, alla) och VENN-diagram som tänkbara metoder för att utveckla den språkliga förståelsen. Båda arbetssätten ger eleverna möjlighet att refIektera kring innehåll och centrala begrepp. Dessa metoder bär vi också med oss till nästa blogg då vi fokuserar vi på metoder att arbeta med under och efter läsning.

Elisabet Bellander, Erika Andersson, Maria Brorsson, Agnes Gentili-Cronholm, Angelika Furuljung, Bent Nielsen, Henrik Roslund och Ulf Österlindh.

Referenser:

www.skolverket.se

https://larportalen.skolverket.se/webcenter/larportal/api-v2/document/name/P03WCPLAR065353

http://www.lh.umu.se/digitalAssets/82/82559_greppa-sprket-pdf.pdf