Skolverkets Läslistor
Språkutvecklande metoder i alla klassrum
Att elever stör varandra i skolarbetet är inte helt ovanligt. Ändå står skolor och lärare ibland handfallna inför problemet och tycker det är svårt att hitta gemensamma sätt att lösa det på den egna skolan.
På Universitetsholmens gymnasium valde vi att angripa problemet från ett lite annorlunda perspektiv. Inom ramen för skolans kollegiala lärande, har vi under läsåret undersökt hur vi pedagoger kan anpassa arbetssätten för att hjälpa eleverna till bättre studiero. Detta är bloggen om hur arbetet fortskrider!
Skapandet av vårt studieroarbete grundar sig i våra elevers tankar och erfarenheter. Vid vår undersökning kom det bland mycket fram att elever efterfrågar tydlighet, struktur, varierad undervisning och förståelse. En elev som förstår tenderar att i mindre grad störa sina klasskamrater. En viktig del i att få fram en förståelse har varit arbetet med språkutveckling på vår skola via det kollegiala lärandet.
Under våren påbörjade vi vårt språkutvecklande arbete som ett led i att öka elevernas förståelse och därmed främja studieron. Alla pedagoger skall, oavsett ämne, arbeta utifrån språkutvecklande metoder i klassrummet. Det är inget ansvar som enkom ligger på språklärare, speciallärare eller specialpedagoger. Språkutvecklande metoder i alla ämnen gynnar inte bara språksvaga elever utan ser till att alla elever får möjlighet att nå så långt det är möjligt utifrån de egna förutsättningarna.
Syfte och mål med att kollektivt på skolan arbeta med språkutvecklande metoder är att få spridning ut i alla klassrum oavsett ämne. Det handlar om att tillsammans nå fördjupad teoretisk kunskap om vad språkutveckling i undervisning innebär samt att få inspiration, att få prova på och inte minst att få reflektera kring språkutvecklande övningar i klassrummet.
Många tycker att begreppet språkutveckling är svårt att förstå. Diskussionen som uppkom de första minuterna var kring själva begreppet. Som en introduktion och för att få alla kollegor att förstå vad det handlar om började vi med att tillsammans titta på och diskutera språktrappan. Att få alla att förstå att det finns vardagsspråk och att det finns ämnesspråk är viktigt. Det handlar om att vi i skolan skall ta eleven från vardagsspråket och in i det specifika ämnesspråket, att få eleverna att hantera att glida mellan dessa båda, beroende på tillfälle.
Som utgångspunkt för det språkutvecklande arbetet på skolan använde vi en av modulerna i Läslyftet: Språk i yrkesämnen. Modulens innehåll är sådant att det är av intresse för alla lärare på skolan och den utgör därför en utmärkt startpunkt för vårt projekt. Vidare bestämde vi oss för att ge de tre kommande träffarna rubrikerna “Före läsning”, “Under läsning” och “Efter läsning”. Mer om detta i kommande bloggar.
Elisabet Bellander, Erika Andersson, Maria Brorsson, Agnes Gentili-Cronholm, Angelika Furuljung, Bent Nielsen, Henrik Roslund och Ulf Österlindh.
Referenser:
https://larportalen.skolverket.se/webcenter/larportal/api-v2/document/name/P03WCPLAR065353
http://www.lh.umu.se/digitalAssets/82/82559_greppa-sprket-pdf.pdf
