Här är hela listan över nominerade till Malmö pedagogpris 2024!
Språkutvecklande metoder: Reading to Learn
Att elever stör varandra i skolarbetet är inte helt ovanligt. Ändå står skolor och lärare ibland handfallna inför problemet och tycker det är svårt att hitta gemensamma sätt att lösa det på den egna skolan.
På Universitetsholmens gymnasium valde vi att angripa problemet från ett lite annorlunda perspektiv. Inom ramen för skolans kollegiala lärande, har vi under läsåret undersökt hur vi pedagoger kan anpassa arbetssätten för att hjälpa eleverna till bättre studiero. Detta är bloggen om hur arbetet fortskrider!
Instuderingsfrågor, läsförståelsefrågor, frågor kring högläsningstexter, sokratiska textsamtal. Ja, om det är något vi lärare är bra på så är det att med frågor kontrollera huruvida eleverna har förstått innebörden av det de har läst. Men är det alltid effektivt att agera kontrollant i klassrummet? Vad hade hänt om vi hade vänt på steken och istället gett eleverna svaren direkt? “Då är det ju vi lärare som gör elevens grovgöra”, kanske ni tänker. Men finns det inte en vinst med att eleverna får ord och avancerade ämnesbegrepp förklarat för sig, samtidigt som de är aktiva deltagare i textläsningen?
Under 2015 gick ett flertal av UH:s förstelärare en utbildning i den språkutvecklande metoden Reading to Learn. Denna metod är en utveckling av genrepedagogiken och syftar till att ge eleverna mer stöttning och mer explicit undervisning. Många gånger visar eleverna ett gott engagemang och en god förståelse för det som vi lärare går igenom på lektionstid. Dock är det inte ovanligt att flera av dem stöter på patrull när de på egen hand ska sitta och läsa in sig på det som har avhandlats under lektionerna. Den språkliga förståelsen finns inte alltid där och eleverna verkar ibland uppfatta ämnestexterna som något vilt främmande, trots att de har haft genomgång på innehållet under lektionstid. Varför är det så? Ska vi skylla på att vi har en generation svaga läsare att arbeta med och hänvisa till en nedåtgående spiral i Pisarapporterna, eller ska vi kanske erkänna att vi alla kan bli bättre på att integrera läsningen av läroböcker och annat ämnesspecifikt material i undervisningen?
I detta blogginlägg kommer vi att dela med oss av hur vi kan arbeta med Reading to Learn i samtliga ämnen. Under vår studieroträff presenterade vi metoden för våra kollegor och vi arbetade praktiskt med att synliggöra språket i vår ämneslitteratur.
Träffen introducerades med att vi processledare kopplade upp datorn till projektorn och visade ett kort textutdrag ur en lärobok i vård och omsorg (se nedan). Vi högläste texten och därefter gick vi – utifrån närläsningsschemat – igenom mening för mening. Läraren har i uppgift att välja ut ord ur meningarna som vi inte kan ta för givet att eleverna känner till och skriva förklaringar till dessa. Tanken med denna metod är att läraren ska ge eleverna förklaringen till respektive ord och utifrån detta be dem lista ut vilket ord det rör sig om. I stället för att läraren traditionsenligt efterfrågar ordets betydelse, ger vi eleverna en förklaring till detta. Det såg ut på följande vis:
| Processledaren: I den första meningen lär vi oss att urininkontinens är när urin läcker och kommer ut ur kroppen, på grund av att somliga människor inte kan hålla emot om de blir kissnödiga. (Förberedelse)
Det första ordet är det huvudord texten kommer att handla om. Kan du Peter se vilket ord detta är? Deltagare Peter: Urininkontinens. Processledaren: Bra! Då vill jag att samtliga av er stryker under ordet “urininkontinens”. |
Detta textstycke arbetade vi med
| Urininkontinens
(Gillå, Urban, 2011. Medicin 1. Sanoma utbildning AB: Lettland) Urininkontinens är ett ofrivilligt läckage av urin, dvs en oförmåga att hålla urin. Det är vanligast hos kvinnor i åldern 20-74 år. Att kvinnor drabbas så tidigt i åldrarna kan bero på att de får en försvagad bäckenmuskulatur efter en graviditet. Hos män uppträder urininkontinens vanligen först efter 75 års ålder Orsaken till inkontinens kan vara användning av olika läkemedel t ex vätskedrivande läkemedel som kan ge täta trängningar eller sömnmedel och lugnande medel som gör att man inte märker när man behöver gå på toaletten. En urinvägsinfektion kan också vara orsaken till tillfällig urininkontinens som försvinner efter behandling. Urininkontinens kan vara en orsak till att äldre inte klarar av att bo kvar hemma och måste flytta till ett särskilt boende. Personer med urininkontinens besväras oftast av sin inkontinens när de är uppe och går eller sitter ner. Inkontinens kan även bidra till att man dricker mindre vätska för att slippa besvären. Detta kan leda till uttorkning och förvirring hos äldre personer, på grund av deras känslighet för dehydrering. |
Och så här fortsätter genomgången med klassen. Nedan kan ni se det närläsningsschema vi använde oss av när vi gick igenom orden ur det textstycke vi hade valt ut. De återstående meningarna avhandlades på samma vis. Det är viktigt att poängtera att det tar en stund att skriva ihop ett närläsningsschema. Dock räcker det att avhandla några inledande meningar till ett textstycke. Grundtanken med Reading to Learn är nämligen att eleven ska lära sig att bena ut mer omfattande textstycken genom att tillämpa metoden.
| Förberedelse: I den första meningen lär vi oss att urininkontinens är när urin läcker och kommer ut ur kroppen, på grund av att somliga människor inte kan hålla emot om de blir kissnödiga.
Ledtrådar: Det första ordet är det huvudord texten kommer att handla om. Stryk under detta ord (urininkontinens). Sen kommer ett ord som beskriver att någonting händer utan att människor kan påverka det. Stryk under det ordet (ofrivilligt). Därefter beskrivs med tre ord vad det är som är ofrivilligt. Stryk under dessa tre ord (läckage av urin). Efter kommatecknet beskriver man med fem ord vad ”ofrivilligt läckage av urin” innebär. Stryk under dessa fyra ord (en oförmåga att hålla urin). Mening: Urininkontinens är ett ofrivilligt läckage av urin, dvs. en oförmåga att hålla urin. Utveckling: Urininkontinens, ofrivilligt läckage, oförmåga. |
När vi hade gått igenom de utvalda orden i samtliga meningar berättade vi att eleverna skulle kunna använda dessa till att exempelvis skriva ihop en informerande text kring ämnesområdet .Grundtanken med Reading to Learn-metoden är att eleverna ska få en djupare förståelse för ordens innebörd så att de kan tyda dem i en ämneskontext.
Det tog cirka tio minuter att gå igenom orden utifrån reading to learn-metoden. När vi var klara fick gruppmedlemmarna sätta sig med ett närläsningsschema (se ovan) och lägga in några meningar i de olika fälten. De fick öva på att skriva ner förklaringar till ämnesspecifika ord som är återkommande inom deras respektive undervisningsämne. Våra studierogrupper representeras av karaktärsämneslärare inom vård- och omsorg, el och energi och VVS, samt lärare som undervisar i de gymnasiegemensamma ämnena. Med andra ord hade vi en uppsjö av olika texter framför oss som vi kunde laborera med. Deltagarna insåg ganska snart att det både är tidskrävande och lite klurigt att skriva ner konkreta beskrivningar till ord vars innebörd vi många gånger tar för given. Än en gång är det viktigt att processledaren här berättar att det tar sin lilla stund att sätta ihop ett närläsningsschema, men att arbetet samtidigt gör att elevernas språkliga förståelse gynnas av att lärare och elever tillsammans angriper en text på detta vis.
Vi avslutade träffen med att låta varje deltagare berätta hur de hade upplevt studieroträffen och Reading to Learn som metod. Flera lärare kunde direkt konstatera att de såg oerhörda vinster med att arbeta mer textnära och att låta integrera ämnesrelaterade texter i undervisningen, samtidigt som andra uppfattade det hela som något man främst sysslar med på grundskolan. “Är verkligen våra elever så pass språksvaga att de behöver denna form av genomgång?” och “Det kommer ju ta evigheter om man ska skriva sådana närläsningsscheman varje gång man ska undervisa”, var några av de kritiska kommentarer vi fick. Det är absolut adekvata frågor, för visst klarar en majoritet av våra elever att skriva prov, inlämningar och hålla redovisningar som förutsätter omfattande textläsning. Frågan är bara hur mycket de egentligen förstår och tar till sig av det de läser. På den första frågan kunde vi svara följande: Ja, många elever på vår skola är faktiskt språksvaga. Detta kan vi konstatera genom de svenskdiagnoser eleverna fick göra i början av läsåret. Och när det gäller tidsåtgången för att sammanställa ett närläsningsschema: visst tar det tid. Åtminstone till en början innan man har kommit in i det språkliga tänket. Men efterhand blir det lättare och vi får inte glömma att det fungerar bäst med korta utdrag ur ämnestexter; det krävs alltså inte att läraren bryter ner hela avsnitt. Utan förslagsvis kan det användas som introduktion till ett nytt arbetsområde.
Längre fram i vår kommer vi att arbeta vidare med Reading to Learn och repetera det vi har gått igenom. Vi kan dock redan nu konstatera att ett flertal lärare har skrivit ihop både ett och två närläsningsscheman som de har använt sig av i klassrummet. Och eleverna säger sig gilla det.
Erika Andersson, Maria Brorsson, Agnes Gentili-Cronholm, Angelika Furuljung, Bent Nielsen, Henrik Roslund och Ulf Österlindh.
Referenser:
https://pedagog.malmo.se/artiklar/sprakutveckling-med-hjalp-av-reading-to-learn/
Gillå, Urban, 2011. Medicin 1. Sanoma utbildning AB: Lettland.
