Språkutvecklande SO- och NO-undervisning i en bokcirkel för kollegialt lärande

Det känns både spännande och utmanande, särskilt eftersom vi vill få in så mycket innehåll som möjligt inom ramen för det digitala formatet!

Under vårterminens fyra träffar får deltagarna möjlighet att utbyta tankar och erfarenheter i lärande samtal och undervisningsanknutna aktiviteter. Böckerna som vi utgår från är skrivna av Björn Kindenberg tillsammans med Maria Bjerregaard och Maria Wiksten, och kapitlen är inriktade på centrala delar i undervisningen som ord och begrepp, samtala, läsa, skriva, bedömning och elever med svenska som andraspråk. Tanken med dessa böcker är att de ska vara en inspirationskälla med handfasta och praktiska exempel på en språkutvecklande undervisning.

I första kapitlet presenterar författarna sex utgångspunkter som är centrala för en språkutvecklande undervisning och utifrån kapitlets sammanfattning tänkte vi dela med oss av utgångspunkterna. En viktig insikt är att de sex utgångspunkterna är viktiga för alla elevers lärande, men direkt avgörande för elever med svenska som andraspråk. Utgångspunkterna är därmed centrala för oss lärare och avgörande för att erbjuda våra elever en likvärdig utbildning som strävar efter målet – varje elevs bästa skola.

Vända en nedåtgående spiral

Författarna börjar första kapitlet med att beskriva den nedåtgående spiral som kan utvecklas när en lärare, i all välmening, vill underlätta för sina elever genom att byta ut och minska antalet svåra ord. Det kan leda till fler genomgångar i helklass, med minskad interaktion i mindre grupper och att läraren förenklar både texter och uppgifter för att hjälpa sina elever, vilket istället kan leda till en undervisning med låga förväntningar och minskat lärande. För att vända den nedåtgående spiralen lyfter författarna fram en undervisning som parallellt fokuserar på språk- och kunskapsutveckling, där de sex generella utgångspunkterna blir viktiga förutsättningar för att få till en undervisning som ökar lärandet.

Höga förväntningar och stöttning

Den första utgångspunkten för en språkutvecklande undervisning, som lyfts fram i boken, är höga förväntningar. Det är en förutsättning för ökat lärande som författarna menar ligger i linje med Lgr 11 och skrivelserna i våra kursplaner, som innebär att vi måste ha högt ställda förväntningar på våra elever. Men för att dessa förväntningar inte ska bli orealistiska krav måste förväntningarna kombineras med den andra utgångspunkten som handlar om genomtänkt stöttning, det vill säga en planerad stöttning som ger eleverna redskap och strategier för sitt lärande. När vi som lärare modellerar hur dessa stöttande redskap och strategier kan användas och när vi explicit synliggör tankeprocesser blir stöttningen tydlig, men tillfällig och framåtsyftande med fokus på hur eleven kan göra för att ta sig an kommande, liknande uppgifter. Om vi dessutom, som en del av stöttningen, sätter fokus på språk- och ämneskunskaper parallellt kan vi arbeta med utmanande uppgifter som hjälper eleverna att lyckas och utveckla kursplanernas förmågor. Ett sätt att genomföra denna stöttning är utgångspunkt tre – att formulera tydliga och specifika språkliga mål.

De språkliga målen handlar om att som lärare få syn på det språk som eleverna behöver för att tillgodogöra sig undervisningen och nå kunskapskraven. Språket kan ibland bli som en glasvägg – ett osynligt hinder som kan stoppa eleverna från att lyckas och därför kan just språket vara en del av utmaningen eller nyckeln till framgång. Genom att uppmärksamma språket som undervisningen och ämneskunskaperna kräver kommer vi också närmare den fjärde utgångspunkten alignment, det vill säga en samstämmighet mellan målet, undervisningen och den avslutande bedömningsuppgiften, eftersom vi då undervisar om sådant som eleverna kommer bli bedömda på. För att uppnå alignment behöver vi alltså säkerställa att eleverna i undervisningen fått öva och pröva det vi vill bedöma och att bedömningsuppgiften tillåter eleverna att visa just det vi vill bedöma, som t.ex. elevernas förmåga att resonera om orsaker på olika nivåer.

Utgå från elevernas förkunskaper

Den femte utgångspunkten för en språkutvecklande undervisning handlar om vikten av att utgå ifrån elevernas förkunskaper och vardagsspråk, det vill säga att vi börjar undervisningen i de kunskaper och språk som eleverna har idag. Förkunskaper kan liknas vid ”krokar” som eleverna kan hänga upp ny kunskap på. När vi som lärare synliggör förkunskaperna blir vi också medvetna om vad eleverna redan kan och det gör att vi får syn på kunskapsluckor som vi sedan kan arbeta med att fylla. Utifrån elevernas förkunskaper kan vi också lättare undvika missförstånd, både språkliga och kunskapsmässiga. Vi måste alltså bygga på det eleverna redan vet och kan, och använda elevernas konkreta förståelse för att röra oss mot och bygga broar över till en mer abstrakt och komplex ämnesförståelse. 

Förkunskaperna kan behövas aktiveras i samtal med eleverna om ämnet, genom att ställa frågor eller genom att organisera aktiviteter för att hjälpa eleverna att sätta sina erfarenheter i ett sammanhang, där vi som lärare sedan kan göra kopplingar mellan elevernas konkreta erfarenheter och det mer abstrakta ämnesinnehållet. Det är inte heller bara i början av ett arbetsområde som vi behöver utgå från att aktivera elevernas förkunskaper, utan då och då under ett arbetsområde behöver vi stanna upp i undervisningen och stötta eleverna genom att aktivera deras förkunskaper och ta fram de där ”krokarna” som eleverna kan hänga upp sina nya kunskapen på.

En interaktionsrik och elevaktiv undervisning

Den sjätte och sista utgångspunkten, som författarna lyfter fram, handlar om att skapa förutsättningar för en interaktionsrik och en elevaktiv undervisning. När vi som lärare planerar för att ge eleverna rika möjligheter att vara aktiva, samarbeta, samtala, skriva och bearbeta ämnesstoffet utifrån olika interaktionsövningar, utvecklas inte bara ämneskunskaperna utan också skolspråket. Det blir lättare för eleverna att minnas när de själva får sätta ord på, skriva om eller göra något aktivt med innehållet. Ett bra sätt att öka elevaktiviteten och interaktionsmöjligheterna är att börja se över de aktiviteter där vi som lärare är mest aktiva och fundera på hur vi kan göra för att eleverna istället ska bli mer aktiva. När eleverna blir mer aktiva och får sina röster hörda känner de sig betydelsefulla, vilket bidrar till lärandet, undervisningen blir rolig och att eleverna vill lära sig mer – vi får fler aktiva elever och ett ökat lärande. 

Kollegialt lärande för erfarenhetsutbyte och inspiration

Inspiration, handfasta och praktiska exempel på en språkutvecklande undervisning var något som vi längtade efter när vi började undervisa, men vi ville också efter hand få möjlighet att ta oss an teorier och praktiska exempel tillsammans med kollegor. Att tillsammans utbyta tankar och erfarenheter gör att våra föreställningar om undervisning kan utvecklas, prövas och utvärderas och vi kan utveckla ett gemensamt professionsspråk utifrån lärande samtal. Du kanske också lockas av en möjlighet att utbyta tankar utifrån ditt ämne och en språkutvecklande undervisning genom handfasta och praktiska exempel – håll då utkik efter vår bokcirkel i Pedagog Malmös kalendarium. Vår förhoppning är att bokcirkeln om språkutvecklande SO- och NO-undervisning kan innebära både en spännande utmaning för enskilda lärare och även vara ett av många steg på vägen mot varje malmöelevs bästa skola. 

Källor:

Språkutvecklande NO-undervisning, Björn Kindenberg & Maria Wiksten, 2017, Natur & Kultur

Språkutvecklande SO-undervisning, Maria Bjerregaard & Björn Kindenberg, 2019, Natur & Kultur