Språkutvecklande undervisning – på riktigt

Hur sprider vi språkutvecklande arbetssätt till kollegor som undervisar i NO, SO, estetiska ämnen, karaktärsämnen etc.? Med denna fråga har förvaltningens nätverk för språkutvecklare arbetat under våren och i det här sammanhanget bjöd vi in Maria Kouns, MAU, som i sin forskning intresserat sig för NO-lärares språkutvecklande arbete. Därefter beslöt vi oss för att titta närmare på goda exempel inom vår egen förvaltning och en solig eftermiddag i april samlades vi språkutvecklare i ett varmt klassrum på Pauliskolan för att lyssna på sex lärare som arbetar språkutvecklande i sin ämnesundervisning. Tanken är att vi ska använda dessa erfarenheter då vi motiverar, stöttar och inspirerar kollegor på de egna enheterna.

Cecilia Sköld undervisar på Borgarskolan i biologi och naturkunskap. För Cecilia är det viktigt att använda de ämnesspecifika begreppen på rätt sätt. En vanlig ordstrategi är att dela upp orden i morfem och förklara morfemens betydelse. Eleverna känner igen morfemet auto från adjektivet automatisk och kan lista ut att det betyder av sig själv. Då blir det lättare att förstå substantivet autotrof som betecknar någon som kan göra sin energi på egen hand . -trof handlar om näringsupptagning  och har eleverna koll på detta så förstår de att en heterotrof måste äta någon annan för att få energi. Morfemet hetero- känns ju igen från exempelvis heterosexuell. Inför skrivningar får Cecilias elever läsa gamla provsvar och jämföra dessa med rättningsmallen, diskutera och fundera över vilket vokabulär som fungerar i sammanhanget. Cecilia påpekar att detta ger likvärdiga förutsättningar för eleverna och att det blir lättare för henne att rätta proven. Det blir bättre utan att vara jobbigare avslutar Cecilia, som lyckades få även inbitna humanister i fredagens auditorium att vilja läsa biologi.

Även på St. Petri har man funderat på  hur eleverna kan få upp ögonen för det ämnesspecifika vokabuläret.  Eva Månsby och hennes kollegor har arbetat med läslyftets modul Läsa och skriva text av vetenskaplig karaktär. Målet har varit att få bättre laborationsrapporter och en övning har inletts med en film om fotosyntesen. Därefter har eleverna fått i uppgift att skriva två förklarande texter om fotosyntesen. Den första texten ska rikta sig till lärare och den andra ska rikta sig till lågstadiebarn. Eleverna har snart blivit varse att det har varit mycket svårare att skriva för lågstadiebarn. I den här texten har de ej kunnat använda sig av ämnesorden, vilket har gjort förklaringarna omständigare. Sålunda blir det tydligt att ämnesorden fyller en viktig funktion.

Språkutvecklande undervisning vinner mark även inom vuxenutbildningen. Kemiläraren Birgitta Österberg, Komvux, har utgått från devisen små förändringar kan för stora skillnader. För Birgitta har det varit centralt att med små medel modifiera undervisningen så att den inkluderar språket. Tidigare lät Birgitta eleverna skriva tankekartor i grupper, men numera får grupperna dessutom byta tankekartor med varandra, diskutera dem och sedan komplettera sina egna.  I Birgittas ämne ingår det att eleverna ska ställa hypoteser. Även här har Birgitta hittat möjligheter att ge eleverna mer talutrymme och testa ämnesspråket i mindre grupper. Detta sker genom att låta alla eleverna skriva sina hypoteser på lappar och sedan diskutera hypoteserna i grupper. Efter gruppdiskussionerna har eleverna möjlighet att ändra sina hypoteser. En lyckad kombination är enligt Birgittas erfarensamhällskunskap,heter en ämnesstark språksvag elev tillsammans med en ämnessvag språkstark elev. Att låta eleverna skriva  i delade drive-dokument är något annat som Birgitta rekommenderar. 

Anna W. Gustavsson, som undervisar i estet- och yrkeskurser på barn- och fritidsprogrammet, berättade om hur hon använder ramsor, låttexter, lära utantill och högläsning. Linda Freij, karaktärsämneslärare på restaurang- och livsmedelsprogrammet, tog upp hur lässtrategier, stödord och anteckningar kan hjälpa elever framåt. Även att återberätta en läst text för en klasskompis kan vara en vinst.

Eftermiddagen avslutades med att Karolina Göransson, sh/hi, Pauli, berättade om sitt arbete i framförallt samhällskunskap. Precis som Cecilia Sköld använder hon ordstrategier och utifrån dessa förklaras begrepp som t.ex. emigration och immigration. När  klassen arbetar med gemensamma texter arbetar man strukturerat med att ta reda på vad det är för typ av text, innehåll (här används lässtrategin THIEVES), struktur/språk samt att diskutera källkritik. Bild här. Karolina tipsar även om att Venndiagram ger struktur,  överblick och en möjlighet att samtala kring ämnesinnehållet.

Ett stort tack till samtliga talare för superproffsiga, initierade och engagerande presentationer, som så tydligt visar på hur språkstrategins intentioner kan implementeras i verkligheten. Inom vår förvaltning finns det så oerhört mycket kompetens och erfarenhet att bygga vidare på. Nu sprider vi det här!

Helena Jeppsson

förstelärare

Vi har inte hunnit tillgänglighetsanpassa pdf-dokumentet till den här posten. Är du intresserad av att ta del av materialet, hör av dig till pedagogmalmo@malmo.se