Talbok och ljudbok inte samma sak

En talbok och en ljudbok är inte samma sak. De kan se väldigt lika ut, men någonstans på talboken ska det finnas en märkning att det är just en talbok. En talbok är tillverkad med stöd av §17 i upphovsrättslagen och får endast läsas av personer med läshinder. Ett läshinder kan vara tillfälligt (ögonsjukdom) eller permanent (dyslexi). Man behöver inte ha någon diagnos men läshindret ska vara dokumenterat och beslut om en elev är talboksberättigad kan i tveksamma fall behöva diskuteras i EHT för sambedömning.

När en elev är bedömd som talboksberättigad ska någon på skolan gå in på Inläsningstjänst och kryssa i rutan för Talbok så att eleven kan lyssna på även dessa böcker.

På bilden ovan ser ni (förhoppningsvis) en blå cirkel med ett L och en röd cirkel med ett T. Det är markeringar för ljudbok resp. talbok. Ca 95 % av Inläsningstjänsts böcker är ljudböcker och kan användas av alla. De andra får bara användas av elever med läshinder. Svenska som andraspråk är inget läshinder men däremot kan en koncentrationsstörning vara det om elevens möjligheter att tillgodogöra sig stoffet ökar om hen lyssnar jämfört med läser själv.

På wikipedia står följande att läsa om talbok:

”En talbok är en bok som är inläst, som en ljudbok, under speciella undantagsregler i upphovsrätten för att underlätta för personer med läshinder. Talböcker utgör en vidareutveckling av böcker i blindskrift eller punktskrift och framställs och tillhandahålls på liknande villkor.

Det finns också kommersiellt tillgängliga ljudböcker, som vänder sig till allmänheten. Dessa ges ut av förlagen direkt och finns att köpa för konsumenter samt i ett urval på biblioteken på samma villkor som tryckta böcker.”

Det finns en myndighet i Sverige som hanterar frågor om tillgänglig media, mtm.se. Ett särskilt bibliotek, Legimus, är kopplat till denna myndighet och personer med läshinder kan här med ett personligt konto lyssna på skönlitteratur. Läs mer om talbok på Legimus.