Träff 1: En vinnande metod

På Universitetsholmens gymnasium valde vi att angripa problemet från ett lite annorlunda perspektiv. Inom ramen för skolans kollegiala lärande, har vi under läsåret undersökt hur vi pedagoger kan anpassa arbetssätten för att hjälpa eleverna till bättre studiero. Detta är bloggen om hur arbetet fortskrider!

Projektet Studiero syftar, precis som namnet antyder, mot ökad studiero för elever och lärare på Universitetsholmens gymnasium. Detta hoppas vi ska ge högre måluppfyllelse och att en ännu större andel av våra studenter ska gå ut i arbetslivet med en färdig yrkesexamen i bagaget.

Temat för gruppernas första träff var metoder för ökad studiero och hur vi kan utforma undervisningen så att vi samtidigt verkar för god studiero. Vi tror att elever som vet vad som förväntas av dem, och som förstår sina uppgifter, är mindre benägna att störa sina klasskamrater eller ägna sig åt annat än lektionens innehåll. Men hur når vi dit? Hur är vi tydliga utan att bli tjatiga eller tråkiga? Hur engagerar vi eleverna utan att försaka ämneskunskap? Förhoppningen inför träffen var att kollegorna skulle få tillfälle att dela med sig av sina mest framgångsrika metoder till varandra och få ny inspiration i arbetet.

Inför träffen läste alla deltagare ett textmaterial om olika klassrumsmetoder. Träffen inleddes med att en deltagare fick ansvar för dokumentation av samtalet i en fast mall som utarbetats på förhand (se bilden nedan). Därefter följde en presentationsrunda – ett viktigt inslag eftersom vår skola består av tre program som nyligen flyttat samman i gemensamma lokaler. Deltagarna fick också berätta vad de lägger i begreppet “en bra lärare”. En ganska enkel fråga kan tyckas men synsätten var många och redan här kom grupperna in på arbetssätt som fungerar i deras klassrum. Bland annat nämndes verkstädernas “sidomanslära” där eleverna tränas i att lära av varandra, metodrummens rollspel där eleverna får agera i simulerade vårdsituationer, grej-of-the-day som spännande lektionsinslag, tydlig lektionsplanering samt framåtsyftande lektionsavslutningar. Skillnaderna i metoder var ofta stora mellan yrkesämnen och gymnasiegemensamma ämnen men det var tydligt att vi kan lära av varandra!

För att fördjupa diskussionen presenterades sedan förra årets studieroenkät där vi bett eleverna att besvara samma fråga. Vad är en bra lärare för eleverna, egentligen? Några svar återkom hos många elever:

• En bra lärare är väl förberedd inför sina lektioner.
• En bra lärare är tydlig i sin kommunikation.
• En bra lärare har struktur på sin undervisning.
• En bra lärare varierar arbetssätten.

I slutet av träffen diskuterades lektionsstarter. Deltagarna fick presentera en lektionsstart som uppfyller elevernas krav på struktur och tydlighet. Eftersom lärarnas undervisningsvardag ser olika ut skiljer sig även lektionernas uppstarter sig åt och återigen var det tydligt att vi kan hämta mycket inspiration hos varandra. Avslutningsvis valde varje grupp ut en lektionsstart för alla i gruppen att prova till nästa träff.

Flera kollegor sammanfattade första träffen med orden “Äntligen får vi tid att prata om arbetet ute i klassrummen!”. Det gav inspiration inför nästa träff eftersom bra metoder inte ensamt är nyckeln till framgång. En annan viktig aspekt är de relationer vi bygger upp med våra elever. Hur kan dessa ligga till grund för bättre studiero? Ja, det blir frågan i nästa blogg…

Erika Andersson, Maria Brorsson, Agnes Gentili-Cronholm, Johan Bohman Grinneby, Bent Nielsen, Henrik Roslund och Ulf Österlindh.

Referenser:

Gibbons, Pauline (2010): Lyft språket, lyft tänkandet : Språk och lärande. Hallgren och Fallgren.

Hattie, John (2012): Synligt lärande för lärare. Natur och kultur.

Kornhall, Per (2015): Förstelärare : En handbok. Natur och kultur.

Scherp, Hans-Åke (2013): Lärandebaserad skolutveckling : Lärglädjens förutsättningar, förverkligande och resultat. Studentlitteratur.

Steinberg, John (2015) Lärarskicklighet. Gothia Fortbildning.

Timperly, Helen (2013): Det professionella lärandets inneboende kraft. Studentlitteratur.