Träff 3: Tala är silver, tiga är guld… eller?

Och visst hade herr Johansson en poäng, om vi utgår från vårt arbete i skolans värld. Vid de tillfällen då rösten inte räcker till som redskap för att skapa en harmonisk och stimulerande undervisningssituation, måste vi ta till andra former för att kommunicera, göra oss hörda och skapa ordning och reda i klassrummet.

Dagen till ära hade vi valt att förkovra oss i ämnet ickeverbal kommunikation, dvs. det sätt vi kommunicerar på utan att enbart förlita oss till rösten som redskap. Med hjälp av blickar, ansiktsuttryck, gester, kroppspositionering, tonen i rösten m.m., sänder vi ut budskap till andra omkring oss. En gest med armen kan bjuda in till engagerande samtal, samtidigt som den bland vissa människor kan signalera aggressivitet och avståndstagande. Tillsammans diskuterade vi i våra grupper hur varje enskild pedagog förhåller sig till det egna kroppsspråket i klassrummet, vilka möjligheter och hinder det kan generera och avslutningsvis la vi fram tips och idéer som kan testas i den egna undervisningen och därefter utvärderas.

Vi började träffen med att utse en sekreterare som skulle göra minnesanteckningar. Därefter gav vi oss i kast med att reda ut vad ett gott ickeverbalt ledarskap innebär och vi delade med oss av våra egna erfarenheter. Till grund för träffen låg Matilda Bergqvists (2014) examensarbete som berör just hur lärarnas ickeverbala ledarskap påverkar eleverna och klassrumsmiljön. Åsikten att ”tystnaden är talande” var något som diskuterades i flera av grupperna. I situationer då det pratas och stimmas i klassrummet är det bättre att titta på de elever som skapar oordning och vänta ut tystnaden. Vår gemensamma uppfattning var att det sällan hjälper att skrika på eleverna, eftersom detta kan leda till ännu mer oro. Även vikten av att kolla av sinnesstämningar när lektionen börjar lyftes fram: både hos sig själv och hos klassen.

I en grupp diskuterades vikten av att läraren rör sig i klassrummet, söker ögonkontakt med eleverna och på så vis bekräftar dem. Om vi är mer mobila i klassrummet vågar dessutom de mest blyga eleverna fråga om hjälp och söka kontakt med oss, jämfört med om vi sitter längst fram i klassrummet och inväntar frågor och funderingar från dem.

Under varje träff lyfte vi fram svar från skolans studieroenkät som var relevanta för träffens tema. Eleverna hade bland annat uttryckt följande anledningar till att det kan uppstå oro i undervisningssituationer:

• När läraren inte har kontroll
• När man inte lyssnar på vad läraren säger, och när det blir stökigt.
• När läraren inte säger till om det är oordning i klassrummet. ­

Det finns många tankar kring hur vi lärare ska agera när oro och konflikt skapas i klassrummet. En strategi som lyftes fram under våra samtal var att inte alltid ta konflikten verbalt med en upprörd elev inför dennes kamrater i klassrummet. Detta eftersom en uppriven elev lätt kan få med sig andra personer i konflikten, och plötsligt kan läraren stå inför en okontrollerbar situation. Det bästa är att läraren ber att få prata med eleven utanför klassrummet. På så vis får konflikten inte näring av andra som blandar sig i. Det är även viktigt att läraren ibland kan backa undan och inte låta auktoritetstänket skapa onödiga spänningar.

Avslutningsvis kan sägas att detta arbetsområde var det som i samtliga grupper upplevdes som svårast att diskutera och koppla till det aktiva studieroarbetet. Vad detta beror på är svårt att säga. En tanke vi förstelärare hade när vi utvärderade träffen var att vi pedagoger kanske alltför sällan reflekterar över vår ickeverbala kommunikation. Tur då att vi denna dag fick förkovra oss i kommunikationens förädlade konst – i alla dess former.

Nästa träff kom att handla om vilka spelregler vi förhåller oss till i vår lärargärning. Och vill ni veta mer om vårt arbete kring detta, ja, då får ni hålla ut till nästa blogginlägg.

Erika Andersson, Maria Brorsson, Agnes Gentili-Cronholm, Johan Bohman Grinneby, Bent Nielsen, Henrik Roslund och Ulf Österlindh.

Referenser:

Bergqvist, Matilda, Icke-verbalt ledarskap i klassrummet. En studie i hur lärares icke – verbala ledarskap påverkar eleverna och klassrumsmiljön, Linnéuniversitetet, 2014

Gibbons, Pauline (2010): Lyft språket, lyft tänkandet : Språk och lärande. Hallgren och Fallgren.

Hattie, John (2012): Synligt lärande för lärare. Natur och kultur.

Hedström, Hasse, 2011. Relationer, ramar och respekt – så skapar lärare studiero i klassrummet. Lärarförbundets förlag: Stockholm.

Kornhall, Per (2015): Förstelärare : En handbok. Natur och kultur.

Scherp, Hans-Åke (2013): Lärandebaserad skolutveckling : Lärglädjens förutsättningar, förverkligande och resultat. Studentlitteratur.

Steinberg, John (2015) Lärarskicklighet. Gothia Fortbildning

Timperly, Helen (2013): Det professionella lärandets inneboende kraft. Studentlitteratur.