Trolleri som en väg till samtal om drömmar

Jens och Peter klädda i hatt.
En solig onsdag i mars kliver jag in på Bäckagårdsskolan och möts av magi. Jens Molander och Peter Rosengren är på besök i klass 5 A inom ramen för Skapande skola.

Peter är nordisk mästare i korttrolleri och Jens har tidigare varit hans lärling men nu står de sida vid sida och får hela klassen att häpna av vad de gör med sina händer. Klassiska korttrick, bollar som förflyttar sig, ja helt enkelt magi. Programmet heter ”Allt är möjligt” och innan de startar har hela klassen fått värma upp fantasin.

– Här är en fantasiportmonnä. Allt som finns i den är osynligt. Nu stoppar jag ner min osynliga kortlek. Vilket kort tänker du på? Och vips så finns kortet där!

De är skickliga på det de gör men de har också en annan agenda än det som syns. Att landa i ett samtal om värdegrund och om framtidsdrömmar.

– Hur är kopplingen mellan trolleri och framtidssamtal, undrar jag? – Vi tänker att vi som trollkonstnärer är normbrytare, yrkesvalet i sig är normbrytande. I det ger det oss möjlighet att bryta mönster och att öppna upp.

Efter trollerishowen så samlas klassen i ring och Jens och Peter bjuder in till leken ”alla som”. Det finns en stol för lite i ringen när alla ska reagera på ”alla som har ätit frukost byter stolar”. Den som blir utan får formulera nästa fråga. Leken går vidare och utvecklas till frågor om klassens framtidsdrömmar. – Kan alla bli det de drömmer om? – Kan andra bestämma om dina drömmar? De ger också instruktioner om justa reaktioner, att visa alla respekt och att inte ge negativ feedback på det som sägs, ställ hellre frågor, var nyfiken.

Efter en kort paus när klassrummet möblerats om så är det dags att rita sina framtidsdrömmar. Vid ett bord sitter Mubarik Soleman och Benjamin Oreby. Benjamin hjälper Mubarik att måla sin framtidsdröm som brandman. Vid andra bord växer drömmar som fotbollsproffs, hoppryttare och polis fram. Som avslutning får alla gemensamt i grupper skapa statyer av sina drömmar.
– Vad krävs för att det här ska bli verklighet, undrar Jens. Man måste tro på sig själv och man måste jobba hårt, svarar klassen.

– Ni måste också våga göra fel, säger Peter. Jag gjorde fel i föreställningen men det är då jag lär mig och kan göra bättre nästa gång. Misstagen som lärande.

– Det är lättare att nå sina drömmar om man hjälps åt. Hjälp era klasskompisar att tro på sina drömmar och sig själva, avslutar Jens och Peter.

När jag går ut i vårsolen är jag stärkt i tanken av att vi genom kultur kan mötas i livets viktiga samtal och att livet alltid bjuder på överraskningar.