Utbildningsresa till Lublin

En gatubild i staden Lublin.
Den 3 till 8 juni genomför Pedagogisk Inspiration en utbildning tillsammans med den franska organisationen Yahad - in unum en utbildningsresa till Lublin för personal i grundskolan.
Judiska gravstenar står på rad.

En midsommarnatt väntar jag tålmodigt//Ska månen falla klirrande //eller gå nerför Grodzka gatan//Den smälter silverglänsande// som morgondaggen, i doften av örter.

Den unge polske poeten Józef Czechowiczs står i en hänförd betraktelse över sin hemstad Lublin. Det är sommar och natten är tung doften från trädgårdarnas blommor. Ett decennium senare står en annan poet, den judiske poeten Jacob Glatstein, och ser på Lublin.

Vem ska resa dig igen och återuppbygga dig, min heliga stad, nu när du har jämnats med marken och blivit skrämmande gravsten? De hamrar tegel och lägger tak, de reparerar och fixar den gamla, vidriga världen. Men min heliga stad, min världs stad, kommer aldrig att återuppbyggas.

Glatstein växte upp i Lublin men emigrerade till USA där han så småningom blev en erkänd poet som skrev på jiddisch. Under de dryga tio år som gått mellan poeternas betraktelser har staden drabbats av en katastrof. De judiska kvarteren ligger i ruiner, synagogor har bränts ner och husens invånare är borta. Och även om husen är under återuppbyggnad kommer människorna för evigt att vara borta. Lublin är inte längre en judisk stad.

Lublin är en sällsam plats med en judisk historia som sträcker sig långt tillbaka i medeltiden. En gång i tiden var staden ett judiskt religiöst centrum där heliga mystiker som Yaakov Yitzchak, siaren från Lublin, verkade och berömda rabbiner som Moses Isserle studerade. Där låg bönehus, säkert över hundra chederskolor, yeshivor och synagogor som Maharams synagoga med sin talmudakademi. Under 1800-talet blev Lublin en plats som påverkades och var en del av Haskalah, den judiska upplysningen men även en central plats för kabbalism och mysticism. Den chassidiska rörelsen i staden var stark och så sent som 1930 byggdes en yeshiva som skulle utbilda en framtida elit av rabbiner.

I detta judiska Lublin utspelar sig flera av Isaac Bashevis Singer berättelser, framförallt hans berömda bok Trollkarlen från Lublin. 1924 besökte den tysk-judiske författaren Alfred Döblin staden på sin polska resa och han förfäras över fattigdomen i de judiska kvarteren,

Jag har kommit till en marknadsplats. Klart solsken. Höns och gäss förvaras i trälårar och burar, de skriker. Mängder av män i trasiga kläder driver omkring. En del av dem har bundit fast säckar vid kroppen. En del har byxor som blottlägger delar av benen och låren

Till Lublin kom både brinnande socialister med bundrörelsen och visionära hebreisktalande sionister. Hit kom chassider och reformjudar, handelsmän och tiggare.

Trots sin mångfald och rikedom möttes den judiska världen av hat och misstro. Den gamla antisemitiska fantasin om judar som barnamördare spreds vid flera tillfällen i staden och resulterade i upplopp, sönderslagen egendom och mord. Och i Warszawa stiftades under 30-talet lagar och bestämmelser som försvårade livet för den judiska befolkningen.

Före den tyska invasionen av Polen levde i Lublin 42 000 judar, idag ligger de judiska befolkningen på ca 20 individer (där majoriteten är över 50).

Till denna plats har vi på PI förlagt vår utbildning om Förintelsens pedagogik. Deltagarna kommer att besöka stadens gamla judiska kvarter för att undersöka platsens judiska förflutna. De kommer att få möta det judiska gettot under andra världskriget men också Lublin som en central plats för nazisternas Operation Reinhardt, planen att mörda de polska judarna. Den pedagogiska utgångspunkten är relationell pedagogik och det som brukar benämnas holocaust education.

Två av dagarna ansvarar den franska organisationen Yahad – in unum för deltagarnas utbildning. Med finansiering från bland annat EU så arbetar denna organisation med att dokumentera och sprida kunskap om Förintelsen. Organisationen har särskilt arbetat med vad som brukar kallas “Holocaust by bullets”, de massakrer som skedde utanför Förintelselägren, i skogar, byar och städer. Nya platser för massmord upptäcks med hjälp av historiska källor och intervjuer av ortsbefolkningen. Allt sammanställs och görs offentligt genom Yahad in unums nätresurser t ex In Evidence som med fördel kan användas av lärare.

Yahad in unum har tidigare hjälpt oss med material för resor till Krakow, Limanowa, Warszawa, Tykocin och Bialystok.

Tillsammans med Michal Chojak, Renata Masna och Albert Hytry kommer lärarna att få följa med till två platser på landsbygden kring Lublin och lära sig om arbetet med att rekonstruera det förflutna. De kommer också att få närvara på intervjuer av ögonvittnen.

Sista dagen besöker deltagarna minnesplatsen för Förintelselägret Belzec där de både kommer att få lära sig om platsen i sig men också om hur man pedagogisk kan låta elever möta Förintelsen genom en plats som bär på ett så skrämmande förflutet.

Om du arbetar inom grundskolan och antingen arbetar med eller i framtiden vill arbeta med hågkomstresor är du välkommen att ansöka om en plats på utbildningen. Du hittar ansökningsformuläret här. Utbildningen kommer att genomföras 3 till 8 juni. PI betalar resa, utbildning, uppehälle och står också för frukost och lunch. Det är viktigt att du innan du ansöker får godkännande från din närmaste chef.

Har du frågor om utbildningen så kontakta Björn Westerström på Pedagogisk Inspiration.

bjorn.westerstrom@malmo.se

 

Michał Chojak har arbetat med Yahad – In Unum sedan 2010, då organisationen började sin forskning i Polen. Under de 13 åren har Chojak deltagit i 50 forskningsuppdrag i Central- och Östeuropa och intervjuat hundratals ögonvittnen till Holocaust by bullets och folkmordet på romer. Som föreståndare för Yahad – I Unums researchcenter sedan 2020 har han specialiserat sig på forskning om Förintelsen i Polen, Ukraina och i Baltikum. Han är också involverad i Yahad – In Unum’s forskningsprojekt i Guatemala och Irak. Michal Chojak är doktorand vid Paris Panthéon Sorbonne University, forskar för närvarande om massmorden på judar och romer som begicks av nazistiska enheter på generalguvernementets territorium mellan 1939 och 1945.

Renata Masna arbetar på forsknings- och utbildningsavdelningen på Yahad-In Unum, leder forskningsresor till Polen, utbildningsseminarier för studenter och lärare, samt studieresor till platser med anknytning till det judiska arvet och Förintelsen. Renata avslutade forskarutbildning i polsk-judiska studier vid den polska vetenskapsakademin i Warszawa, Polen; Hon har också en examen i språk från Universität Paris 8. Renata är medlem i Forum For Dialogue Network och samarbetar med POLIN-museet för de polska judarnas historia.

Albert Hytry är ansvarig för utbildningsavdelningen på Yahad-In Unum. Han är ansvarig för att organisera lärarseminarier i hela Europa, utveckla undervisningsmaterial och bedriva historisk forskning om Förintelsen. Som historiker tog han sin magisterexamen i samtidshistoria vid universitetet i Paris-Sorbonne i september 2018, med fokus på fransk-tyska mellankrigsrelationer och den nazistiska ockupationen av Syd- och Västeuropa. Sedan september 2019 är han doktorand vid fakulteten för samtidshistoria vid universitetet i Paris-Sorbonne, under handledning av professor Johann Chapoutot, med projektet: Kolonial fantasi och erövringen av öst under Tredje riket: Ideologisk och praktisk appropriering av ”livsrummet”.