Mumintrollen 80 år – en utställning om språk, kultur och berättelser

När Mumintrollen fyller 80 år den 20 december är museets foajé fyllt av alster från Pauliina Hukkanens modersmålselever från Malmö. Författaren Tove Janssons figurer som Mumintrollet, Snusmumriken och lilla My har nått generationer av barn, unga och vuxna, genom böcker, tv-program och filmer.
– Mina elever fick i uppgift att beskriva sin sverigefinska identitet. Det behövde inte vara något med Mumintrollen, säger Pauliina.
Nästan alla elever lämnade in sina personliga bilder till utställningen. Det blev ett 20-tal bilder föreställande allt från Mumintroll i en bastu, färjan till Finland och maträtter.
Att det just blev i Trelleborg som Malmöelevernas bilder visas hänger ihop med att utställningen ”Fånga den sverigefinska själen” pågår på museet och som en mamma till Pauliinas två elever är involverad i.
– Det är klart att mina elever skulle få möjlighet att skapa bilder och fundera över sin identitet. För att de äldre eleverna skulle tycka det var roligt fick de göra bilder med hjälp av AI och, de yngre eleverna fick rita och skriva, säger Pauliina som tagit med sina gymnasieelever för att se utställningen i förväg.
På öppningsdagen kan eleverna delta tillsammans med sina föräldrar.

I Sverige finns det idag närmare 700 000 svenskar med finska rötter. Eftersom finska är ett nationellt minoritetsspråk har barn och unga i skolåldern en stärkt rätt att läsa ämnet modersmål.
På Språkcentralen finns två anställda modersmålslärare i finska. Hennes kollega Kirsti har elever som läser finska som förstaspråk medan de flesta av Pauliinas elever läser finska som andraspråk.
– Många av mina elever har inga kunskaper i finska alls. De kan ha anknytning till Finland genom släktingar längre bak i tiden. De behöver inte ha anhöriga som bor i landet för att läsa finska, säger Pauliina.
Hon har elever i alla åldrar, från förskolan till elever som går på gymnasiet. Pauliina tycker att det är viktigt att känna till sitt ursprung och att modersmålsundervisning hjälper till att stärka den nationella identiteten.
– Alla behöver veta vem man är och var man kommer ifrån. Det kommer förr eller senare i livet. Elever som får läsa finska som modersmål blir mycket tryggare i framtiden när de vet sitt eget värde.

Pauliina sprider det sverigefinska kulturarvet, språket och traditionerna på många olika arenor. Inte minst massmedialt. I programserien Mummos mat på UR play (utbildningsradion) har Pauliina bjudit hem en av sina elever, Edvin, för att laga en av de vackraste sverigefinska rätterna – klappgröt, lagad på mannagröt och lingonsaft.
Mummos  mat har blivit så uppskattad att den nu sänds i TV, på SVT2. Serien är tänkt att öka förståelsen för matens roll i gemenskap och utforska olika kulturers mattraditioner, med tanke på användning i skolan.

Läroböcker i finska

– Det är ett jättebra sätt för eleverna att lära sig språket och traditioner genom mat. De tycker att det är roligt och de tänker inte alltid på att det är undervisning och har ett pedagogiskt syfte. Man behöver hitta olika sätt att engagera sina elever, säger Pauliina.
Alla hennes elever har fått se avsnittet om klappgröten och Pauliina kunde då konstatera att eleverna var uppmärksamma på detaljer.
– Vi behövde en bok i programmet, så jag tog en som jag hade tillgänglig hemma. Mina elever sa att Edvin hade fel bok. Det var inte den läroboken vi använde och det stämde ju, berättar Pauliina.
Hon har pratat om läroböcker i radioprogrammet Karlavagnen ” det senaste jag läst”. Det var egentligen inte meningen att hon skulle prata om böcker hon använder i sin undervisning.
– Men det är det jag läser och det passade bra i sammanhanget, säger Pauliina.
Snart kommer ytterligare ett program där Pauliina är involverad ”Sverigefinska idoler”, på UR Play.
–  Mina elever har fått skapa frågor till idolerna och två av mina elever ska vara berättarröster i serien. Det blir intressesant för eleverna att se programmet, säger Pauliina.