Vad kan lärare lära av spel?

Vad innebär det egentligen att spelifiera undervisning? För Stefan Lundström, fil.dr. och universitetslektor i Svenska med didaktisk inriktning från Luleå tekniska universitet, handlar gamificiation i skolan inte om metoder för att motivera eleverna genom tävlingsmoment, Kahoot är ett populärt exempel. Istället menar Lundström att ett bra spels uppbyggnad bygger på tankar om proximal utvecklingszon, stöttning, meningsskapande och interaktion. Precis som bra undervisning.

Tänk på vilket spel som helst, till exempel Candy Crush, Tetris, Super Mario Bros eller The Walking Dead. I spelet finns en struktur för att hantera svårighetsgrad, resurser och personliga mål. Det finns tydliga ramar och regler. Som spelare får du utveckla din repertoar i ständig progression. I många spel får spelaren både konsumera och producera i en flexibel miljö och dessutom kännetecknas de allra flesta framgångsrika spel i dag av en kollektiv och dialogisk praktik.

Just det kollektiva och dialogiska är centralt i dagens ungdomskultur, menar Lundström. Även kring spel som inte tillåter spelare att interagera med varandra, eller TV-serier, som ju är en ”låst” kulturform, finns en stark dialogisk praktik. Som exempel kan nämnas TV-serier som Breaking Bad, Game of Thrones eller Westworld, där diskussioner i forum som Reddit eller Twitter  är en stor del av tittarupplevelsen. Att titta på en serie utan att ta del av diskussionerna online är en väsensskild upplevelse, eftersom TV-serien tolkas och förstås på ett helt annat sätt då. I diskussionerna fördjupas tittarens förståelse av TV-serien, och i samarbetet utvecklas inte sällan en träffsäker, nyanserad och textnära analys (för att använda några begrepp ur kursplanen för gymnasiekursen Svenska 3).

Bilden här ovanför (från Lundströms presentation på NCS höstkonferens i år) visar hur de som fötts in i vår digitala kultur möter ett innehåll som till exempel en webb- eller boksida jämfört med de som tillhör äldre generationer. Hänger vår kunskapssyn och vår didaktik med i utvecklingen? ”Den teknologi du är uppvuxen med är grunden för din hjärnas kopplingsschema. Står vi inför ett generationellt skifte avseende kognitiv förmåga i och med digitaliseringen?”, frågar sig Lundström.

Vad tror du?

// Lisa Bolin

Porträtt av Stefan Lundström, LTU. Fotograf: Emma Bergström Wuolo