Vad SKA vi göra? Språkutveckla! (del 11)

När vi kastade ankar inför juluppehållet hade vi precis avslutat och utvärderat vårt lässtrategiprojekt (LSP), som visade sig ha haft mycket goda resultat på elevernas läsförståelseförmåga och en rad andra positiva effekter hade vi också noterat. Parallellt hade vi dessutom fått klartecken för att starta upp ytterligare ett språk- kunskaps- och identitetsutvecklande arbete inom translanguaging/transspråkande som första skola i Malmö. Under juluppehållet bestämde vi oss också för att fokusera på att utveckla arbetet i klassrummen så att ett systematiskt kvalitetsarbete även ska komma att genomsyra undervisningen i allas våra klassrum.

Under de första dagarna i december 2017 hade vi förmånen att få visa vår verksamhet för kanadensiska gäster som var här för att leda ISL-utbildning med alla Malmös skolledare (International School Leadership). De påtalade bl a vikten av att “fira sina framgångar”,något vi genast tog fasta på, varför vi vid terminens start samlade eleverna som deltagit i LSP och redovisade resultaten för dem samtidigt som det bjöds på glassfika. Om det var glassen eller deras framgångar som gjorde att flertalet efterfrågade en fortsättning, låter vi vara osagt, men det var väldigt glädjande att se elevernas entusiasm inför en eventuell fortsättning. De var ivriga att få återuppta läsandet tillsammans med sina läscoacher. Då det vore dumt att överge ett vinnande koncept, eller snarare en metod som vi nu har data på är en framgångsfaktor för eleverna, håller därför i skrivandets stund en ny plan på att ta form; en plan som förhoppningsvis kan involvera fler elever från olika årskurser.

I blogginlägg 3  berättade vi om intressanta föreläsningar om translanguaging (TL) med Jim Cummins och Gudrun Svensson. Detta blev upptakten till det arbete i TL som vi nu som första skola i Malmö får möjligheten att satsa på och genomföra. Tillsammans med modersmålslärare i arabiska, följeforskare och stöttning från PI ska vi implementera ett synsätt där fokus kommer att ligga på “att använda elevernas flerspråkighet som resurs i undervisningen och låta eleverna använda alla sina språk som resurs i lärandet”. Gudrun Svensson, universitetslektor vid institutionen för svenska språket på Linnéuniversitetet, har forskat kring TL och nyligen utkommit med sin bok “Transspråkande”, där arbetet på Centrumskolan i Växjö beskrivs, varför vi tyckte att det skulle vara relevant med ett studiebesök där för att få höra om deras erfarenheter av TL.

I mitten av januari tog rektor Rikard Samuelsson emot mig och medarbetarna Cristina, Anna och Lisa från PI tillsammans med försteläraren Lena Melkersson. De berättade om hur deras arbete med TL inletts, framgångar och fallgropar, samt om hur deras elever blivit stärkta av TL, något de t ex kunde se genom textanalyser. TL beskrev de för övrigt som ett förhållningssätt snarare än en metod och efter ett lektionsbesök förstod vi också att det inte är nödvändigt att som lärare behärska en rad språk eller ha tillgång till modersmålslärare för att kunna arbeta med TL. Det viktiga är att eleverna får tillgång till och bekräftas i alla sina olika språk så att en kunskapsutveckling kan ske oavsett ämne.

Eleverna fungerade dessutom som resurser för varandra och de satt emellanåt i olika språkgrupper för att på olika sätt stötta varandra sin i språk- och kunskapsutveckling. En annan positiv effekt var att samarbetet med föräldrarna fördjupats eftersom de vuxna i hemmen också kunde användas som resurser när samtliga språk gavs samma dignitet. Besöket ledde också till att uppslag för genomförandet av en nulägesanalys på Rörsjöskolan-Zenith gavs, så ett stort tack riktar vi till Centrumskolan för deras professionella och engagerade presentation av arbetet med TL! På studiedagen den 16 februari har vi kick off på R-Z tillsammans med ingen mindre än Gudrun Svensson och vi ser fram emot att fortsätta vår språk-kunskaps- och identitetsutvecklande seglats.

Slutligen har vi funderat mycket över hur de stora övergripande processerna i vårt systematiska kvalitetsarbete även ska nå ner på en individnivå och genomsyra undervisningen för att säkerställa att varje lektion leder till ett lärande för var och en av våra elever. Det är ju i undervisningen det är allra viktigast att vi vet vad vi gör och varför vi gör det, samt kan följa upp och utvärdera om det vi gjorde faktiskt gav någon effekt på våra elevers lärande. För att få syn på lärandet i klassrummen bestämde vi att Nina skulle delta på mina lektioner, vilket hon nu också gjort under ett antal tillfällen i januari månad.

Nu tänker säkert många lärarkollegor runt om i riket: “Men hur var det att ha rektorn i sitt klassrum vid upprepade tillfällen”? Naturligtvis kan det vara känsligt ur många aspekter, men vi diskuterade noga igenom premisserna innan första tillfället, t ex så skulle det inte handla om en bedömningssituation utan vi skulle båda ha elevernas lärande i fokus och jag såg Nina som en lärarkollega, vilket gjorde att vi båda var delaktiga under lektionerna, även om det var jag som stod för planeringen. Eleverna vande sig också vid att Nina kom in och vågade så småningom vara sig själva.

Att ha en rektor som så tydligt är och vill vara en pedagogisk ledare ser såväl jag som mina kollegor som en stor förmån och utifrån lektionsbesöken växte en observationsmall kring ett systematiskt kvalitetsarbete på lektions- och kursnivå fram. Tanken är att denna mall ska användas av framförallt processledarna, för kollegialt lärande vid lektionsbesök, när vi för samtal utifrån ett coachande förhållningssätt med syfte att nå en högre kvalitet på undervisningen utifrån elevernas behov och lärandet i fokus. Men innan vi nått dit ska observationsmallen ut på remiss till arbetslagen, då det är viktigt att samtliga medarbetare får tycka till och komma med input, utifrån vår devis “tillsammans är vi bättre”. I nästa inlägg hoppas vi kunna presentera en bearbetad och färdig observationsmall för klassrumsbesök utifrån SKA-cirkeln, så oavsett hur vindarna blåser är vi tillbaka inom kort.

Författat av: Ulrika Wirgin och Nina Svensson

Del 10