Vad visar enkätresultaten egentligen?

Enkäten besvaras av ett stort antal elever och resultatet ligger till grund för de kvalitetsrapporter (lägesrapporter) som enheterna skriver varje läsår. Uppföljningsenkäten bygger på den enkät som Skolinspektionen regelbundet ger ut. I detta blogginlägg frågar vi oss vilken tyngd resultatet från uppföljningsenkäten bör tillmätas i det totala kvalitetsarbetet.

Vad visar resultaten i uppföljningsenkäten egentligen? Är resultatet tillräckligt trovärdigt för att användas som underlag för lägesrapporter* och åtagandeplaner? Vi funderar mycket över det enorma genomslag som faktiskt uppföljningsenkäten får. Visst är det bra med en enkät som skickas ut centralt med frågor som kan följas över tid, och som ser likadan ut för alla på olika skolor. Enkäten ger möjlighet att jämföra resultat från Malmös gymnasieskolor med resultat från skolor i övriga Sverige. Vi ser emellertid flera problem med hur enkäten används, och de slutsatser som dras utifrån det underlag den ger. 

Ett problem som vi ser är att uppföljningsenkäten inte ger möjlighet till en fördjupad korstabulering. Den uppdelning som görs är på kön och program. Vi menar att fler parametrar som till exempel klass och inriktning, hade gett större möjlighet till utvecklingsarbete och analys. Som det är nu blir analysen trubbig och ofullständig. Det gör att den är otillräcklig att använda som enda underlag till lägesrapport och åtagandeplan. Vilket systematiskt kvalitetsarbete bedrivs på de olika enheterna? Görs egna undersökningar för att komplettera och fördjupa resultatet från uppföljningsenkäten? Sker detta systematiskt och kontinuerligt? Om ja – hur sker det då? Och hur kopplas detta arbete till uppföljningsenkäten? Hur synliggörs det i lägesrapporter och åtagandeplaner? 

Ett annat problem är hur uppföljningssenkäten i sig är konstruerad. Den består av oerhört många frågor och följdfrågor. Vi kan förstå att man statistiskt vill säkerställa svar genom att ibland ställa frågor med negationer. För eleverna kan dessa dock innebära svårigheter för förståelsen. Det är dessutom stor risk att bara omfånget räcker för att göra eleverna enkättrötta. Det finns i enkäten också många begrepp och ordval som elever kan ha svårt att förstå och tolka, vilket ytterligare kan påverka tillförlitligheten i de slutsatser man drar. Kan det vara så att lärare eller annan skolpersonal ibland måste hjälpa elever att tolka vissa frågor? Hur påverkar det i så fall elevernas svar? Förbereder man eleverna för mycket vid genomförandet av enkäten? Kan det då finnas en risk att man mäter fel saker?

Vi önskar att uppföljningsenkäten används, men enbart som en del av varje enhets systematiska kvalitetsarbete.  I vårt utvecklingsarbete kombinerar vi uppföljningsenkäten med egna enkäter, som kan korstabuleras ner på klassnivå.  Resultatet från samtliga enkäter använder vi som underlag för elevintervjuer, lärarintervjuer och intervjuer med skolledning. På det viset får vi ett brett underlag och en trovärdig bild av verksamheten. Resultat som vi ser i uppföljningsenkäten kan vi alltså gräva vidare i genom öppna frågor i enkäter och intervjuer. Till det systematiska kvalitetsarbetet kopplas också olika grupper av elever och lärare för att få så många perspektiv som möjligt kring det fortsatta utvecklingsarbetet. 

Vi önskar också att varje skola ska ha ett systematiskt kollegialt lärande som en del av utvecklingsarbetet. För detta behövs tid. Tid för lärare att arbeta med de utvecklingsområden som synliggjorts och tid för reflektion och diskussion. Först då får vi ett kollegialt lärande värt namnet. I detta ingår också att alla rektorer ska delta  i ett kollegialt lärande, kanske med fokus på systematiskt kvalitetsarbete? Detta ger möjlighet att använda lägesrapporter och åtagandeplaner på det sätt som det är avsett, det vill säga som en del av en skolas verksamhet, inte som något att fylla i den sista minuten. 

Tidigare förstelärarorganisation gav möjlighet till att involvera förstelärare i det systematiska kvalitetsarbetet på skolorna. Nätverket gjorde också att erfarenheter kring SKA kunde spridas skolorna emellan. 

Slutligen önskar vi mindre NPM och mindre fokus på siffror och statistik. Istället hoppas vi på en kvalitetssatsning som innebär att skolorna ska ha råd att arbeta med ett kollegialt lärande och ett utvecklingsarbete som baseras på elevernas behov.

Eva Henriksson Garatea och Emma Wiking 

*Den årliga kvalitetsrapporten benämns i vår förvaltning “lägesrapport”. Varje enhet fyller i en lägesrapport i vilken en kvalitetsgranskning av föregående läsår görs. En framåtsyftande åtagandeplan fylls också i.