Vår gemensamma riktning styr prioriteringar och beslut

Grundskoleförvaltningens strategiska ramverk för Varje elevs bästa skola

För att vårt ramverket ska bli levande och ge kraft, måste vi ständigt ha det synligt och tillgängligt i vår vardag. Vi behöver reflektera enskilt och tillsammans kring HUR vi ska leva och agera det som finns formulerat i ramverket. Vi måste fundera på HUR vi får ramverket att bli ett kompletterande stöd till läroplan och skollag.

Leda med mål

Genom att säkerställa att vi har en gemensam riktning och sätta meningsfulla och relevanta mål som leder oss i vårt arbete, skapas en känsla sammanhang och förståelse hos alla i organisationen. Att leda med mål ger motivation, energi och ökade resultat. Nedan följer en kort presentation av viktiga begrepp i mål-arbetet.

Mission beskriver syfte och skäl till varför en organisation över huvud taget finns till, vad den gör och bidrar med samt för vem. Visionen beskriver ett önskat framtida tillstånd, som inte behöver kunna mätas eller vara helt realistiskt, utan visar en målbild som säger något om hur verksamheten ska utvecklas, exv. ”Vi ska skapa varje elevs bästa skola!”. Visionen svarar på frågan ”Vilka vill vi bli?”; – ”Vi vill bli en skola, där alla elever når utbildningens mål”.

Skolans strategi pekar ut riktningen till vart skolan som verksamhet vill nå och hur den kommer dit. Strategin innefattar ett långsiktigt utvecklingsarbete för den verksamhet som skolledningen har ansvar för. Långsiktiga mål är mål som sätts på 2-5 år sikt. Varje skola har dessutom åtaganden och en åtagandeplan, som löper läsårsvis, men som kan ha mål som löper längre än ett läsår. I denna finns mål och delmål som mäter framgång och som visar om vi är på rätt väg. Handlingsplaner och aktiviteter beskriver det som vi gör här och nu. Det samma gäller ledargärningar, ”Vad behöver jag som ledare göra, för att vi på skolan ska nå våra mål på sikt?”.

Timespan of controll

Timespan of control är tiden från det att man börjar diskutera frågan tills verksamheten har uppnått uppsatta mål. Ju högre upp i organisationen, ju längre ”timespan of contol” innefattar ledarskapet. Detta innebär att rektor och därefter ledningsgruppen är de på skolan som har längst tidsspann i sitt planerande av skolans verksamhet. Arbetslagen har ett kortare tidsspann, som kanske sträcker sig över ett läsår, en termin eller en ämnesperiod. Utifrån detta görs sedan lektionsplaneringar, där tidsspannet är ännu kortare och mer detaljstyrt. Detta innebär också att rektor inte bör lägga sin kraft i detaljstyrning, utan istället skapa sig en god överblick över helheten på skolan.

Ur ett systemperspktiv bör förvaltningen ha ett längre tidsspann på verksamheten, än det som rektor har på den enskilda skolan. Vad det gäller beslut och prioriteringar är det därför viktigt att förvaltningen inte lägger på rektorerna uppgifter som behöver göras här och nu eller som stör rektors planering av arbetet på den egna skolan. Rektor behöver i god tid veta vad som förväntas av hen från förvaltningen, för att kunna planera in dessa aktiviteter i den egna strategiska planen. Det samma gäller mellan skolledning och medarbetare. Skolledningen ska akta sig för att komma med nya direktiv och prioriteringar, som kan störa medarbetarnas egna planeringar. Görs detta, är det lätt att det skapas frustration i systemet, vilket på sikt kan leda till uppgivna och omotiverade medarbetare.

Motiverade medarbetare som ser varje elev

Förhoppningsvis ska vårt nya ramverk ge stöd till alla som arbetar i Malmö skolor att förstå och ta ansvar för det egna uppdraget. Vi ska förstå på vilket sätt vi är en del av ett större sammanhang, där vi tillsammans arbetar för att skapa Varje elevs bästa skola. Att vara en viktig del i ett viktigt arbete, där alla arbetar i samma riktning är motiverande.

Under ISL-utbildningen (International School Leadership) pratade vi om Leading från the mittle. Inom modern förvaltningsforskning pratar man idag om tillitsbaserad styrning, där besluten skjuts från verksamhetens topp till dess frontlinje. I skolans värld betyder det att det viktigaste mötet, det möte som har störst betydelse för elevens utveckling, är mötet och kommunikationen mellan elev och lärare (eller annan medarbetare som arbetar med eleven).

Vi vill att medarbetarna ska arbeta formativt med eleverna, dvs. få eleven att ta en aktiv del i den egna utvecklingen. Detta medför att skolledare behöver arbeta transformativt med medarbetarna och ha tillit till att varje medarbetare utför sitt uppdrag, i riktning mot skolans gemensamma mål. Det innebär även att skolledarna på ett medvetet sätt organiserar sin verksamhet och ser över vilka resurser som finns för att skolan ska nå sina mål; ”Har skolan rätt bemanning, för att nå målen?”  ”Har medarbetarna den kunskap och kompetens som behövs för att nå skolans mål?”. Skolledaren behöver rekrytera, bemanna, resursfördela, leda och utbilda i riktning mot Varje elevs bästa skola.

Vårt ramverk uppmuntrar till kommunikation, samverkan, lärande och helhetssyn, som ska syfta till en god pedagogisk miljö med varaktig effekt för våra elever! Vi ska alltid ha elevens lärande i centrum, för vårt agerande.

HUR gör vi?

Vi prioriterar och fattar beslut som har elevens lärande i fokus och som gynnar alla våra elevers lärande och utveckling på lång sikt!

Referenser:
Komin: https://komin.malmo.se/Forvaltningar/Grundskoleforvaltningen/Varje-elevs-basta-skola.html
Bengt Kallenberg, Leda med MÅL, Komlitt 2018 (har tagit citat direkt ur boken, s. 30-34, och låtit mig inspirerats av övrig text).
Begreppet ”Timespan of controll” myntades av Elliott Jaques, Tavistock Institute of Human Relaions