Var tog sökkritiken vägen?

Svensk Biblioteksförenings årliga konferens hölls i år i Växjö. Keynottalare var Alexander Bard och Maria-Pia Cabero.

Båda talade, utifrån olika perspektiv, om hur internet och vårt moderna informationssamhälle förändrat våra liv och vårt sätt att söka och hitta kunskap. Alexander Bard menar att det handlar om ett paradigmskifte. Internet innebar slutet på en patriarkal struktur när det blev möjligt för människor att kommunicera med varandra och därmed kunna få mer inflytande. Samtidigt är synlighet av yttersta vikt. Identitet och självbild formas av omvärlden. Idag tillbringar vi i snitt nio timmar framför skärmen och för unga människor är den digitala världen den riktiga världen. Den som har flest följare har mest makt.

Maria-Pia Cabero representerar den ideella organisationen Rättviseförmedlingen. Synlighet är en av målsättningarna med organisationens verksamhet. Men inte synlighet för vem som helst. Den bärande idéen är att lyfta kompetenta människor som befinner sig utanför normen för att erbjuda en större bredd inom olika områden.

Vem hörs och vem syns i vår digitala värld? frågar sig Maria-Pia.

Vi styrs av algoritmer

Svaret på den frågan är kanske inte helt uppenbar för de flesta av oss. Sociala nätverkstjänster och sökmotorer styrs av algoritmer. De träffar vi får när vi söker, liksom det vi ser i våra flöden på Facebook och Twitter är anpassade efter oss som individer. Vår sökhistorik och de länkar vi klickar på och gillar styr vad vi får ta del av.

Den allmänna uppfattningen både hos barn och vuxna är att det är enkelt att söka på internet. Vi förlitar oss på att vi får relevant information när vi söker på nätet.

I skolan har det fokuserats stort på källkritik under senaste tid. Undervisning i hur källors trovärdighet bedöms har blivit allt vanligare. Barn och ungdomar har blivit mindre godtrogna och mer ifrågasättande när de söker kunskap på nätet.

Men var tog sökkritiken vägen? Sökmetodik  har förekommit i undervisningen länge. Däremot problematiseras sällan sökmototer, de betraktas som neutrala.

Skolverket tillhandahåller flera utmärkta moduler med material som kan användas för studier i grupp. En av dem är Kritisk användning av nätet som vänder sig till skolbibliotekarier och lärare.

Sökkritik i undervisningen

Under våren har fem Malmöskolor tillsammans arbetat med avsnitten i modulen. Skolbibliotekarier från Tingdammsskolan, Rönnenskolan, Geijerskolan, Strandskolan och Fridhemsskolan har tillsammans med utvalda lärare läst, diskuterat och genomfört undervisningsaktiviteter. Bibliotekarier från Pedagogisk Inspiration har fungerat som handledare.

Gruppen är ense om att barn och ungdomar i allmänhet inte känner till hur styrda vi är när vi söker på nätet. De har inte kunskap om olika sökmotorer eller hur våra aktiviteter på nätet är avgörande för de träffar vi får. Lärare och bibliotekarier behöver fördjupa sin kunskap inom området. De flesta kan inte tillräckligt själva för att kunna möta barnen och deras frågor.

En av de texter som gruppen läst är Sökkritik och algoritmers synlighet av forskarna Olof Sundin och Jutta Haider vid Lunds universitet. De bekräftar att det är viktigt att skolan undervisar elever i sökkritik. Det ger elever likvärdiga möjligheter att reflektera över vilken information som tillgängliggörs. Lärare och skolbibliotekarier kan med fördel samarbeta med sina olika kompetenser, menar Sundin och Haider. De medverkande skolorna i vår lärgrupp håller med om detta. Vi bidrar med olika kompetens och kompletterar varandra.

Sökmetoder, källkritik och sökkritik är alla aspekter av medie- och informationskunnighet, MIK. De bör ingå som en integrerad del av ämnesundervisningen. Forskarnas undersökningar har visat att undervisning ofta endast innehåller praktiska färdigheter i informationssökning. Utmaningen ligger i att visa för eleverna hur infrastrukturen fungerar. Sociala och kulturella aspekter på sökbeteende kombinerat med ett kritiskt förhållningssätt är nödvändiga ingredienser i framtid unddevisning i MIK.

Vår lärgrupp har mött både nyfikenhet och skepsis hos eleverna. Det är ett svårt och  abstrakt ämne för dem. Det är bra att tidigt börja introducera MIK, inte vänta till högstadiet. Det är dock inte säkert att kunskapen leder till att eleverna ändrar sökbeteende. Många unga tycker att det är bra och praktiskt att få skräddarsydda träffar på nätet. Men lektionerna har väckt tankar och säkert ökat medvetenheten hos dem. Det är kanske tillräckligt att de har vetskapen om att de kan göra egna och självständiga val. Då kan fler bli synliga på nätet.