Varför en kurs om bedömning och estetiska lärprocesser?

Drama, rytmik, dans, musicerande och skapande i bild, text och form ska vara inslag i skolans verksamhet. En harmonisk utveckling och bildningsgång omfattar möjligheter att pröva, utforska, tillägna sig och gestalta olika kunskaper och erfarenheter. Förmåga till eget skapande hör till det som eleverna ska tillägna sig.”

Så skriver man i LGR-11:s inledande kapitel, Skolans värdegrund och uppdrag. Det man ger uttryck för här är vikten av att skolans verksamhet inkluderar olika konstformer och möten med olika kulturuttryck. Och för att klara detta uppdrag tar vi ofta hjälp av externa kulturaktörer som erbjuder workshops, utställning eller föreställning. Men vi vet också att en lärares vardag består av pedagogiska planeringar, bedömningar och en timplan som måste följas. Och det är i mötet mellan dessa två världar som följeforskning och rapporter inom skapande skola området belyser en viss osäkerhet hos lärarkåren. Lärare har uttryckt osäkerhet kring hur man ska bedöma eleverna i en estetisk lärprocess och en förväntan att besökande kulturaktörer ska leverera svar på våra didaktiska frågor.

Utifrån detta väcktes tanken om att skapa en kurs kring bedömning vid estetiska lärprocesser här på PI och nu har vi genomfört den tillsammans med ett gäng entusiastiska deltagare från grundskolan. Kursen hette Kulturuttryck som en del av lärandet.

Hur gjorde vi?
Vi började med att titta på vad läroplanen säger om kultur och estetik i skolan och gick sedan vidare till att försöka definiera vad en estetisk lärprocess egentligen är. Vi använde oss av Lars Lindströms modell om fyra estetiska lärandeformer, för att belysa att en estetisk lärprocess kan se väldigt olika ut beroende på vad vi vill att eleven ska uppnå för mål, destinationen, och hur vi tänkt att eleven ska nå dessa mål, resan dit. Lars Lindström tog fram denna modell inom ramen för de praktiskt estetiska ämnena men den fungerar väldigt bra för att reflektera över hur vi väljer att inkludera estetiska uttryck all undervisning.

Vi gick vidare med att prata om hur vi kan planera en lärandeprocess med estetiska inslag. Skapande skola till exempel erbjuder ju ett smörgåsbord av kulturaktörer, men det är lätt att hamna i fällan att destinationen – vart man är på väg – inte är identifierad innan resan börjar. Det blir då ett fokus på aktiviteten och inte på det lärande som kulturaktören kan berika.

I baklängesmodellen för planering väljs destinationen först ut och sedan planeras resan dit.

Det säkerställer att innehållet som lärs ut är fokuserat och organiserat kring den inspirerande situation som kulturaktören bidrar med och som kan leda vidare till ett lärande om du som pedagog tar tillvara på möjligheten!

• Sätt mål för undervisningen. Vad är det för lärande jag vill se? Inte genom vilka aktiviteter.
• Planera för hur undervisningen ska se ut. Vilka ämnesdidaktiska val gör du? Hur skall undervisningen utformas?Vilka undervisningsaktiviteter krävs för att eleven skall nå målet?
• Planera för hur bedömningen ska se ut. Hur får jag syn på att eleverna har nått de avsedda målen? Med vilken kvalitet kan de visa att de nått målen?

Genom att synliggöra lärandeprocessen, för dig själv och eleverna, ökar förståelsen för vad som ska läras, varför det ska läras och hur det ska läras (och kanske också när det ska läras). Det ökar förutsättningarna för att uppnå en effektiv undervisning med god kvalitet.

Våra kursdeltagare fick nu i uppgift att skapa en planering för en lektion eller ämnesområde. De skulle använda sig av baklängesmodellen för planering och till sist välja en kulturaktivitet som de tyckte kunde berika den redan planerade undervisningen.

Det blev många rynkade pannor men också intressanta reflektioner, det blev väldigt synligt för alla hur lätt det är att halka över till aktiviteten innan vad som ska läras och hur det ska bedömas riktigt är på plats.

Andra kurstillfället började vi med att ge deltagarna en upplevelse, en workshop med SKROT. Vi fick tillsammans analogt programmera en ljudmaskin tillsammans med musikerna Anna Cederqvist och Martin Harborg. Det är ju ofta så ute i skolan att man erbjuds en kulturupplevelse som läraren kanske inte själv har valt eller haft möjlighet att i förväg förankra ordentligt i sin lektionsplanering. Efter workshopen gick vi därför igång med göra just det. Uppgiften var att sätta “SKROT-upplevelsen” i ett sammanhang och skapa en pedagogisk planering för det fortsatta arbetet, i enlighet med baklängesmodellen för planering. Vilket eller vilka ämnen kan knytas till upplevelsen? Vad är målet? Vad är det jag vill att eleverna ska ha kunskap om? Hur ska det bedömas och med vilken kvalitet ser jag att eleverna nått målet? Hur ska undervisningen se ut framöver?  

Denna film är för närvarande inte tillgänglig eftersom den inte är tillgänglighetsanpassad med textning och/eller syntolkning. Redaktionen arbetar kontinuerligt med att tillgängliggöra så mycket material som möjligt och hoppas på er förståelse. Har du frågor, kontakta pedagogmalmo@malmo.se

Reflektioner

Under kursen reflekterade vi mycket tillsammans och en farhåga som lyftes var om man inte “tar död på” kulturen om det alltid ska kopplas till ett lärande. Vår åsikt är att nej så behöver det inte vara. Risken finns ju om man slentrianmässigt låter elever skriva en “åsiktsrapport” om allt de upplever, men om du som lärare har ett tydligt mål kan lärandet ha sin egen tydliga riktning utifrån upplevelsen och upplevelsen kan ändå stå för sig själv.

Måste allt göras till lärande och bedömning då? Nej så behöver det inte heller vara, enligt läroplanen ska eleverna få uppleva olika kulturuttryck, känslor och stämningar, så själva upplevelsen kan vara gott nog. Men det får inte bli en princip som står i vägen för ett möjligt lärande om du som pedagog ser en tydlig koppling.  

Som en av våra deltagare uttryckte det:

-Som lärare har jag ju en passion för mitt eget ämne som hjälper mig att se mitt ämnesperspektiv i många olika kulturupplevelser. Om man startar ett ämnesövergripande arbete med en gemensam kreativ konstnärlig upplevelse så kan varje lärare ta vara på den lusten in i sin egen undervisning sen och jobba vidare med sina ämnesspecifika delar. Det finns alltid något man kan ta med sig.

Och när man har glädjen att få besök av en kulturaktör ute på skolan och får följa med i deras arbetsmetoder när det möter eleverna finns det också goda möjligheter till lärande för lärarens egen del.

Som en annan deltagare reflekterade:

-Vi som lärare har så mycket att lära av kulturaktörerna/konstnärerna när de kommer in med sina kreativa processer, sina utforskande metoder. Vi måste fundera mer på hur vi tar tillvara den kunskapen in i våra egna undervisningsmetoder.

Vi är nog alla överens om att vi behöver de där kreativa kulturaktörerna, de där inspirerande upplevelserna, för att förverkliga det som läroplanen ålägger oss att göra. Men vi får inte glömma att konsten och kulturen inte skapar för vår skull, oss i skolans värld. Skapande är kulturaktörens arbetsmetod för att utforska världen, ställa frågor, diskutera och analysera sin samtid. Det är inte kulturaktörens jobb att koppla ihop den konstnärliga upplevelsen med ett lärande, det är vårt jobb.

Och det finns många möjligheter för oss att göra det, om vi bara har våra pedagog-glasögon på när vi upplever tillsammans med eleverna. Och… baklängesplanerar, före eller efter.

För som Lennart Hellsing så klokt sa en gång i Skolradion “All pedagogisk konst är dålig konst – och all god konst är pedagogisk”, så det finns gott om material att hämta för oss pedagoger om vi bara ger oss tid att se det och förvalta det.

Av Therése Thulin & Maggi Óttarsdóttir

PS. Till våren kommer en ny kurs “Kulturuttryck som en del av lärandet” för dig som jobbar i Malmö stad, 7/3, 21/3 och 4/4. Håll utkik i Pedagog Malmös kalender och i Kultur i skolans nyhetsflöde på Komin.

TIPS
Artikel om estetiska uttryck i undervisningen: https://pedagogiskamagasinet.se/konsten-lar-oss-forsta-livet/

I KRUT – Kritisk utbildningsskrift kan ni läsa mer om Lars Lindströms modell och fördjupa er i hans resonemang. http://krut.a.se/133/krut133-134.pdf  

Dramatikern Anna Berg skriver också en intressant artikel utifrån Lars Lindströms modell. Läs mer här: http://kulturhusetstadsteatern.se/Teatersalongen/Salongen/Nummer/10-april/I-upplevelsens-tjanst/

Här kan du läsa mer om vad Skolverket skriver om planering coh uppföljning: https://www.skolverket.se/undervisning/grundskolan/laroplan-och-kursplaner-for-grundskolan/planera-och-folja-upp-i-grundskolan