Nytt på Malmö delar
Vem? och Stina Wirsén möter barn och pedagoger i Malmös förskolor och skolor
Under hösten 2016 påbörjade barnkulturenhetens filmpedagoger ett utvecklings- och fördjupningsarbete riktat till barn och pedagoger i förskolan i samarbete med författaren och illustratören Stina Wirsén, utifrån perspektivet se film, göra film, förstå film.
I samverkan med Förskoleförvaltningen och Kreativt lärcentrum utvecklades samarbetet under hösten 2017. Kreativt lärcentrum är en mötesplats för barn och pedagoger med fokus på estetiska lärprocesser. Det verbala språket är sammanflätat med alla kroppsliga och gestaltande språk, kommunikation sker på många olika sätt bland annat genom rörelse, bild och drama. Under veckan har barnen återskapat och skapat nya berättelser genom att bland annat animera film, måla, teckna och dramatisera.
Temat var att upptäcka och att våga ta ett steg ut i det okända. Barnen fick möta Stina och hennes Vem? figurer; Nalle, lilla Nalle, Nallegrisen, Fågel och Kanin i ett interaktivt landskap som byggdes upp för ändamålet, tillsammans använde barn och pedagoger sin fantasi och skapade egna berättelser samt fick de konkreta verktyg till hur de kan arbeta med film, bild och berättande i förskolan.
Som en andra del i arbetet erbjöds en två timmars interaktiv föreläsning riktad till pedagoger i förskolan och grundskolans tidiga år, F-2, förlagd på biograf Panora.
Publiken fick bland annat ta del av bilder från Stinas rika produktion och höra henne berätta om skillnaden mellan att arbeta med barn och att arbeta med vuxna. Fokus i föreläsningen låg på bilderböcker och den yngre publiken samt det egna skapandet.
På plats i salongen fanns filmpedagog som tillsammans med Stina och hennes figurer påbörjade arbetet med att skapa egen animerad film. På filmduken kunde publiken se de olika momenten i hur en animerad film blir till samt själv prova verktyget i slutet av föreläsningen.
Text: Linda Persson (barnkulturenheten) och Karolina Pesonen (Kreativt lärcentrum)
Bild Stina Wirsén: MariaAnnas
Bild i text: Linda Persson