Vi fördjupar vårt lärande systematiskt och tillsammans

Tillsammans skapar vi förutsättningar för varje elev att lyckas och att lära utifrån elevens förutsättningar. Vi arbetar för att alla elever ska ha kunskaper och färdigheter som gör att de kan göra egna val och leva aktiva och självständiga liv. Vi vill att varje elev ska känna framtidstro och ha en stark tilltro till den egna förmågan. Det är stort att få vara en del i detta viktiga arbete!

Samspel som formande kraft

Lärande sker i samspel. Enligt socialpsykologen Bandura tar våra handlings- och tankemönster form i samspel med vår omvärld. Vi lägger märke till andras sätt att agera i olika situationer och om deras beteende är framgångsrikt kan de bli modeller för vårt eget sätt att bete oss. Vårt beteende och våra reaktioner har i sin tur inverkan på andras beteende och reaktioner, vilket i sin tur utlöser nya reaktioner hos oss.
Mina kunskaper, erfarenheter och mitt agerande påverkar, direkt eller indirekt, elevernas kunskaper, erfarenheter och agerande. Mitt beteende påverkar mina kollegors beteende och agerande.
Oavsett var i skolans organisation jag befinner mig, så behöver jag fundera på mitt eget lärande och min egen utveckling, för att på bästa sätt kunna möta, utveckla och ge stöd till eleven eller den som arbetar nära eleven. Jag finns med i en professionell kedja av aktörer som  skapar viktiga förutsättningar för elevernas lärande.

Kollegialt och kollaborativt lärande

Det kollegiala lärandet kan ses som olika former av kompetensutveckling där kollegor, med lika eller olika profession, genom gemensam strukturerad reflektion tillägnar sig kunskaper för att utveckla undervisning och lärandemiljö för eleverna. Det innebär att vi diskuterar hur vi organiserar och agerar för att skapa en kvalitativt god undervisning, som vi sedan kontinuerligt utvärderar. Vi lyfter upp och tittar på styrkor eller problem i inlärningssituationen, med syfte att förbättra. Vi granskar kritiskt det vi gör, med syfte att utveckla. Att kritiskt granska betyder inte bara att vi försöker hitta utvecklingsområden, utan innebära också att vi belyser ett skeende eller agerande ur olika perspektiv.

I det kollaborativa lärandet lär två eller flera personer något tillsammans. Personer som sysslar med kollaborativt lärande, till skillnad från enskilt lärande, drar nytta av varandras kunskaper och kompetenser. Ny insikter och ny kunskap skapas då flera personer aktivt interagerar genom att dela med sig av egna kunskaper och erfarenheter. I det kollaborativa lärandet kan vuxna och barn vara jämlikar. Kollaborativt lärande uppstår när vuxna och barn är involverade i lek, arbete och andra gemensamma aktiviteter. Detta sker bl.a. i det nära pedagogiska ledarskapet, där skolledaren är närvarande i den pedagogiska verksamheten och i pedagogernas eget lärande, på ett sätt som gör att hen tillägnar sig kunskaper som sedan ligger till grund för fortsatt organisering, planering och ledning av den pedagogiska verksamheten.

Varje elevs bästa skola

För att skapa varje elevs bästa skola behöver vi enskilt och tillsammans reflektera över vår praktik och kontinuerligt anpassa den till elevens individuella förutsättningar. I samspelet mellan elevens lärande och vårt agerande, måste vi titta på oss själva och vårt beteende och ständigt utveckla och anpassa detta för att stödja elevens lärande. Kirkegaards ”Till eftertanke” är ständigt lika aktuell;

”Om jag vill lyckas
med att föra en människa mot ett bestämt mål,
måste jag först finna henne där hon är
och börja just där.”

Klarar vi som arbetar i grundskolan att kritiskt reflektera över hur vi agerar i relation till eleverna och deras lärande,  så är vi också på god väg att skapa varje elevs bästa skola!

Fakta är hämtad från Psykologiguiden och Wikipedia.

Bilden är gjord med material från colourbox och inspiration från Lars Svedberg, Pedagogiskt ledarskap och pedagogisk ledning: teori och praktik.