Vibrations of music i Aten

För er som missat detta så startade projektet i november och Sverige är huvudansvarig i projektet och det är vi som formulerat projektplanen. Samarbetet sker mellan förskolor i Bulgarien och Grekland och ska syfta till kollegialt lärande mellan länder i Europa. Temat för detta projekt är musik som nyckel för utveckling, inkludering, interkulturalitet och normkritik. Barn och pedagoger träffas över eTwinning  (en digital plattform, se bif. länk) där de delger varandra inspiration kring musik i förhållande till de olika perspektiven.

Sedan träffas även personalen IRL (in real Life). Det kommer att bli två möten i varje land, i förra veckan var det dags för det tredje mötet vilket hölls i Aten där en av förskolorna befinner sig. Mötet innan detta hölls i Sofia, Bulgarien. I detta möte i Aten var två av personalen från de yngre och äldre barngrupperna med på resan. Tanken är att flera anställda på Lillstjärnan ska  få möjligheten att resa under projektets gång. Lillstjärnans försteförskollärare Gunilla Aronzon som är projektledare åker med på varje resa och denna gång fick även jag möjligheten att åka med.

Jag ingår i projektgruppen som består av Lillstjärnans ledningsgrupp samt Anders Johansson, utvecklingssekreterare på förskoleförvaltningens kvalitetsavdelning. Min roll i projektet är att bidra med forskning i området samt stötta Lillstjärnans ledning i processen. Att vi är en hel grupp är en enorm styrka för oss. Våra grekiska vänner är endast två och har inget stöd alls i att ordna med de praktiska bitarna i projektet.

Den första dagen i Aten presenterade Dora som är projektansvarig i Aten det grekiska utbildningssystemet, vi fick även höra om den grekiska förskolans historia. Utbildning i Grekland är viktigt, det finns ju ett gediget arv att leva upp till med alla de gamla grekiska filosoferna och vetenskapsmännen som varit betydelsefulla för filosofi, kunskap och lärande inom många ämnen. Jag kan uppleva att det märks tydligt, utbildningen från förskolan och upp har en hög status, i alla fall i Aten. Det negativa med det är att när du är 15 måste du bestämma vilken inriktning du vill ta och studera intensivt för att nå dit. Det finns inte alls samma möjligheter som här i Sverige att utbilda sig som vuxen.

Interkulturalitet

Dora berättade vad de grekiska barnen sysslat med de senaste tre månaderna men avslöjade inte allt eftersom vi på kvällen var bjudna till förskolans sommaravslutning där barnen skulle presentera projektet. Under den första dagen delgav alla länderna varandra vad de har arbetat med kring fokusområdet som för detta möte var interkulturalitet. Bulgarien har haft ett projekt kring vänskap/främlingskap och barnen har fått samtala, reflektera och dramatisera. Lillstjärnan presenterade sina pågående projekt som har lite olika inriktningar beroende på ålder. De yngre barnen har bland annat lyssnat och dansat till folkmusik. En avdelning har plockat upp en bulgarisk takt och visualiserat det för barnen med bilder. De har sedan klappat och spelat takten på trummor och andra instrument. De äldre barnen har arbetat med Brasilianska rytmer som de fått utforska med ljud och kropp och som de sedan fått lära sig spela på de brasilianska instrumenten. De har också arbetat med en resväska som skickats hem till familjen.

Vårdnadshavare, syskon och barn får sedan lägga i något som representerar deras musikkultur, det har blivit allt från låtar och egna familjetraditioner kring melodifestivalen till filmmusik och hårdrock. Det är viktigt att förmedla till barn och vårdnadshavare att det är deras hemkultur det handlar och det behöver inte höra ihop med traditionell musik som är kopplat till det land de är födda i. Resväskan har blivit så populär att det tar tid att få tillbaka den eftersom varje familj vill arbeta med materialet de lägger i. Våra Eu-vänner tyckte idén med resväskan var något som vi även kunde skicka mellan förskolorna. Då skulle barnen kunna lägga i musikmaterial och annat som de vill visa sina vänner. Barnen har skickat teckningar och kort till varandra men att skicka paket skulle kunna vara ett annat spännande sätt för barnen ha kontakt med varandra. På kvällen begav vi oss till förskolan där vi möttes av barn, föräldrar och lärare.

Familjerna och lärarna hade arbetat hårt för att förbereda för den stora dagen. Alla barn och lärare hade t-shirts med projektloggan som barn från alla länderna röstat fram och förskolegårdens klätterställning var ombyggd till ett flaggprytt piratskepp. Föreställningen satte igång och barnen tog oss med på en sprakande, musikalisk resa där barnen samlade in musikskatter från föräldrarnas födelseplats. Barnen presenterade låtarna med sång och dans och i publiken satt stolta föräldrar, mor och farföräldrar och sjöng och klappade med i takt. Det var en härlig familjär stämning. I slutet överraskade de oss med att spela och dansa till bulgarisk och svensk musik. Den svenska dansen var små grodorna som tydligen blivit en riktig favorit hos de grekiska förskolebarnen. När föreställningen var slut bjöds det på mat och efterrätter som föräldrarna hade lagat.

Musikaliska möten

Den andra dagen var det dags att besöka förskolan som ligger i ett område en liten bit utanför Aten. Barnen tog emot oss med stor nyfikenhet, ritade teckningar och lärde oss grekiska ord. Våra svenska barn hade också ritat teckningar som överlämnades. Vidare varvades dagen med reflektioner kring föreställningen och gemensam lek både inne och ute. Dora och hennes kollega har arbetat mycket med barnens delaktighet och reflektion. I leken fick vi se tydliga spår på att de även arbetat med barnens självständighet och samarbetet mellan barnen var fantastiskt att se. I miljön fanns det musikspår lite här och där, musikmaterial och instrument fanns tillgängligt så att barnen kunde ta och spela på eget initiativ. Allt är inrett i ett stort rum där lärarna har försökt göra ”rum i rummen” men det är väldigt trångt och högljutt.

En miljö som jag är säker på att den inte skulle vara godkänd här i Sverige. Ute på gården hade barn, vårdnadshavare och lärare byggt en musikvägg där barnen ofta stod och spelade och det fanns planer på att utöka musikmaterial och möjligheter till spelande mer och mer men eftersom de inte har någon direkt budget så tar det tid att bygga upp en materialbank. Mycket av verksamheten vilar på att föräldrar skänker material som papper, pennor med mera. Inte riktigt så det går till här i Sverige.

Barnen i Grekland har haft ett samarbete med grekiska musiker som vi fick möta den sista dagen i Aten. De spelar traditionell grekisk musik på handgjorda traditionella antika instrument, bland annat använde de en dubbelflöjt och olika slags lyror som ofta avbildas med guden Apollon. ”Apollon är en viktig gud i grekisk mytologi, likväl som i romersk mytologi. Han betraktas som ljusets och konsternas gud. Han framställs vanligen som en ung man med vackra anletsdrag och hans kännetecken är lager, lyra, delfin och korp. Han var son till Zeus och Leto. Apollon var en utmärkt bågskytt” (källa wikipedia).

Under dagarna i Aten har vi också utvärderat vad vi gjort hittills och planerat framåt i projektet. Vi var överens om att vi har olika förutsättningar och befinner oss i olika kontexter. Varje förskola måste utgå ifrån sin verklighet och försöka utveckla verksamheten utifrån vars och ens situation och koppla till fokusområdena på sitt eget sätt. De olika begreppen inkludering, interkulturalitet och normkritiskt förhållningsätt betyder inte detsamma för oss, det skulle behövas många fler möten för att få en samsyn kring det. Men huvudsaken är att vi närmar oss varandra och det finns alltid något att lära.

Greklands barn var väldigt fria och spontana, demokrati och inflytande är viktigt, det blev tydligt när vi träffade barnen. Vi kan se mycket som liknar den svenska förskolan även om det också finns skillnader då det gäller pedagogiska miljöer och organisation. Den Bulgariska förskolan är organiserad och bra på att undervisa, de har kommit långt då det gäller teknik och de har också ett nära samarbete med Operan och andra kulturinstitutioner. Det satsas mycket på att barn får ta del av och uppleva kultur. Musiken är viktig i båda de andra länderna och många av de äldre melodierna är liknande så bulgarerna kände igen sig i flera av sångerna.

Vad blir nästa steg?

Nu kommer vi att sammanfatta aktiviteter som skett hittills i en delrapport och efter sommaren kör det igång med eTwinningmöten igen där vi fortsätter med området interkulturalitet och musik. För båda våra vänförskolor innebär det att nya barn och grupper ska skolas in, blir spännande om projektet då blir ett stöd i att skapa en trygg grupp. För Lillstjärnan fortsätter arbetet med resväskan och utforskandet med musiken på olika sätt. Föräldrarna kommer också att bli mer och mer involverade och bidra med sina språk och musikkompetenser.  I oktober bär det iväg till Sofia i Bulgarien igen, bulgarerna avslöjade att vi även skulle få besöka en annan förskola som ligger utanför staden. Låter spännande tycker jag. Möten över gränser som öppnar upp för en förståelse för både sin egen och andras situation är väldigt utvecklande. Lillstjärnan är tydligen den enda förskolan i Sverige som för tillfället deltar i ett Erasmusprojekt, blir du nyfiken och vill veta mer om hur du kan samarbeta med andra lärare i Europa så kan du gå in på länken här och få information, där finns en kort infofilm om eTwinning.

https://www.etwinning.net/sv/pub/index.htm

Jag avslutar denna text med ett litet tänkvärt citat om musikens kraft:

”Musik och rytm hittar sin egen väg in till själens hemliga skrymslen”.
/Platon

Varma hälsningar, Mia