Vilken roll kan digitala verktyg, AI och STEM spela för barn i förskolan?

Debatt som lett till förändringar

Digitalisering i förskolan har under de senaste åren varit föremål för intensiv debatt. Diskussionen har bland annat lett till att begreppet ”digital” strukits ur den reviderade läroplanen för förskolan (Lpfö25), som trädde i kraft den 1 juli 2025. I den nya versionen betonas att de arbetssätt och lärverktyg som används ska främja barns utveckling på bästa sätt – oavsett om de är digitala eller analoga. Detta sker samtidigt som Sverige får en ny digitaliseringsstrategi (2025-2030) där ett av de strategiska målen är ” Digital kompetens: Sverige ska stärka bas-, bred och spetskompetensen hos medborgarna med syfte att öka den digitala inkluderingen, öka användningen av ny teknik på arbetsplatsen samt förbättra innovations- och konkurrenskraften.”

Debatten om barns digitala vanor har ofta fokuserat på skärmtid och dess koppling till psykisk hälsa. Det har resulterat i både förändringar i styrdokument och rekommendationer om nolltolerans för skärmanvändning bland yngre barn. Samtidigt visar UNICEF:s globala rapport Childhood in a Digital World (2025), baserad på data från barn i åldrarna 3–17 år i 40 länder, att det inte främst är skärmtid som påverkar barns mående negativt – utan snarare utsatthet för sexuella övergrepp, mobbning och för de yngre barnen, passiv konsumtion. Det är bara i förskolan och skolan vi kan se till att barnen lär sig hantera de digitala verktygen och använder dem på ett lämpligt sätt.

I detta blogginlägg presenteras exempel på forskning, praktik kopplad till styrdokument samt strategier för hur AI och digitala verktyg kan användas på ett medvetet och utvecklande sätt i förskolan.

Strategier och kompetens

Skolverket beskriver digital kompetens utifrån fyra aspekter, där förståelsen för AI – ofta kallad AI-litteracitet – är en del. En av dessa aspekter är ”att förstå digitaliseringens påverkan på samhället”, vilket direkt kan kopplas till AI:s roll i både samhället och barnens vardag.

Under våren 2025 kom en nationell STEM-strategi för skolan. STEM står för science, technology, engineering, mathematics – det vill säga naturvetenskap, teknik, ingenjörsvetenskap och matematik. Strategin betonar vikten av att väcka både kunskap och intresse för dessa områden tidigt, vilket borde innebära i förskolan. I dagens samhälle är det svårt att separera STEM, digital kompetens och AI – de är tätt sammanflätade. Otterbom (2024) visar i sin avhandling, att genom att kombinera digitala och analoga lärverktyg kan undervisningen bättre möta barns olika sätt att lära, särskilt inom STEM-undervisningen, där digitala verktyg kan bli ett komplement och används för att förstärka och berika lärandet.

I studien av projektet Barn programmerar framkom flera exempel där pedagoger tillsammans med barnen utforskade vardagsfenomen med koppling till digital teknik och AI. Ett besök vid en returstation väckte frågor som:

Hur vet apparaten vad den ska göra?

Ett annat exempel är automatiska dörrar:

Varför öppnas de när man närmar sig?

Genom att programmera med verktyg som BlueBot fick barnen uppleva att de själva kunde påverka hur en robot rör sig, vilket krävde planering och tankearbete. Även om dessa exempel inte är renodlade AI-situationer, bidrar de till barnens förståelse för att teknik inte är magi – utan något som styrs och kan påverkas.

För att kunna föra sådana resonemang med barnen krävs kompetens inom flera områden hos pedagoger och skolledare. Doktoranden Marianne Gallardo lyfter i ett blogginlägg att utveckling av digital kompetens förutsätter både tydliga strukturer och utrymme för professionellt initiativ. Hon betonar vikten av en kultur där det är förväntat att sprida kunskap och tillåtet att testa nytt. Hon avslutar med:

Kanske är det dags att prata mindre om skärmtid – och mer om hur pedagoger lär tillsammans.

I revideringen av Lpfö25 betonas att rektorn ansvarar för att säkerställa att utbildningen i förskolan vilar på vetenskaplig grund och beprövad erfarenhet, vilket är i linje med tidigare skrivningar i Skollagen (Skollagen 2010:800)”. Beprövad erfarenhet innebär kunskap som utvecklas genom praktiskt arbete, kollegialt lärande och systematisk reflektion i förskolans vardag. För att arbeta på vetenskaplig grund krävs förmåga att förstå, värdera och tillämpa forskningsresultat i sin praktik (forskningslitteracitet), en kompetens som behöver byggas upp och utvecklas över tid.

Lpfö25 i förhållande till begreppen

I förskolans reviderade läroplan, finns varken begreppen digital kompetens, AI eller STEM med. Däremot är flera av målen i läroplanen relevanta utifrån dessa begrepp. Förskolan ska bland annat ge varje barn förutsättningar att utveckla:

• förmåga att upptäcka och utforska teknik i vardagen
• förmåga att använda och förstå begrepp, se samband och upptäcka
• nya sätt att förstå sin omvärld

I projektet Barn programmerar, som tidigare nämnts, blev dessa mål en naturlig del av arbetet. Genom att utforska vardagsteknik och programmera med exempelvis BlueBot fick barnen möjlighet att förstå och påverka tekniska processer.

Ett annat exempel är hur AI används språkutvecklande i vissa av Malmös förskolor. Genom att skapa bilder med hjälp av AI-verktyg lär sig barnen att uttrycka sig mer precist. För att få bilden att se ut som de tänkt sig behöver de använda rätt ord och många adjektiv. Denna aktivitet tränar barnens förmåga att promta – att ge tydliga instruktioner – samtidigt som deras språk utvecklas. Det kan kopplas till följande mål i Lpfö25:

• utveckla ett nyanserat talspråk och ordförråd samt förmåga att leka med ord, berätta, uttrycka tankar, ställa frågor, argumentera och kommunicera med andra i olika sammanhang och med skilda syften,
• intresse för bokstäver och för att lära sig läsa samt förståelse för hur skriftspråk och symboler kan användas för att förmedla budskap,

I och med revideringarna i läroplanen har förskollärarnas ansvar för utbildning tydliggjorts, bland annat när det gäller att värdera och välja ändamålsenliga arbetssätt och lärverktyg som bidrar till barns utveckling och lärande. Det handlar många gånger om förskollärarnas professionella bedömningar och medvetna val, där både beprövad erfarenhet och forskning spelar in. Här kan de exempelvis välja ett arbetssätt där ett digitalt verktyg är en del av undervisningen om de bedömer att det är lämpligt.

På Malmö delar finns några undervisningsexempel som visar hur AI kan användas i praktiken tillsammans med barnen. Har du egna exempel? Malmö delar söker aktivt efter upplägg som pedagoger vill dela med sig av. Du når dem på malmo.delar.grf@malmo.se.

Pedagog Eskilstuna har en lista med exempel på hur du som pedagog kan använda dig av AI i ditt arbete: https://pedagog.eskilstuna.se/pedagog-eskilstuna/tema/ai/kom-igang-med-ai-i-forskolan. Tänk på att vissa verktyg som nämns kan vara begränsade beroende på riktlinjer från din huvudman. Om du arbetar på förskoleförvaltningen i Malmö stad så finns vägledningen kring AI på intranätet Komin.

Forskning och fler strategier

Använd digitala verktyg när de tillför något, oftast tillsammans med de analoga, är något som bland annat forskaren Susanne Kjellander ofta talar om. I inledningen av temanumret Digitalisering i förskolan i tidskriften Utbildning & Lärande, skriver Kjellander och Nilsen om att barn i förskolan får möjlighet att inte bara vara konsumenter utan även producenter, använda tekniken tillsammans och ofta annan digital teknik än skärmar. I temanumret presenteras sex forskningsstudier som visar vi hur digitala verktyg kan fungera som pedagogiska resurser, stödja barns utveckling och ge barn fler och nya sätt att uttrycka sig på och interagera med omvärlden.

När det gäller AI-litteracitet och användning av AI i undervisning så pågår det flera forskningsprojekt, men de flesta fokuserar på grundskola, gymnasium och högre utbildning. Några av dessa projekt kan du ta del av i tidigare blogginlägg på Pedagog Malmö.

Internationellt kommer mycket av forskningen och strategiarbetet kring AI inom utbildningsområden från Asien. I Singapore har man exempelvis tagit fram en EdTech Masterplan med visionen att genom teknikbaserat lärande förbereda elever för en teknikdriven värld. Även om planen inte specifikt nämner förskolan, visar fallstudien AI Integration in Singapore’s Education Sector att AI redan är implementerat i undervisningen, med tydliga strategier för användning.

I en studie från Hongkong (Su & Yang, 2024) undersöktes hur barn i förskoleåldern kan utveckla AI-litteracitet. Genom skapande aktiviteter som att berätta och rita, samt samtal om hur AI-robotar kan hjälpa människor, visade studien att det är möjligt att förbereda barn för en AI-driven framtid redan i fyraårsåldern.

En annan studie från Hongkong (Yeung mfl, 2025), fokuserade på hur sociala robotar påverkar barns (5-7 år) engagemang och förståelse i berättandeaktiviteter. Resultaten visade att robotarna kunde vara lika effektiva som vuxna när det gäller att förklara och stimulera lärande, medan surfplattor upplevdes som mindre engagerande.

Avslutningsvis

Sammanfattningsvis finns det länder som redan har tagit fram strategier för AI i utbildning, medan andra är i uppstartsfasen. Det finns forskning inom området som indikerar vad AI kan innebära i lärandet, men det behövs mer för att kunna luta sig mot någon forskning. I väntan på mer evidens behöver vi fortsätta utveckla den beprövade erfarenheten – att testa, reflektera och dela med oss av vad som fungerar.

AI bör inte ses som ett isolerat inslag, utan som ett av många andra verktyg för att arbeta med målen i läroplanen. Är det relevant eller ens möjligt att dela upp och försöka urskilja analogt och digitalt på det sättet som görs i en del sammanhang? Genom att utgå från barnens nyfikenhet och vardag kan vi skapa meningsfulla lärsituationer där teknik och pedagogik möts.