Vilket bibliotek vill vi ha på Nya latin?

Illustration: Kristian Ingers
I maj 2011 skickade jag och min bibliotekariekollega på Malmö latinskola, Maria Göransson, en skrivelse till förre utbildningsdirektören Matz Nilsson och vår arbetsledare Kurt Westlund där vi la fram ett förslag gällande hur vi skulle kunna arbeta med projekteringen av biblioteksverksamheten på nya Malmö latinskola.

Skrivelsen mynnade ut i ett möte med Maria Jarlsdotter och Kurt Westlund den 21 juni 2011 där vi gavs uppdraget att arbeta med planeringen av den nya biblioteksverksamheten. Vi fick två timmar i veckan till att jobba med detta samt förutsättningar att kunna genomföra en rad studiebesök. Uppdraget innefattade även ett samarbete med inredningsarkitekt Birgitta Salo. Arbetet sammanställdes och presenterades i form av en rapport som var klar i mars 2012. Läs gärna hela rapporten: ”Biblioteksverksamheten på Malmö latinskola”.

Hösten 2011 genomförde vi alltså en rad studiebesök. Vi gjorde ett aktivt val att inte besöka skolbibliotek, utan andra verksamheter som på olika sätt kunde ge tankar och idéer “outside the box”. Vi besökte Köpenhamns Åbne gymnasium, YBC i Nacka, Dieselverkstadens bibliotek i Nacka, Kulturhuset i Stockholm, Idélaboratoriet i Malmö och Ørestads Gymnasium. Om dessa besök kan ni läsa i vår rapport.

Eleverna på Nya latin behöver kunna träffas i större och mindre grupper, de behöver förutsättningar för att kunna koncentrera sig, de behöver vara fysiskt aktiva genom att jobba med händerna, rösten och kroppen. Biblioteksrummet ska vara flexibelt och dynamiskt, inredningen ska vara mobil i så stor utsträckning som möjligt. I biblioteket ska eleverna bli inspirerade och få möjligheter att kommunicera med varandra och omvärlden. Digitalt kommer biblioteksmiljön att stödja ett kreativt arbetssätt med olika medier. Designen av biblioteksmiljön ska utgå från hur det faktiskt går till när vi lär och möta de behov som finns bland elever och lärare.

Eleverna måste erbjudas goda möjligheter att utveckla de kunskaper, färdigheter och förhållningssätt som är nödvändiga för att kunna dra nytta av teknikutvecklingen för sitt lärande och för att utveckla de kompetenser som blir allt viktigare i samhället.

Biblioteksverksamheten ska spegla skolans olika programinnehåll och möta elevers och lärares behov och kunskapsnivå – både vad gäller mediebeståndet, digitala resurser och pedagogisk verksamhet.

Text: Karin Ahlstedt