
Hur kan vi organisera för kommunikativ tillgänglighet?
Du visar för närvarande ett platshållarinnehåll från Mediaflow. För att komma åt det faktiska innehållet, klicka på knappen nedan. Observera att detta kommer att dela data med tredjepartsleverantörer.
Mer informationVid ett första besök bjuder de många rummen i lokalerna på Sörbäcksgatan på överraskning efter överraskning; i läs- och skrivateljén sitter författarpresentationer på väggarna och en korg med pennor står på bordet, med uppmaningen att “fånga en tanke”. I lerateljén finns tips från Maja Witt, intendent på nationalmuseum, som en vägledning till att skapa enkla föremål i lera. I alla de tio ateljérummen, vare sig det handlar om måleri, bygg eller växtlighet, finns guider och stöd för pedagogerna så att de ska veta vad som är möjligt i de olika rummen. Guiden innehåller också förslag på frågor att ställa till barnen.
En förskola har huserat i lokalerna sedan 1985 fram till helt nyligen och det allra mesta av materialen i rummen har tagits tillvara från den tidigare verksamheten. Maria Rundquist Visser, förste förskollärare på Bladbaggens förskola och en av projektledarna för områdesateljén, visar runt i bygg- och konstruktionsateljén.
– Det här rummet är jättepopulärt! Här kan man bygga, konstruera, skapa mönster eller bara stå och spika; att få känna kraften i hammare och spik och få ta i lite.
Förskolegrupperna sköter själva bokningarna till ateljén, som nu har besökare varje vecka. Förhoppningen är att pedagogerna som besöker områdesateljén ska inspireras och ta med idéer från till exempel laborationsateljén med sina pipetter och provrör eller ljusborden och förstoringsglasen i växtlighetsateljén tillbaka till sina egna verksamheter.
I laborationsateljén har de tagit vara på gamla matvaror och arbetar med begrepp som att mortla, röra, strössla, vispa och riva.
– Vad händer när vi blandar havrekuddar med kanel? Det är det här sinnliga, säger Maria Rundquist Visser och fortsätter:
– Pedagogerna har kanske ett undersökande eller en projekttanke med sig hit. Sedan tar både de och barnen det tillbaka och fortsätter utforskandet på förskolan. Vi hoppas att den här ateljékulturen vi försöker skapa kan få lov att slingra sig tillbaka till förskolan.
”D5-förskolornas” (Kullabäcken, Lillbäcken, Bladbaggen, Stadionparken och Lorensborgs förskola) utvecklingsområde, “Språka, skapa och kommunicera”, har varit i fokus under processen med att skapa ateljéerna. Det ska också vara en kompensatorisk miljö, ett komplement till den egna förskolan. Att lokalerna skulle bli lediga på grund av sjunkande barnantal i staden hade de känt till ett tag.
– Vi har barn som inte är verbala men som är kommunikativa på olika språk och då ville vi bygga en miljö där de kan få testa de språken och också att vi kan få möta dem med det verbala. Så att varje individ kan få hitta sin unika ton som klingar i världen, säger Åsa Ersson, förste förskollärare på Lillbäckens förskola.
Hon tar “Lars Lindströms fyrfältare” som exempel; modellen som synliggör hur estetiska lärprocesser kan integreras i undervisningen. Där visas hur man både kan arbeta i, med, genom och om estetiska lärprocesser.
– Det är inte för att barnen ska bli små konstnärer, utan för att vi kan lära oss saker om oss själva genom de estetiska uttrycken och vi kan ta oss ut i världen genom dem.
Områdesateljén kan också bli en miljö där pedagogerna och barnen kan befästa tidigare lärdomar och upplevelser.
– Vi har haft ett långt arbete med språkutveckling och högläsning och det kan vi ju fånga upp i läs- och skrivateljén, så det inte glöms bort. Att det inte läggs åt sidan, utan vi bär det med oss. I laborationsateljén får barnen verba och sätta hypoteser på vad de tror ska hända, och så har vi lek och ljud i ett rum, som knyter an till musimatiken, säger Ebba Dieden, förste förskollärare på Kullabäckens förskola.
– Det är viktigt att det är en lek- och ljudateljé och inte musikateljé. Det ger ett annat utforskande att fokusera på ljud och utklädningskläder, så fantasin kommer in också, påpekar Annika Ljungqvist, förste förskollärare på Lorensborgs och Stadionparkens förskola.
Maria Visser Rundquist tycker sig redan se hur besöken i områdesateljén gjort konkreta avtryck i andra verksamheter i området.
– De vill förändra i sina egna miljöer, göra det mer tilltalande, tillgängligt och tydligt.
Hon ser hur barn i behov av särskilt stöd kommer till sin rätt i den här miljön.
– De mår väldigt bra här, de kan gå in i ett djup och få stanna i en aktivitet på ett helt annat sätt. Och det får ju pedagogerna syn på, vilket blir en aha-upplevelse för dem också. Att få vara i ett flow och gå in i den här skaparlusten.
Fakta
Alla förskolor i område D5 kan boka en tid i områdesateljén, men planen är också att låta andra kommunala förskolor i staden prova på att vara i den här miljön. Under språkveckan i maj kommer man kunna boka in sig via kulturkartan och ta kulturbussen till ateljén.