Wiklander, del 1: ASL ger ALLA elever möjlighet att lyckas med sin skriv- och läsinlärning

I Sandvikens kommun ger man ALLA elever möjligheten att lyckas med sin skriv- och läsinlärning med hjälp av datorn som skrivverktyg. Detta enligt ett beslut som kommunstyrelsen i Sandviken tog för två år sedan.

Torsdagen den 15 november 2012 var Mona Wiklander specialpedagog och skolutvecklare från Sandvikens kommun i Malmö och berättade om satsningen för ett hundratal pedagoger.

Mona Wiklander arbetar dels som specialpedagog på Kungsgårdens skola och dels centralt som skolutvecklare med fokus på IT och specialpedagogik i Sandvikens kommun.

Skrivlust före motorik

Wiklander berättar att det nu är mer än tio år sedan som hon fick höra talas om ’Att skriva sig till läsning’ på dator (ASL). Ett arbetssätt utarbetat av Arne Trageton som handlar om att skrivlusten inte ska hindras av att det är motoriskt svårt att skriva med penna.

Själv hade hon funderat en del på det här med datorn som skrivverktyg. En anledning till det var att hon hade mött Alexander, en 7-årig pojke med mycket svåra läs- och skrivsvårigheter. Hon hade fått vara med och uppleva hur han med hjälp av en dator utrustad med talsyntes och talande tangentbord gavs möjlighet att lyckas med sin skolgång. Idag har han lämnat gymnasiet med mycket goda resultat.

ASL + talande tangentbord & talsyntes

Wiklander kunde se att barn med hjälp dator, talsyntes och talande tangentbord inte bara kunde se utan även höra vad de skrev och på så sätt få omedelbar bekräftelse på sin text. Hon funderade över vad som skulle hända om man förde ihop arbetssättet ASL med talsyntes och talande skrivbord. Skulle det kunna vara något som skulle hjälpa ALLA elever att lyckas med sin skriv- och läsinlärning?

Datorn som skrivverktyg i svenska

Kort därefter, nu för tio år sedan, började Wiklander tillsammans med en klasslärare på Kungshögsskolan låta barnen i en etta ’skriva sig till läsning’ på dator. De bestämde sig för att helt lägga undan pennan i svenska och endast använda datorn som skrivverktyg. Talsyntes hade de dock bara tillgång till på en dator. Efter ett år kunde de jämföra barnens skriv- och läsförmåga med parallellklassen som använde ett traditionellt arbetssätt för läs- och skrivinlärning.

Parallellklassen med pennor skrev på härsan och tvärsan

De kunde se en skillnad på de båda klassernas skriv- och läsförmåga. Parallellklassen skrev kortare texter med sämre kvalitet och de skrev på härsan och tvärsan utan mellanrum mellan orden och utan punkt och stor bokstav. När barnen i ASL-klassen började skriva med penna i år 2 visade det sig dessutom att de fick en bättre handstil än parallellklassen. Därefter ville även andra lärare på skolan jobba med ASL. Arbetssättet spred sig till fler skolor i Sandviken – och nu använder sig alla skolor i Sandviken av arbetssättet.

ASL en del av Sandvikens språkutvecklingssatsning

Wiklander berättar att det nu är två år sedan som kommunstyrelsen beslutade att arbetssättet med dator som skrivverktyg ska gälla samtliga skolor i Sandvikens kommun. Väldigt snart kommer kommunens nya Språkutvecklingsplan där det uttrycks ’att skriva sig till läsning’ är ett arbetssätt för att nå målen. De sista åren har kommunen successivt utökat antalet skoldatorer och från höstterminen 2014 ska alla elever från år 1 ha egen dator.

Alternativa lärverktyg till alla!

Idag är samtliga skoldatorer i Sandvikens kommun utrustade med talsyntes ViTal, ljudande tangentbord och rättstavningsprogrammen Spellright och Stava Rex. Denna satsning finansieras av statliga medel. All personal och alla elever i grundskolan får fortlöpande utbildning i de alternativa lärverktygen ljudande tangentbord, talsyntes och rättstavningsprogram, se här.

Tekniken ett effektivt hjälpmedel – pedagogiken gör skillnaden!

– Men, det är inte bara datorn som bidrar till skriv- och läsförmågan. Det är dialogen kring elevernas språk och texter som är det viktiga, påpekar Wiklander och fortsätter

– Våra lärare rättar alla texter som barnen skriver och det är under denna dialog kring texten som bidrar till språkutveckling. Detta bekräftas av forskare säger att ett målmedvetet arbete med språket kan man minska läs- och skrivsvårigheter – ja, till och med förhindra att elever inte utvecklar dyslexi, säger Wiklander.

I Sandvikens kommun har man tagit fasta på det här och vill ha en röd tråd ända från förskolan upp i gymnasiet.

Förberedande arbete i förskolan är viktigt

Wiklander upplever att allt fler barn lämnar förskolan med en bristfällig språkmedvetenhet. Allt fler barn kan färre bokstäver när de börjar i skolan. Då menar hon inte att barnen ska lära sig att skriva bokstäverna i förskolan, men de bör känna igen dem, kunna ljuden och ha en fonologisk medvetenhet.

Därför ska förskolorna i Sandviken medvetet arbeta språkutvecklande som förberedelse inför skriv- och läsinlärningen i skolan. Barnen i förskoleklassen får även som förberedelse träna fingersättning på tangentbord med ett särskilt datorprogram som heter ABC. På så sätt behöver man inte lägga tid och möda på det momentet när de börjar i skriva i år 1.

Forskare studerar ASL i Sandviken

Wiklander berättar att de senaste två åren har två forskare från Högskolan Dalarna följt arbetssättet ASL i alla skolor i Sandviken. Deras studie börjar nu närma sig sitt slut och deras avhandling kommer att redovisas våren 2013.

– Forskarna har samlat in alla texter som eleverna har producerat. Varje elev i år 1 gör ca 70-100 texter under ett år, och det är mycket om man jämför hur många texter det blir när man skriver för hand, säger Wiklander.

Wiklander avslöjar redan nu att forskarna har kunnat se att elevernas texter blir både längre och bättre. Men framför allt är forskarna fascinerade över hur eleverna skriver faktatexter, sagor och berättelser och rapporter. De kan se att eleverna har hittat strategier för sitt skrivande.

– Detta visar att genrepedagogiken kommer in tidigt – vilket inte är vanligt i årskurs 1, säger Wiklander.

Forskarna vill fortsätta studien och följa eleverna upp genom årskurserna. Därför söker de medel för fortsatta studier med fler forskare.

Kompetensutveckling för Sandvikens pedagoger

För att Sandvikens kommun ska lyckas med sin målsättning krävs det givetvis kompetensutveckling för alla pedagoger. Var femte vecka träffar Mona Wiklander alla pedagoger i år 1. Då delar pedagogerna erfarenheter med varandra, tittar på material de har med sig och diskuterar hur man kan arbeta vidare.

– Jag har som krav att pedagogerna ska skriva loggbok. Men de gör det inte för min skull, säger Wiklander och fortsätter. De ska göra det för sin egen skull. Det väldigt lätt att skriva mängder om själva görandet. Men om man bara skriver om specifika händelser, vad som fungerade bra och mindre bra samt reflekterar över hur de tänker gå vidare tar det bara 5-10 minuter, menar Wiklander.

Del 2:
Hur fungerar då ‘att skriva sig till läsning’ på dator med talande tangentbord och talsyntes?

Text: Charlotte Christoffersen
Foto: Charlotte Christoffersen