Wiklander, del 2: ASL som det går till i Sandviken

Del 1: ASL ger ALLA elever möjlighet att lyckas med sin skriv- och läsinlärning.

Del 2:
Hur fungerar då ’att skriva sig till läsning’ på dator med talande tangentbord och talsyntes?

Jo, säger Wiklander, det handlar om att det som eleven skriver på datorn kan den se, höra och få bekräftat. Det vill säga, eleven söker bokstäverna på tangentbordet, den hör bokstavsljuden med hjälp av det talade tangentbordet, den ser bokstaven på skärmen och när ett ord och en mening är färdigt läser talsyntesen upp texten, förklarar Wiklander.

Skrivprocessen skapar ljudande barn

Wiklander ser att barnen lär sig ljudning och bokstäver under själva skrivprocessen. I samband med detta nöts ordbilderna in och minimerar läs- och skrivsvårigheter. Det är av stor betydelse att barnen får skriva riktiga meningar med en gång när de börjar i ettan.

Skrivlusten hindras inte av motoriska svårigheter

Mona berättar att hon har sett så otroligt många barn misslyckats med att lära sig läsa och skriva – eller tappat sugen för det. Särskilt har hon sett hur jobbigt det är för många pojkar att skriva för hand.

– Vi vet att motoriken inte är så utvecklad i ettan. Det här är ett arbetssätt som gör det lätt att individualisera så att alla får lyckas. Eleverna har dessutom lättare att uttrycka sig i skrift när får ha datorn som skrivverktyg, säger Wiklander.

ASL passar alla – hela vägen upp genom skolåldrarna

Wiklander menar att ASL inte bara är för år 1. Det passar för alla elever hela vägen upp till gymnasie- och vuxenutbildning. Det passar i särskola och  för elever med annat modersmål.

Man måste ha ett tänk på skolan.

Wiklander påpekar att ASL handlar inte bara om datorn – det handlar framförallt om språket.

– Det måste finnas en språkutvecklande tanke i hela arbetssättet. Därför är dialogen kring texterna oerhört viktig. Både den dialog som sker mellan barnen när de parvis arbetar med sina texter och den dialog som sker mellan barn och vuxna, säger Wiklander.

Dialog om texterna med kamrater och vuxna

– Man behöver inte ha en dator till varje elev för att ge eleverna möjlighet att ’skriva sig till läsning’. Det hade inte vi i Sandviken när vi började. Det fungerar utmärkt att låta två barn samsas om en dator och turas om att skriva. Idag när barnen Sandviken har varsin dator är det ändå naturligt för barnen att samarbeta och diskutera varandras texter, berättar Wiklander.

Två pedagoger i klassrummet för att hinna med dialogen

Eftersom det är dialogen som är viktig menar Wiklander att man bör vara två pedagoger i klassrummet. Är man inte två lärare kan det kanske vara en fritidspedagog eller så kan skolans specialpedagog vara med. Wiklander tycker det är självklart att hon som specialpedagog ska vara i klassrummet – inte plocka ut barn. Hon ser flera fördelar med det. En är att hon i klassrummet kan se tio barn och deras behov samtidigt.

30-40 minuters skrivande om dagen genererar så mycket

I Sandviken skriver eleverna på dator varje dag – åtminstone fyra dagar i veckan. Mona berättar att många tror att arbetssättet ’att skriva sig till läsning’ innebär att barnen sitter framför datorer hela dagarna.

– Men det handlar bara om 30-40 minuters skrivande för varje barn per dag. Mer är det inte, men det genererar så otroligt mycket, säger Wiklander.

Gemmensamma textdiskussioner

Ofta inleder varje klass i Sandviken skoldagen med en stunds gemensamma textdiskussioner. Med hjälp av projektorn tittar man på 3-4 elevtexter och diskuterar dem.

– Det är en otrolig språkträning och barnen tycker det är så kul och inspirerande. De längtar efter att det är deras tur, berättar Wiklander.

Viktigt med planeringsträffar

Wiklander säger att det är viktigt med planering för de pedagoger som samarbetar i en klass.

– Jag och den lärare som jag samarbetar med träffas 30 minuter varje vecka. Då vi pratar om barnen och deras skriv- och läsinlärning. Hur går det för barnen? Vilken elev behöver lite mer stöd eller dialog om någonting? Vad har vi för planering framåt? Går det inte att träffas varje vecka så försök åtminstone varannan vecka, tycker Wiklander.

Barnen börjar skriva riktiga texter direkt.

Wiklander berättar att när barnen börjar i år 1 börjar de skriva egna texter direkt. De skriver inga bokstavsräckor eller s.k. spökskrift. Hon tycker att de barn som redan kan skriva lite ska inte behöva skriva nonsenstexter. Dessutom gör talsyntesen och det talande tangentbordet att alla kan skriva något med en gång.

– Det är lycka för varje barn – att varenda dag få gå hem med en text som man själv har skrivit! säger Wiklander och ser själv så lycklig ut.

Texterna rättas i dialog

I Sandviken rättar pedagogerna elevernas alla texter tillsammans med eleven.  Wiklander tycker det är viktigt att barnen får sina texter rättade.

– Barnen vill ha sin text rättstavad. Dessutom låter texten  jättekonstigt i talsyntesen om den inte är rättad, menar Wiklander.

På en del skolor skriver läraren om barnets berättelse under barnets egna text med korrekt stavning. Men Wiklander tycker inte att det inte finns några skäl till att man ska göra det:

– Det tar för mycket tid för oss pedagoger att skriva om texten. Det är bättre att lägga den tiden på att rätta texten i dialog med barnet, säger Wiklander.

Att ha två versioner av texten för att det sättet spara som dokumentation över elevens skrivutveckling tycker Wiklander inte heller behövs. Hon menar att man som pedagog ändå har en uppfattning om varje barns skrivutveckling.

Gemensamma texter

Eftersom alla klassrum i Sandviken idag är utrustade med projektor kan klassen tillsammans diktera en egen text och har en dialog kring dem.

– Det kan vara särskilt bra sådana dagar då man är ensam med barnen om kollegan till exempel är förhindrad att vara med, eller när man inte orkar inte ta fram datorerna, tipsar Wiklander.

Det handlar om att ge mycket inspiration!

ASL handlar också mycket om inspiration. Att hjälpa barnen med upplevelser, uppslag och idéer för skrivande.

Wiklander menar att hon aldrig har stött på något barn som i egentlig mening inte har velat skriva. Möjligtvis att något barn har varit lite trögstartad. Men då har det handlat om att fantasin tryter.

– Därför är det så otroligt viktigt att man inspirerar, att man är flexibel och försöker hitta något hos dem som får igång dem. Ställa frågor och peppa, säger Mona.

Som pedagog gäller det också att variera skrivuppgifter för att inspirera. Mona ger några exempel på skrivuppgifter:

• Skriva utifrån en intressant bild.
• Skicka e-post till varandra.
• Lärarna skriver frågor till eleverna och sedan kan eleverna skriva till familj och släktingar.
• Skriva pratbubblor & tankebubblor
• Problemlösningsuppgifter

Faktatexter

Wiklander tycker att fakta texter är lätta att jobba med och barnen tycker det är väldigt roligt. Läraren kan inspirera genom att t.ex. visa en kort film. Eller så kan en elev eller lärare läsa upp en kort faktatext.

– Barnen kopierar ingenting. Läraren kan istället hjälpa till med frågor. Eleverna har ett minne som är helt otroligt. Vi gjorde ett försök med att använda stödord. Men det visade sig att det låste alla barnen. Då tog vi bort stödorden och då var det inga problem länge, berättar Wiklander.

Blir det något tokigt i faktatexten handlar det kanske om att det är något begrepp som de inte har riktigt klart för sig. I den stunden och handlar det om språkutveckling där dialogen som verktyg är oerhört viktig, säger Wiklander.

Introduktion

När barnen ska börja skriva på datorerna är det en del att gå igenom. Som hur och var de ska spara och hur de ska namnge sina textdokument. Då kan det bli lite rörigt.

– Men tar man bara några minuter varje dag för att repetera proceduren tillsammans med barnen. Ganska snart vet barnen hur det går till, säger Mona.

För att underlätta för de små barnen har IT-avdelningen i Sandviken skapat en enda klassinloggning att logga in på datorerna med.

Talsynteserna Ingemar och Elin

Det finns många röster att välja på i talsyntesen. I Sandviken använder barnen ”Ingemar” när de skriver och ”Elin” när de lyssnar på sin färdiga text.

– Ingemar är bra för han läser upp texten så som man har skrivit. Han säger ’kat’ när det står ’kat’ fast man menar katt. Till skillnad från Elin som säger katt fast det står ’kat’. Men Elin låter trevligare och mindre robotlik, berättar Wiklander.

Texter med kvalitet framför kvantitet

Wiklander säger att det är viktigt att få barnen att förstå att det inte är mängden som har betydelse utan kvalitén.

– Barnen har en tendens att vilja räkna ord. Man kan ibland se att barnet har för höga ambitioner i sitt skrivande. Om en berättelse slutar abrupt med ett ”Snip Snap Snut så var sagan slut” är det ett tecken på att barnet har blivit för trött för att avsluta sin text ordentligt. Då får prata med barnet om att det kan försöka skriva kortare med en början , en mitt och ett slut, säger Wiklander.

Pennan som skrivvertyg införs i år 2

När eleverna börjar i tvåan börjar de även skriva med penna. Datorn finns kvar som skrivverktyg. Lärarna instruerar och korrigerar varje dag hur man formar bokstäver med penna. Men det är inga problem om något barn har lärt sig skriva bokstäverna på fel sätt. Lärarna är snarare fashinerade över hur enkelt och snabbt barnen lär sig att skriva bokstäverna i tvåan.

– Det är dock viktigt att inte stjälpa de barn som fortfarande har svårt att skriva förhand i penna i tvåan och låta dem fortsätta skriva på datorn, förmanar Wiklander.

Behövs inga stödinsatser i svenska

Wiklander berättar att hon, i egenskap som specialpedagog på Kungsgårdens skola, idag inte behöver göra några stödinsatser i svenska, bara lite i matematik. Tiden kan hon istället använda till att stödja arbetet med ASL i klassrummen.

Del 1: ASL ger ALLA elever möjlighet att lyckas med sin skriv- och läsinlärning.

Text: Charlotte Christoffersen
Foto: Charlotte Christoffersen, Sandvikens kommun, Colourbox.com

ASL i  Malmö stad
erbjuder pedagoger i Malmö stad kompetensutveckling  i arbetssättet ”Att skriva sig till läsning” med datorn som skrivverktyg (ASL). ASL är en del av Skolsatsning 2012. Samordnande och sammankallande är Pedagogisk Inspiration Malmö , Malmö stad. Är du intresserad av information & aktiviteter skicka namn, skola samt e-postadress till:
charlotte.christoffersen(at)skola.malmo.se eller